A break

Svenssonsmyplanet.blog will have to take a break. I simply haven’t got the time or strength to write articles anymore! However, there are many things, people, projects and issues I would like to write about and I hope to get back to doing just that some time in the future.

Svenssonsmyplanet@planetblogg on facebook will continue. I share news about climate change, planetary depletion and FIGHTING BACK.

All animals lovers are welcome to join the facebook group Vi skriver under för djuren: here, petitions relating to improving animals’ lives are posted in order for as many people as possible to be able to sign. Most petitions are actually in English and deal with international issues, so even if you don’t speak Swedish, you are very welcome to join our group!

44832276_2058815184180510_1993511793447665664_n
The fight for our future world and ALL its inhabitants must go on!

 

 

Vem vågar rädda världen?

IPCCs rapport om klimatförändringarna den 8 oktober gjorde med all önskvärd tydlighet klart att världen inte vill hamna över 1.5° C medeltemperaturökning. Det stod också klart att förändringar måste ske inom alla områden och att de måste vara både större och genomföras snabbare än någon annan gång i människans historia. Svar från svenska politiker har i stort sett uteblivit. Finansmarknaden verkar inte tro på en snabb omställning, utan anser att vi borde förbereda oss på en temperaturökning på  2 – 3°C (Ekonomiekot extra). Som medborgare känner jag mig övergiven. 

Klimatet är dock inte det enda problem som världssamfundet har att brottas med: 20000 forskare har i dagsläget undertecknat en rapport kallad ”Varning till mänskligheten”, som i kort går ut på att vi måste förändra vårt sätt att leva, annars kommer planeten snart att bli obeboelig. Rapporten publiceras för andra gången; den första kom ut för 25 år sedan. Det internationella samfundet reagerade inte då heller.

WWF släppte den 30 oktober rapporten ”Living Planet Report 2018” som visar det fruktansvärda tillståndet för djurlivet på vår planet. Antalet ryggradsdjur har minskat med 60 procent på drygt 40 år och situationen blir snabbt värre. Jag har svårt att tro att denna inte helt oväntade nyhet skulle sparka liv i vårt politiska etablissemang. De har ju viktigare saker för sig.

Om nu etablissemanget sviker, vart vänder jag mig då?

come-on

I Rom-klubbens nyutkomna bok ”Come On” får man förslag på hur planetens kris skall kunna lösas. Det talas om behovet av ett nytt paradigm, ett nytt sätt att bedriva samhälle och värdera omvärlden. Tillväxtekonomin får sig en känga när det påpekas att man i en tättbefolkad värld inte längre kan se planeten som ett skafferi utan botten. Och även om det inte står skrivet rätt ut, anar jag en öppenhet för att etiska ställningstaganden  – där både djur och natur ingår – skall ligga till grund för vårt framtida samhällsbygge.

Det är ur denna synvinkel åtminstone ett av de nya småpartierna träffar helt rätt. Partiets ledord ”Djurrätt – Empati –  Hållbarhet – Innovation – Mod” känns extra välplacerade i dessa tider.  Djurvän som jag är har jag lusläst Djurens partis partiprogram och tycker att fler än jag borde ta sig en grundlig funderare över vad de har att säga. Djurens partis kärnfråga är att ge icke-mänskliga varelser rättigheter, men implementeringen av deras politik skulle samtidigt medföra enorma klimatvinster! Den klimatskadliga animalieindustrin är totalt ohållbar ur ett globalt miljö- och rättviseperspektiv. Även så i Sverige, trots att frågan om de öppna markerna och den ekologiska mångfalden framgångsrikt har kommit att användas som en ursäkt till djurindustrins försvar.

djurens-parti-logo

I ett rättvist samhälle kan vi inte längre tolerera institutionaliserat våld mot andra arter. Respekten för andra – hur annorlunda de än må vara – utgör också en garanti för att alla människor ska bli rättvist behandlade. I dagsläget är det ekonomin som sätter agendan. I framtiden borde det vara naturens ramar och etiska värderingar som formar vår politik.

Starkt naturskydd och relationen mellan djur, människa och natur löper som en röd tråd genom partiprogrammet. Det är denna inställning jag saknar i rådande politiska ideologier. Planetens gränser måste respekteras. Punkt.

Om de tankegångarna ligger till grund för besluten i riksdagen ser jag en reell möjlighet att klara krisen!

Så ta er en titt på Djurens partis partiprogram! Öppna er för nya visioner. Våga tänka om. Kräv förändring! Våra gamla ideologiska -ismer har aldrig varit rättvist – eller ens särskilt vist – utformade, för samspelat mellan oss och naturen har inte funnits med.

Varje dag som går minskar sannolikheten att vi skall kunna hålla oss under 1.5°C temperaturökning. Varje dag som går förstör vi planeten lite till. Det är bråttom nu.

Tack till Peter Kalmström, Heléne Olivegren och Jonas Norberg som har korrekturläst denna text. De har bidragit med idéer och formuleringar!

44832276_2058815184180510_1993511793447665664_n
Glöm Superman. Han är bara på låtsas. VI måste rädda världen tillsammans. Och den här gången måste ALLA få vara med!

IPCCs rapport, Kevin Anderson och Ekonomiekot Extra: vetenskap, verklighet och marknaden.

IPCCs nya rapport om den globala uppvärmningen och 1.5°C-målet kom ut för lite drygt en vecka sedan.

På Presskonferensen meddelades i stora drag följande:

Man betonade:
  • Klimatförändringarna påverkar redan nu människor, ekosystem och människors levebröd över hela världen.
  • Att begränsa uppvärmningen till 1.5°C är inte omöjligt men kommer att kräva aldrig tidigare skådade förändringar inom alla samhällsområden.
  • Det finns tydliga fördelar med att begränsa temperaturökningen till 1.5°C gentemot 2°C eller högre. Varje liten extra värmeökning gör skillnad. Att begränsa uppvärmningen till 1.5 °C kan gå hand i hand med att uppnå Fn:s hållbara utvecklingsmål och utplånandet av fattigdom.
Övriga viktiga punkter:
  • Vi har ökat medeltemperaturen på jorden med ca. 1°C sedan förindustriell tid. Detta har medfört stigande havsnivåer, mer extremväder, minskande havsis i Arktis mm. Om vi fortsätter på den inslagna banan och INTE minskar våra utsläpp framöver (= business as usual) kommer vi att nå 1.5°C uppvärmning mellan 2030 – 2050.
  • Skillnaderna mellan 1.5 och 2°C är stora. Kan vi hålla oss under 1.5°C kommer vi att se mindre extremväder; 10 cm lägre havsnivåökning år 2100 (även om havet kan komma att stiga under många hundra år därefter); 10 000 000 färre människor blir drabbade av stigande havsnivåer; mindre påverkan på den biologiska mångfalden och olika arter; en del av korallreven kan räddas (kanske 30%); längre skördeminskningar av majs, ris och vete (särskilt i Afrika söder om Sahara, Sydostasien samt Syd- och Mellanamerika); upp till 50% färre människor kommer att lida brist på vatten; flera hundra miljoner människor kommer att slippa bli utsatta för klimatrelaterade risker och fattigdom år 2050.
  • För att lyckas med att hålla oss under 1.5°C måste vi minska CO2-utsläppen med 45% från 2010-års nivåer innan 2030; vi måste uppnå nettonollutsläpp av CO2 innan 2050 och överskjutande utsläpp måste tas bort från atmosfären. De närmaste 12 åren – fram till 2030 alltså – är av avgörande betydelse. Lyckas vi inte genomföra kraftiga nedskärningar av växthusgasutsläppen innan dess blir det oerhört utmanande – kanske omöjligt – att hålla oss under 2°C. Vi kan inte lämna någon sten orörd, utan genomgripande förändringar måste ske inom alla områden (utsläppsminskningar, ny teknologi, beteendeförändringar mm). Stora investeringar i förnyelsebar energi är av största vikt. Andra områden som behöver öka förändringstakten är transporter och markförvaltning.
  • Vi kommer att behöva avlägsna CO2 från atmosfären under innevarande sekel. Detta kan göras genom att plantera träd och bioenergi kombinerat med carbon capture and storage (oftast genom att suga ut CO2 ur luften och gräva ner gasen under jorden). Det finns även andra metoder vars verkningar är mindre kända. Att satsa storskaligt på avlägsnande av CO2 ur luften kan dock inverka negativt på livsmedelsförsörjning, ekosystem och biologisk mångfald.
  • Dagens politiska löften om nedskärningar räcker inte för att begränsa uppvärmningen till 1.5°C. IPCC-rapporten visar att det är fysiskt möjligt att begränsa uppvärmningen till 1.5°C; man har utarbetat 4 olika vägar dit som världens länder kan följa. Men det som styr vår framtid är politiska beslut. Vilken väg vill våra regeringar gå? Kommer de att kunna samarbeta?
  • Alla måste få kännedom om den här rapporten! Allmänheten behöver också veta vad som gäller, så det är viktigt att rapporten sprids.
  • Att ändra sina matvanor [i riktning mot mer vegetabilier i maten – min anmärkning]  betonas när IPCC-panelens medlemmar får frågan om vilka livsstilsförändringar som behövs.

Den brittiska klimatforskaren Kevin Anderson har en del att säga om IPCCs rapport:

pool-690034_1920

IPCC rapporten misslyckas – återigen – med att beakta det faktum att 10% av jordens befolkning står för nästan 50% av de globala CO2-utsläppen och att 20% av befolkning står för 70%.Att minska vår användning av CO2 är i grunden en fråga om ransonering. Kevin Anderson föreslår att man begränsar de värsta CO2-bovarnas ekologiska fotavtryck (10% av befolkningen alltså) till att motsvara en genomsnittlig EU-medborgares. Det skulle kunna reducera de totala utsläppen med en tredjedel inom ett eller två år.

Men IPCC ignorerar den uppenbara ojämlikheten och anpassar sina förslag om nedskärningar till den gällande ekonomiska modellen. Detta innebär att man längre fram i stor omfattning kommer att behöva förlita sig på ännu inte utvecklade metoder för carbon capture and storage (så kallade Negative emissions technologies; NETs), inte bara för det näst intill omöjliga målet att begränsa uppvärmningen till 1.5°C utan även för 2°C-målet. Ansvaret för utveckling av fungerande NETs läggs därmed på kommande generationers axlar.

För att verkligen kunna begränsa uppvärmningen till 2°C krävs en omvandling av samhällets produktiva kapacitet liknande USAs gamla Marshall Plan. Arbetskraft och resurser som används för att jordens rikaste 20% skall kunna leva flott måste omdirigeras till andra områden. Den rika delen av befolkningen måste begränsa sig: inga fler sommarhus, enorma privatbostäder, stadsjeepar, business- och förstaklassflyg eller väldigt hög konsumtion. Vi borde istället lägga resurser på att bygga passivhus, anpassa existerande byggnader, utöka allmänna transporter i betydande omfattning och fyrfaldiga den fossilfria elektrifieringen.

Medan IPCCs rapport helt korrekt påpekar att vi måste undersöka och utveckla tekniker för storskaligt avlägsnande av CO2 ur luften för att klara av 1.5°C-målet, vågar man inte utmana den ekonomiska elefanten som dominerar rummet. Så länge som vi inte erkänner att vissa medborgare konsumerar betydligt mer än andra och att detta påverkar de globala utsläppen av CO2, kommer jordens medeltemperatur att stiga över 1.5 och 2°C – vi efterlämnar ett klimatkaos på 3°C, 4°C eller mer till kommande generationer.

Sveriges Radio P1, Ekonomiekot Extra, undersökte i lördags finansmarknadens inställning till IPCC-rapporten.money-1995440_1920.jpg

”Marknaden tror inte att det kommer att hända”

Vi kan börja med att konstatera att experterna inte tror att vi kommer att kunna nå 1.5°C-målet. Det är helt enkelt inte realistiskt eftersom utsläppen av CO2 går åt andra hållet (=upp). Vi borde istället koncentrera oss på att stoppa uppvärmningen mellan 2 – 3°C och förbereda oss på hur samhället kommer att se ut när vi börjar närma oss 3°C.

Förra året gick 60% av de globala investeringarna till kol, olja eller gas. Investeringar i kolkraft som görs i dag förväntas generera inkomst i minst 20 – 30 år till. Ny teknik har dessutom gjort att djuphavsborrning efter olja har blivit billigare och bland annat Shell investerar stort. Även priset för utvinning av skifferolja (fracking) har gått ner. Det talas om en revolution inom oljeindustrin. Oljan har blivit billigare att producera och kommer därför också att öka i konkurrenskraft.

Kolberoende Australien har uttalat sig om att de inte tänker låta ”någon rapport” påverka deras energipolitik. Billiga elpriser prioriteras – för folkets skull – och en ny gruva planeras alldeles i närheten av korallreven.

Investeringar i förnybara källor ökar, men för långsamt. Oljereserver som beräknas användas långt fram i tiden har dock minskat i värde. Svenskt Näringsliv räknar med att våra nationella utsläpp kommer att minska med 80% till 2045. Detta kräver dock att nuvarande forskningsinsatser är framgångsrika och att svenska företag kommer att kunna vara konkurrenskraftiga. Frågetecken finns alltså. Den svenska allmänheten har minskat sin köttkonsumtion med 1/3 och lämnar allt oftare bilen hemma. Men ännu viktigare än hushållens tappra försök är att finansvärlden  investerar i hållbara projekt. Om till exempel allt pensionskapital i världen investerades hållbart skulle det motsvara 600 stängd kolkraftverk.

problem-1951987_960_720

Överlag verkar det som om man hoppas på att ny teknik skall trolla bort de negativa effekterna av vår ohämmade fossilenergianvändning, men ingen kan förklara hur den nya tekniken skall se ut eller fungera.

********************************************************************

All text ovan samt översättningen från engelskan är gjord av mig.

Mer läsning finns här:

Rockström om nya klimatrapporten: vi har mindre än 10 år kvar (Aftonbladet)

Miljöprofessor: Lasta inte klimatomställningen på individens axlar  (SVT nyheter)

Metoden som kan få oss att nå klimatmålet – men till vilket pris? (SVT nyheter)

Larmet: Utsläppen måste halveras till 2030 (SVT nyheter)

Varningen: klimatkrisen kommer att leda till samhällskollaps (SVT nyheter)

Forskare: Ät veganskt om du vill minimera ditt avtryck på klimatet (SVT nyheter)

Intervju med Kevin Anderson (ca 32 minuter in i programmet Democracy Now)

 

Fridays for Future

Bloggaren Hanna Strandahl är en av de som sitter utanför Rådhuset i Örebro. Texten kommer från hennes blogg There is no planet B!

20180812173927

Jag heter Hanna, är 18 år och studerar dans på gymnasiet. Jag har ett brinnande intresse för miljöfrågor och vill därför blogga om miljövänliga och hållbarare alternativ i vardagen. Jag har tänkt att bl.a. skriva om vegetarisk mat, ekologiska produkter, secondhand shopping och tips på intressant läsning. Min förhoppning är att inspirera och dela med mig av mina tips till ett hållbarare liv.

Hanna berättar:

Idag satt jag utanför Rådhuset i Örebro för klimatets skull. Under eftermiddagen kom ca. 20 personer och deltog inklusive några kommunpolitiker. Min mamma och hennes kompis startade förra fredagen en klimatmanifestation för att backa Greta Thunberg, som strejkar utanför Riksdagshuset i Stockholm varje fredag. Förra fredagen var jag upptagen men idag kunde jag delta vilket kändes fantastiskt.

Jag tänker fortsätta att sitta utanför Rådhuset varje fredag för att stötta Greta i hennes kamp, men också för att få politikerna att öppna ögonen och inse allvaret vi människor står inför. Om du bor i en annan stad uppmuntrar jag dig att göra samma sak där. Jag har sett på Instagram att andra människor redan klimatstrejkar runt om i världen, vilket gläder mig enormt. Det känns obeskrivligt bra att se att fler tar upp kampen.

Tillsammans för klimatet, utanför Rådhuset i Örebro varje fredag kl. 15:00-17:00. Alla som vill är välkomna att delta, varje stund är värdefull!

Vi i Örebro finns på Instagram med kontot @klimatfredag.

Alla foton är från Hannas blogg! Se länken i inledningen
Läs bloggen! Rekommenderas varmt!

Äggcellent: djurvänliga ägg!

I veckan genomfördes en upplysningskampanj om djurindustrins behandling av kycklingar inom den köttproducerande delen av industrin (se Djurens Rätt). Dagspressen vägrade att publicera en del av bilderna. Sanningen om djurens vardag är stötande och bör inte visas upp. Den kycklingätande allmänheten får inte utsättas för obehag.

42452979_10156676338473633_5488989992657092608_n

Att djurindustrin döljer sina förehavanden är ingen nyhet. Hade deras metoder varit allmänt kända hade betydligt fler människor varit veganer – hoppas jag. Samtidigt som allmänna media vägrar att visa upp djurens vardag, publicerar de vilseledande reklam om djurens liv (tex ”Bregottfabriken”). Media har uppenbarligen valt sida. Och på så vis förblir allmänheten ovetande om vad som sker. Många kanske inte vill veta: det är enklast så. De är ju ändå bara djur.

Äggindustrin är inte ett dugg trevligare än köttindustrin. Se hur djuren har det här. Jag varnar känsliga personer – det är ingen rolig läsning.

42542733_1923818314375679_2835922250773823488_n
De här två tupparna skulle ha gasats ihjäl någon gång under sin första dag på jorden om de inte hade blivit räddade och fått bo på Gotlands Djurfristad. De heter Kramer och Brad. Bilden är tagen från fb: Gotlands Djurfristad

Om man väljer att hoppa av karusellen och utesluter ägg från äggindustrin behöver man hitta alternativ. Ägg används i ett stort antal rätter och bakverk, förutom att de äts både kokta och stekta. Jag skall försöka att vägleda den nyblivna veganen.

Ägg i bakverk går bra att ersätta med chiaägg. 1 msk chiafrön samt 3 msk vatten ersätter 1 ägg i recepten. Blandningen skall svälla i 5 – 10 minuter. En del gör först mjöl av chiafröna, men jag brukar inte bry mig. Fröna är så små att det inte märks när kakan är klar.

Äggvita till maräng går bra att göra av kikärtsspad. Enklast är att köpa kikärtor i tetrapack och använda spadet i förpackningen. Spadet kan vispas fluffigt men lär hålla bättre om man tillsätter syra, typ lite citron. Sedan tillsätts socker eller vad man nu vill ha för slags sötningsmedel.

Äggstanning i pajer mm se Vegankocken. Du behöver havregrädde, havremjölk, vetemjöl samt kryddor enligt receptet. Det går säkert lika bra med dito soja-varianter om man föredrar det.

Observera att det finns vegansk äggersättning för ägg i bakning och annan matlagning att köpa i de flesta matvaruaffärer. Jag har sett det vid den glutenfria avdelningen i ett flertal affärer.

Majonäs är numera inga problem: min man älskar Hellman’s Vegan Mayo. Finns i vanliga affärer.

Omelett: man kan göra en omelettmix på kikärtsmjöl (finns i de flesta stora affärer idag), malda linfrön (finns också i affären), bakpulver, kryddor, B-jäst (Hälsokostbutiker) och svartsalt (finns att köpa på Ayurvedabutiken, Happy Vegan i Göteborg, Goodstore i Stockholm med flera. Det två förstnämnda säljer över internet också). Blandningen kan ställas i kylen och behöver med andra ord inte vispas ihop varje gång man vill ha en omelett. Observera att det är svartsaltet som ger den typiska äggsmaken. Ju mer salt, desto mer äggigt blir det. Gurkmeja används ofta för färgens skull, det blir precis rätt gul färg av det.

Äggröra brukar göras med stekt tofu, valfri växtgrädde och svartsalt – recept finns här.

Pannkakor – extremt goda – görs med vetemjöl, lite salt, sojamjölk, mjölkfritt margarin. Jag har testat att steka pannkakorna i kokosfett. De blir alldeles extra krispiga då! Sojamjölk innehåller lecitin, precis som äggulor, vilket gör att pannkakorna håller ihop när de steks.

Veganska våfflor se här. Havremjölk är lite sötare i smaken, därför vill många ha den i smeten. Sojamjölken hjälper dock smeten att hålla i hop. Båda fungerar.

OBS: margarin brukar innehålla palmolja och vill man inte köpa det får man göra sitt margarin själv. Recept finns här. Du behöver ha hemma kokosolja, växtgrädde, rapsolja och salt. Det går jättesnabbt att göra men behöver stelna i kylen ett par timmar. Man kan givetvis också använda Naturlis veganska bredbara (godare än Bregott) men jag tror att det kan blir dyrt om man bakar mycket.

Kokt och stekt ägg: Får man i dagsläget leva utan. Men det forskas och experimenteras en hel del och jag vet att man har lyckats göra en vegansk produkt som ser ut som och smakar precis som kokt ägg, men den finns ännu inte på marknaden. Men ha is i magen bara. Det kommer. Den veganska marknaden ökar kraftigt och många företag – även sådana som säljer kött – ser till att även ha veganska alternativ till buds.

Är det svårt att vara utan ägg? Nej. När man har vant sig är det inte det. Jag blir snarast äcklad av tanken att jag äter ett ofött foster. Som på omslagsbilden. Och jag gläds åt att jag räddar djur varje gång jag sätter tänderna i en växtbaserad produkt!

42204388_1888897877824459_247122629981372416_n
Alla djur som utnyttjas i djurindustrin älskar veganer. Det är jag säker på! Foto: Tess Hérisson

Omslagsbild: Comfreak, pixabay

 

 

 

 

 

 

Fridays for Future: en dag på Mynttorget

Idag är det fredag. Klimatstrejk pågår på Mynttorget i Stockholm, Falun, Malmö, Göteborg, Berlin, Utrecht, The Hague, Örebro, Helsingfors, Brisbane, kanske Karlstad, kanske Nacka.

Klimatstrejk pågår i mitt Boråshjärta, men min kropp ligger hemma och vilar upp sig. Inser att jag vare sig fysiskt eller mentalt kommer att orka strejka varje fredag. Att vara ex-utbränd – och dessutom återfallsförbrytare på området – sätter ned uthålligheten för alltid.

Förra fredagen deltog jag dock i strejken på Mynttorget. Det var stort att få vara där. Jag hoppas att jag fick delta i något som kommer att stå i historieböckerna. Om inte, har vi förmodligen misslyckats med att stoppa klimatförändringarnas utveckling och då kommer folk antagligen ha annat att pyssla med än att läsa böcker.

Det börjar med nattbussen från Ulricehamnsmotet, promenad till Gamla stan, snabbfika, och så är klockan 08 och Greta är på plats. Någon har dekorerat och ställt dit en gammal cykel:

Först är det bara Greta och jag. Greta berättar lite om sig själv och sitt liv. Jag får höra om mobbningen som hon har varit utsatt för i skolan. Hon får veta att min ena son också har varit utsatt för svåra trakasserier under hela mellan- och högstadiet. Han kämpar fortfarande med såren. Gretas lärare, som har strejkat tillsammans med henne, har blivit mobbad på arbetsplatsen och är nu sjukskriven. Jag blir så arg, så arg! Vad skall man säga för att hjälpa en tonåring som redan har fått se människornas allra fulaste sida?

Bara efter en kort stund dyker det upp fler strejkare. Vuxna som har en ledig stund, skolflickor (ja, det är bara flickor idag) som hoppar över fredagslektionerna, pensionärer som känner att de måste ge kommande generationer sitt stöd. Alla är ”vanligt folk” som har förstått att något är allvarligt fel och att något måste göras. De berättar om sitt engagemang, om hur de känner för klimatfrågan och jag känner mig stolt över att få sitta med dem!

T.v: Erika Lantz, läkare; i mitten: Greta och Henrik, pensionär och halvmaratonlöpare; t.h: Andrea Herrera, yogalärare och aktiv i Klimatsverige. Erika och Andrea stannar så länge de kan innan de måste till jobbet. Andrea ansvarar dessutom för Klimatsveriges instagramkonto. Henrik har åkt till Stockholm från Falun i sin elbil för att klimatstrejka och springa. Bästa bilen någonsin, säger han.

T.v. Minna Dahlin, elev; i mitten: Birger Eneroth, verksam på Esam; t.h. Morrigan Hörnqvist Malmberg, elev. Minna pluggar, Birger delar ut Gretas informationslappar till alla som går förbi och Morrigan underhåller oss när hon inte räknar matte. Minna berättar att hon ibland har en sådan klimatångest att hon blir alldeles handfallen. Men nu är hon här. Nu gör hon något konkret åt det.

Längst upp t.v: Jonas Hugosson, lärare och Eva, bibliotekarie och mammaledig; längst upp t.h: Gunnar Brundin, pensionär, längst ner: Minna och Jonas igen. Jonas är SO-lärare på högstadiet. Han har strejkat med Greta förut och kommer att göra det igen. Eva har tagit med sig sin lilla ettåring, men han rullade boll med Greta och kom inte med på bilden. Gunnar har rest hit för att strejka och träffa sin son och sitt barnbarn. Han berättar att har var med och startade miljöpartiet en gång i tiden.

Alla som var med på Mynttorget blev tyvärr inte fotograferade – jag hann helt enkelt inte. Folk kom och gick utifrån hur deras dagsschema såg ut. Skolflickorna ville med några få undantag inte vara med på bild. Tacka sjuttsingen för det! Det är ju olagligt att inte gå till skolan. Samtidigt som det är lagligt att förstöra klimatet för framtida generationer, att förstöra vår natur och våra ekosystem, att systematiskt utnyttja och döda individer av andra arter samt att låta människor svälta ihjäl. Är det något fel på mig som inte fattar logiken?

Vid lunchtid hålls en yogalektion för klimatet en bit bort. Greta och några av flickorna var med:

IMG_0364

På eftermiddagen dyker många klimatengagerade vuxna upp: Folk från Klimataktion, Klimatsverige, Föräldravrålet, Omställningsnätverket och We Don’t Have Time tar vägen förbi Mynttorget, och de som har möjlighet stannar en stund. Jag får en kram av Pella Thiel på Omställningsnätverket och en jättetrevlig pratstund med Janine Okeeffe från Klimataktion. Klimataktion organiserar politikersamtal med Greta och de andra strejkarna. Först ut är Jens Holm från Vänsterpartiet (bilden t.v: 2a från höger). Janine spelar in (bilden t.v: 1a från vänster och på bilden t.h.) Tanken är att politikersamtalen skall upprepas varje fredag. Hoppas att många politiker väljer att delta!

Jag är ju spansklärare, så mitt underliggande syfte med Stockholmsresan är att se om någon av skolbarnen behöver hjälp med sina studier. ”Lärare för Klimatet” rycker ut, så att säga. Både Greta och Morrigan vill förkovra sig i spanska. Det fungerar riktigt bra en stund, men sedan händer det som så ofta händer i alla klassrum runt om i Sverige. MOBILEN kommer i vägen.

IMG_0366 Jag hade nog kunnat stoppa det här, men jag har inte hjärta att göra det. Greta har suttit för sig själv ett tag, men flickan i den gula mössan drar in henne i ungdomarnas samtal och snart är hon med i gruppen. Greta ler ett av sina Mona-Lisa leenden. Låt henne få vara tonåring, tänker jag.

Under hela dagen stannar folk till. Turister som undrar vad vi håller på med, folk som ger tummen upp eller bjuder ungdomarna på hembakade bullar. Och en och annan som vill ifrågasätta. Greta svarar med glasklar logik. Hon kan mer om klimatförändringarna och det politiska spelet omkring dem än någon annan och hon ser igenom alla politiska och sociala (o)sanningar. När jag någon gång tvivlar på mig själv och mitt engagemang för klimatet kommer minnet av Greta att hjälpa mig: ja, situationen är akut; nej, ekonomin kan inte gå före; nej, det är inte ok att låtsas som ingenting; nej, jag är inte en idiot om jag står upp för klimatet även om ingen annan i min omgivning gör det. Jag gör det som behöver göras.

Det är detta som är Gretas styrka, tycker jag: hon kan se den rena sanningen. Eller som hennes mamma uttrycker det i sin bok: Greta ser att kejsaren är naken, fast vi andra har intalat oss att han har kläder. Och hon vågar säga det. Det är stort!

Sedan jag kom hem från Stockholm har jag hunnit läsa boken om Greta, hennes syster, mamma, pappa och KLIMATET. Den är en ‘page-turner’ – det går inte att sluta läsa förrän boken är slut.

scener-ur-hjartat-1

Jag förstår nu varför Greta inte ville smaka på veganchokladen jag bjöd på. Jag förstår på ett mer ingående sätt vilket helvete hon har haft i skolan. Och jag förstår att hon, precis som jag, också bryr sig om djuren. Men att klimatkrisen är överordnad alla andra kriser. Den berör både människor och djur. Klimatet måste ingå som första prioritet i alla våra andra åtaganden.

Det allra finaste med boken är dock att man blir insatt i relevanta fakta om klimatkrisen och det moderna samhällets oförmåga att hantera den, utan att för den skull behöva läsa sig till det via en massa andra källor. Boken är enastående komplett. Och när man har läst färdigt, kommer en att förstå varför vi människor måste förändras. Det handlar om ett uppvaknande till en verklighet många av oss inte vet att den finns. Budskapet är lika klarsynt som Greta. Och boken går rakt in i hjärtat!

Läs! Vakna! Det är bråttom nu. Och stöd Greta – flickan som satsar allt på att rädda framtiden!

IMG_0353 2

 

 

”World Scientists’ Warning to Humanity: A Second Notice” samt den Samvetsgranne Planetskötarens 12 Budord

World Scientist’s Warning to Humanity: våga se faran!

Vår planet mår inte bra. Det vet nog de flesta. Men om man förlitar sig enbart på allmänna media får man inte en övergripande bild av vad som pågår. Inte heller om man lyssnar på politikerna. Man får gå till vetenskapliga forskningsrapporter, specialpress och debattartiklar om man vill ta reda på vad som pågår. En sådan rapport kom ut redan för 25 år sedan då 1700 forskare skrev en Varning till mänskligheten om vår planets allt mer utsatta tillstånd. 2017 kom World Scientist’s Warning to Humanity: A Second Notice – nu underskriven av 15000 forskare och i skrivande stund 20000 – i vilken man utvärderade planetens tillstånd igen. Man påpekar att vi har åtgärdat ett av de problem som pekades ut för 25 år sedan (ozonlagret) medan övriga har förvärrats, vissa av dem på ett alarmerande sätt. Jag översätter och summerar:

Vi måste stoppa vår regionalt och demografiskt ojämna materiella överkonsumtion. Vi måste också förstå att den snabba befolkningstillväxten ligger bakom många ekologiska och även samhälleliga problem. Om vi inte åtgärdar följande akuta situationer inom en mycket snar framtid befinner sig hela biosfären i fara! Vi behöver stoppa befolkningstillväxten, omvärdera tillväxtekonomin, dra ner på växthusgaserna, satsa på förnybar energi, bevara vildmarker, återskapa ekosystem, få bukt med föroreningar, stoppa massutrotningen av djur och växtarter samt hindra utbredningen av invasiva arter.

Man påpekar också att vi som individer måste ta ansvar för att förändra våra individuella beteendemönster, vilket inkluderar en begränsning av vårt barnafödande och en drastiskt minskad konsumtion av fossila bränslen, kött och andra resurser. 

Avslutningsvis påpekas att det snart kommer att vara för sent att styra bort från stupet vi är på väg mot och att tiden håller på att rinna ut! Privatpersoner och makthavare måste förstå att Jorden med allt dess liv är vårt enda hem! (Oxford Academic)

Bli planetskötare och rädda jorden!

I samband med rapporten ovan förekommer begreppet Stewardship, vilket jag har översatt till ”planetskötare”. Med det menas att vi människor gemensamt tar ansvar för planeten som har gett oss liv och, istället för att hänsynslöst förbruka dess resurser, sätter upp gränser för vårt nyttjande av naturen. Planetens alla livsuppehållande kretslopp måste befinna sig i balans och i ett resilient tillstånd, det vill säga, de måste vara starka och motståndskraftiga mot yttre störningar. Begreppet stewardship omfattar också en rättviseaspekt. Samarbete människor emellan är bara resilient om det är rättvist utformat. I min värld gäller rättviseaspekten även över artgränserna. Vi kan inte längre behandla våra tamdjur som slavar och försöksobjekt eller vilda djur som ovälkomna inkräktare på ”våra” marker. En resilient planet måste vara en rättvis planet för alla inblandade – annars kommer systemet förr eller senare att att fallera.

Så vad kan vi göra för att rädda jorden rent konkret? Hur blir man en bra planetskötare? Läs Budorden nedan – de kommer att hjälpa dig en bit på vägen! Jag flaggar dock för att jag inte är någon hållbarhetsexpert. Råden jag kommer med är sådant jag har läst mig till och som jag själv försöker leva efter. Inget av det jag föreslår kräver några enorma uppoffringar – du kommer att leva i stort sett som vanligt, kanske med undantag för att du kommer att behöva bli bättre på att planera. Du kommer definitivt att spara pengar. Och kanske bli friskare på kuppen. Och du kommer att kunna äta lika gott som innan!

Det spelar faktiskt roll vad du gör. Vi är sociala varelser: om 15% – 25% av befolkningen förändrar sitt levnadssätt kommer resten förr eller senare att haka på. Och när det händer kommer vi att göra en enorm skillnad!

1. spara energi

Släck ljuset efter dig, även utebelysningen; stäng av alla apparater på stand-by; stäng överhuvud taget av alla apparater som inte är igång (som datorn); dra ur kontakten när laddaren inte används; sänk värmen ett snäpp; sluta torktumla och planera matlagningen så att flera rätter kan tillagas efter varandra på redan varm platta/ugn. Om du äger din bostad, skaffa solceller eller byt till ett bolag som erbjuder el från sol- och vindkraft. Om du bor i en hyresrätt, tjata på värden om detta. Byt värmesystem om du fortfarande eldar med olja. Isolera fönster och dörrar; tilläggsisolera gamla hus och, om du bygger nytt, bygg ett Plushus.

2. sopsortera ALLT och bojkotta engångsartiklar

Plast, papper och tidningar, kartong, metall, glas, elektronik, batterier är enkelt att sortera. Det finns färdiga behållare för dessa produkter att köpa om man vill ha det lite snyggt i köket. Saker som är tillverkade av blandade material är svårare: ta med dem till återvinningsstationen och låt personalen avgöra var de skall hamna. Panta! Ta ansvar för cigarettfimpar, tuggummin,  läkemedelsrester och överbliven färg. Bli en ”plogger”: plocka upp skräp på joggingrundan eller promenaden. Släng inte gamla möbler, kläder eller överblivet byggmaterial. Skänk dem istället till en Second hand- eller återbruksinrättning. Ta med egen mugg och matlåda när du köper take-away produkter eller äter på en snabbmatskedja. Personalen vänjer sig så småningom. Låna porslin till studentfesten. Använd aldrig engångsprodukter.

3. avstå från mikroplaster / plastbanta

Mikroplaster finns framförallt i tandkräm, scrubcreme, tvål, duschtvål, skönhetsprodukter och vissa syntetfibrer (nylon, fleece tex). En bra lista på produkter att undvika respektive köpa finns här. Jag citerar:

Det första steget är att kolla på förpackningens framsida, finns det termer som microbeads eller microcrystals bör du se upp! […] Var uppmärksam på produkter som har ämnen som börjar på poly- då det står för plast. De vanligaste typen av mikroplaster i skönhetsprodukter är Polyeten/ Polyethylene (PE). […] Mikroplaster går ofta under benämningar för plast så som polyvinylklorid (pvc), polyeten (pe), polypropylen (pp), polyetentereftalat (pet), polystyren (ps) och polyvinylacetat (pvac). Produkter innehållande nylon har också listats under mikroplaster. 

Det är även viktigt att kolla upp eventuella uppdateringar. De finns här. Att plastbanta är inte helt lätt: plast finns överallt och i allt. Plastfolie kan dock bytas ut mot tyg penslat med bivax (finns att köpa på nätet). Fungerar även jättebra att förvara bröd i! Använd glasbyttor i kylen. Återanvänd plastbyttor och plastartiklar så länge som det bara går och låt barnen ärva dem sen. Vid nyköp, satsa på produkter gjorda av naturmaterial som trä eller metall. Ta med en egen kasse till alla slags affärer och kom ihåg att skaffa eller sy en tunn, genomskinlig påse för inköp av frukt- och grönt (gammalt spetstyg passar bra).

4. minska konsumtionen rejält

Laga, sy om, reparera. Köp i första hand begagnat, second hand eller återvunnet. Om du måste köpa nytt, satsa på varor som håller länge och kan repareras. Se till att de är gjorda av miljövänliga material (varning för fleece och Gore Tex) och producerade med schyssta metoder. Lokal tillverkning är att föredra. Är produkten tillverkad av återvunnit material är det ett extra plus. Och framför allt: köp mindre! Mer än hälften av sakerna du äger kommer du troligen inte ens ihåg att du har. Vår planet drunknar i alla (onödiga) prylar och kläder som slit och släng mentaliteten har fött fram! Lev som man gjorde förr, innan allt blev billigt! Och bli ett äss på att fråga ut butikspersonal och att ställa krav! Har de inga miljövänliga produkter får de ta hem det om du skall kunna handla i deras affär!

5. släng inte mat

Laga mindre mat än vad du tror kommer att gå åt eller ät rester. Kompostera all mat! Vissa kommuner tillhandahåller kompostering av hushållsavfall, andra gör det inte. Om du inte får hjälp med kompostering, skaffa då en egen hushållskompost. Det finns flera smidiga varianter man kan ha inomhus. Många av dem kan göra prima matjord av avfallet som man kan skänka till hugade hobbyodlare om man inte har nytta av den själv. Har du tur får du hemodlade tomater på köpet.

6. odla eget

Odla grönsaker och frukt på fönsterbrädan, balkongen, uteplatsen, gården, taket eller i trädgården! Det är roligt, smakar bättre, är garanterat giftfritt och sparar pengar. Utbudet av sorter är enormt! Du bevarar ett kulturarv/hantverk som håller på att dö ut och du får en förståelse för hur maten faktiskt produceras: man behandlar inte sina egenodlade tomater lika lättvindigt som de som kommer från affären. Dessutom känner man en stor tacksamhet varje gång landen prunkar. Det bidrar till respekt för vår natur!

7. ät växtbaserad mat

Kött, fisk, ägg och mjölk är miljö-, klimat- och hållbarhetsbovar. Skall vi försörja framtidens befolkning med mat och vatten samt rädda skogarna och haven, måste vi sluta äta animaliska produkter. Klimatförändringarna kommer att ge försämrade skördar och all tillgänglig jordbruksmark behöver användas till människomat. Allt fler läkare propagerar dessutom för en växtbaserad diet.

Ytterligare en aspekt av animalieindustrin är den etiska: 70 miljarder landlevande djur dödas årligen för att vi skall äta deras kroppar. Innan dess har de i de allra flesta fall behandlats som saker utan behov och känslor. Trånga utrymmen, brist på stimulans, skador, alldeles för stora grupper eller ensamhet, kirurgiska ingrepp med bristfällig smärtlindring, allt för kort eller ingen tid med sin mamma samt konstant inomhusvistelse är bara några av de företeelser som sker i Sverige (utanför EU kan  det vara betydligt värre än så). Djuren dödas så snart de har nått en lämplig vikt, när deras mjölk- eller äggproduktion avtagit eller redan vid födseln om de är av fel kön och därför obrukbara. Transporten till slakteriet är förfärlig. Antalet grisar som dog under transport ökade förra året med 116%. Och på slakteriet är djuren inte dummare än att de begriper vad som pågår. Jag har sett bilder på oxar som gråter. Den bedövningsmetod som används mest i Sverige är bland annat förbjuden i Norge.

Vad gäller fisket är konsekvenserna för miljön enorma och metoderna minst lika barbariska! Lite fakta: vilda fiskar kvävs till döds vid fullt medvetande; fiskar är precis lika smärtkänsliga som vi;  många fiskarter och vattenlevande däggdjur är mycket intelligenta och har ett rikt socialt liv; fångst av fisk räknas inte i antalet döda individer utan enbart efter deras sammanlagda vikt; fisket bidrar till att stora mängde icke-avsedda havsdjur omkommer i näten; odlad fisk har lika dåliga levnadsförhållanden som de landlevande djuren.

Som vegan har man i dag många möjligheter. I affären finns ett antal mycket lyckade produkter som efterliknar vanliga animaliska produkter och det kommer hela tiden fler. Redan i dag kan man i princip leva på svensk husmanskost även om man är vegan. Men det veganska köket erbjuder mycket mer än bara en ersättning för animalier. Antalet grönsaker man kan välja på är enormt och antalet välsmakande recept likaså. Är man äventyrligt lagd kan man utveckla en helt ny matkultur där hemma! En varierad vegansk mathållning är inte farlig – tvärtom, faktiskt – men om du är orolig, köp ett tillskott. Lever du enbart på smörgåsar, ris och pasta får du skylla dig själv.

Ett ofta upprepat argument för bibehållen köttkonsumtion i Sverige är det om den biologiska mångfalden och de öppna markerna. Ja, det är praktiskt att låta kor och får beta ner våra ängar men det kan lika gärna göras av hästar. Eller med en lie. Man kan också låta kor och får beta på dessa marker utan att för den skull döda och äta upp dem. Många av oss gillar ju djur och vill se dem, kunna klappa dem och i allmänhet bara veta att de finns. Det kan bli ett lyft för landsbygdsturismen! Ur klimatsynpunkt måste vi dock hålla antalet kor och får på en relativt låg nivå.

Jordbruket – i synnerhet produktionen av animaliska livsmedel – släpper ut mer växthusgaser än hela transportsektorn. Inklusive flyget. Ändå kommer det animaliska jordbruket sällan upp i debatten. När någon vågar tala högt om det kan det låta så här: “A vegan diet is probably the single biggest way to reduce your impact on planet Earth, not just greenhouse gases, but global acidification, eutrophication, land use and water use,” said Joseph Poore, at the University of Oxford, UK, who led the research. “It is far bigger than cutting down on your flights or buying an electric car,” he said, as these only cut greenhouse gas emissions.” (The Guardian)

Och kom ihåg: du och jag är inte ansvariga för hur det går för våra bönder och fiskare. Det får politikerna ta hand om. En grundläggande omstrukturering av lantbruket och fiskenäringen är absolut nödvändig för att rädda planeten. Om vi börjar med att rösta med plånboken kommer vi att tvinga politikerna att skynda på omställningen. Och det behövs!

vegan-1343429_1920
Mittmac, pixabay
8. ät ekologiskt, närodlat och efter årstiderna

Konstgödsel och bekämpningsmedel förstör jordmånen och rinner slutligen ut i våra vattendrag och hav. Därför är det viktigt att köpa enbart ekologiskt odlad frukt och grönt. Kan du hitta lokala produkter, desto bättre (såvida de är ekologiska). Då slipper man den CO2-krävande transporten och gynnar lokala handlare. Dessutom är det bra om du kan välja mat efter årstiden. Köper du tomater mitt i vintern är de troligen hämtade från Sydeuropa eller odlade i växthus här upp i norr, vilket är slöseri med energi. Det kan dock vara svårt att veta vilket alternativ som är det bästa ur ett klimatperspektiv: normalt sett är transporten mindre energikrävande än växthuset, men ett antal faktorer kan behöva vägas in. Uppvärmningen i växthuset kanske görs med förnybar el och då blir den växthusodlade grönsaken bäst. Ibland får man helt enkelt gissa sig till vad som är bäst! Personligen tummar jag dock aldrig på kravet att grönsaken/frukten skall vara ekologisk!

9. bojkotta palmoljan – kanske

Oljepalmsplantagerna hotar ovärderlig regnskog. De är också orsaken till orangutangernas snabba försvinnande. WWF har certifierat hållbart producerad palmolja, RSPO – Certified Sustainable Palmoil. Vissa källor framhåller att denna certifiering inte alltid är att lita på. Du avgör själv. Palmolja finns i margarin, kakor, friterade produkter, choklad, smink, tvål, tvättmedel, stearinljus m.m. Flertalet av dessa produkter kan köpas utan palmolja men man måste läsa innehållsförteckningen noga. Den enda margarinliknande produkt som jag har hittat utan palmolja är dock Naturlis ekologisk Vegan Bredbart – som är en utmärkt ersättning även för Bregottälskaren! Livsfarligt gott! Allt fler tillverkare väljer att vara utan palmolja. Restprodukter av palmolja används även till djurfoder.

10. lämna bilen hemma

Gå, cykla, åk kollektivt. Ta bara bilen när det är absolut nödvändigt! Bor du på landet, ta bilen till pendelparkeringen. Eller ännu bättre: skaffa en elcykel och cykla dit. Om du bara kan ta dig till jobbet med bil, byt bil till en bättre begagnad bränslesnål variant, allra helst en elbil. Samåk. Finns möjligheten där du bor, gå med i en bilpool. Och kom ihåg att även en elbil tär på jordens resurser! Det bästa för vår vår planet är också det bästa för din hälsa, så gå eller cykla så mycket du bara kan. Är du ung och frisk kan du ställa större krav på dig själv: äldre människor kanske inte alltid orkar genomföra saker utan hjälp av bilen. Du kan kompensera för deras större bilbehov genom att aldrig missa en buss!

11. Flyg mindre

Om du kan, sluta att flyga helt. Annars försök att ta tåget när du reser inom Sverige och inom Europa. Det är ännu så länge dyrare och bökigare, men du gör det för den goda sakens skull! Skall du långt är flyget ibland enda utvägen. Bröllop i NY, 50-års kalas på Bahamas, livets höjdpunkt på safari i Kenya osv. Res dit då. Men slopa weekendresorna till våra Europeiska huvudstäder. Hoppa över slentrianmässiga solsemestrar som tar dig utanför tågavstånd. Kolla på jobbet om man inte skulle kunna genomföra en del av konferenserna via Skype. Och återigen: äldre människor kanske inte orkar tågluffa genom Europa för att hälsa på barnbarnen i Madrid. Låt dem flyga då. Du som är ung och stark kompenserar genom att ta tåget.

Många har dåligt samvete för sina flygresor. Det bör man ha. Flyget är inte bra och svenskarna flyger överallt och jämt. Långa flygresor smutsar ner ofantligt mycket mer än mer än de korta resorna eftersom höghöjdseffekterna tar vid. Så det är verkligen viktigt att du byter den årliga Thailandsresan mot en tågluff till Adriatiska havet. Eller mot en så kallad Staycation – en semester som tillbringas hemma och i närområdet.

12. Använd preventivmedel.

Skaffa max ett barn per person! Har du inga barn, ge dig själv en guldstjärna! Älskar du barn och vill ha en hel skock? Adoptera – det finns fortfarande många, många barn som behöver ett hem och en familj!

klimatet:

Jag har pratat lite löst om att kompensera utsläpp. Uppgiften som ligger framför oss alla är egentligen inte att minska utsläppen av växthusgaser, utan att ta bort dem helt! Och detta bör ske inom de närmaste 20 åren. Det kommer vi troligen inte att klara utan teknikens hjälp. Idag satsas en del på att utveckla ny teknik och bränslen som kan hjälpa oss att nå målen. Men det satsas inte tillräckligt mycket. Företag lägger i regel bara stora pengar på teknikutveckling om de tvingas till det. Och för det krävs lagstiftning och politiska incitament. Samtidigt måste staten även underlätta för vanliga människor att göra rätt. Kollektivtrafiken behöver byggas ut och klimatsmarta livsmedel och produkter borde bli fler och billigare, till exempel. Svenskarnas ekologiska fotavtryck ligger på 4,2 jordklot. Den siffran måste gå ner.

Mycket lite av detta görs idag. Inte ens Sverige, med den mest ambitiösa klimatlag världen hittills har sett, håller vad vi lovar. Det sades på ett toppmöte i Bangkok för några veckor sedan att vi, med rådande globala klimatpolitik, har 5% chans att nå Parisavtalets 2°C-mål. Detta är sannerligen dystra nyheter.

Därför är det så viktigt att vi Svenssons tar saken i egna händer! Våra politiker är i dagsläget uppenbarligen inte förmögna att ta sig an uppgiften. Många, många forskare och klimatkunniga debattörer har uttryckt sin besvikelse över beslutsfattarnas likgiltighet och uppmanar nu  allmänheten att sätta press på sina politiker – annars kommer vi inte att lyckas rädda planeten åt våra efterkommande.

Om du följer Planetskötarens 12 budord, helt eller åtminstone delvis, gör du en verklig insats för vår Jord! Ditt nya sätt att leva kommer att påverka människor runt omkring dig. Och det kommer i sin tur att påverka våra politiker. Vi har ingen annan planet än den som vi bor på. Så våga ta ställning för vår planet: dess natur, djur, klimat och barn! Inom några få år måste omställningen vara påbörjad,

Vi har fortfarande möjlighet att göra något åt det, men vi måste agera nu! Vi har inte ett ögonblick att förlora!

earth-1020214_1920
3dman-eu, pixabay

Begreppet resiliens har jag hämtat från Johan Rockström och Stockholm Resilience Centre. Även Rockström talar om vikten av stewardship – ansvar för vår Jord.

Omslagsbild: PIRO4D, pixabay

 

Vardagshjältar: Julia Lönnqvist från PUSH Sverige

Vi behöver både en inre och en yttre hållbarhet – Julia diskuterar hållbarhet och den kommande klimatmarschen.

Julia Lönnqvist är med i PUSH Sverige , plattformen där unga arbetar för hållbarhet. Organisationens ledord är ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Jag träffade Julia på Kevin Andersons fördrag om klimatförändringarna i Göteborg i juni. PUSH hade då börjat dyka upp allt mer i mina flöden på internet och jag tog chansen att få veta mer. Det här är Julias berättelse om sitt engagemang i PUSH, om den stundande klimatmarschen och om hållbarhet.

received_427274551130565
Julia Lönnqvist. foto: Susanna Magnusson

Julia: jag hade en lärare i lågstadiet som berättade för oss om naturen och visade hur den fungerade. Jag blev fascinerad och jag tror att det var där mitt intresse för ekologisk hållbarhet tog fart. När Parisavtalet skrevs befann jag mig i Spanien och dansade flamenco. Redan i Spanien  insåg jag att jag hade missat något mycket viktigt och denna insikt blev starten på mitt aktiva engagemang för ett hållbart samhälle på en hållbar planet.

Jag gick med i PUSH 2016 och var till en början med i styrelsen, men arbetar nu i den Internationella gruppen och även lokalt inom Göteborg. 2017 deltog jag som observatör på COP-mötet om klimatet i Bonn. PUSH ansökte om att få skicka observatörer och jag var en av dem som fick åka. I våras deltog jag i Klimatriksdagen i Stockholm och nu hjälps PUSH och Jordens Vänner åt att, på initiativ av Solcellskapet, arrangera årets internationella klimatmarsch i Göteborg: Rise For Climate.

23215533_852193014955905_5924403752886120771_o
Unga observatörer på COP-mötet i Bonn

PUSH firar 5-års jubileum i år. Trots att organisationen är ny och arbetet med att organisera lokala grupper ännu inte är helt klart, har PUSH hunnit starta eller delta i en massa projekt. Ett av dem är Magnoliamålet, där PUSH och Fältbiologerna stämde svenska staten för försäljningen av brunkolsgruvorna i Tyskland 2016. Julia var också med när Internationella gruppen hjälpte till att sprida information om People’s Climate Case, där barnfamiljer, både i och utanför EU, samt den samiska ungdomsorganisationen Sáminourra stämde EU för att försumma arbetet emot klimatförändringarna. Jag var bland annat med och anordnade den svenska presskonferensen. Den här rättegången är  ännu inte av avgjord.

33401180_953909738117565_3826334016944996352_o
Medhjälpare: People’s Climate Case

En del av sommaren har gått åt till att arrangera klimatmarschen. Förra helgen träffades alla som ville i Jordens Vänners lokal och målade banderoller, skrev en debattartikel och ett pressmeddelande. Tyvärr vill inte Göteborgsposten publicera vår debattartikel, vilket är förvånande. Man kan ju tycka att allt som bidrar till att sätta klimatet på agendan borde vara av intresse för tidningen. Det handlar ju trots allt om ALLAS framtid!

received_632901617111060
foto: Riley O’Flynn

När vi marscherar för klimatet den 8 september har vi ett övergripande krav: att alla kommunala byggnader i Göteborg skall ha solceller på sina tak inom 4 år! Sveriges kommuner måste öka sina ambitioner om vi skall klara av att stoppa klimatförändringarna på ett någorlunda tidigt stadium. Inte bara kommunerna, förresten. Svensk klimatpolitik är inte tillräcklig för att vi unga skall känna oss trygga inför framtiden. Tvärtom – man varnar för totalt kaos redan inom min livstid, och ändå ligger inte klimatet i topp på de politiska partiernas agenda!

received_239910490005193
Solkraft. Foto: Riley O’Flynn

Vad behövs tror du, frågar jag Julia! En total omprioritering, svarar hon. Vi måste ställa om oss INUTI. De värderingar vi har inom oss speglas i den yttre världen och den yttre världen är i dagsläget vare sig hållbar eller rättvis. Faktum är att vi har resurserna och nästan all tekniken som behövs för att bota både fattigdomen och stoppa den ekologiska krisen. Våra makthavare prioriterar dock inte detta. Vi skulle behöva bygga upp en lika stark anknytning till naturen som ursprungsbefolkningarna har; först då tror jag att vi verkligen förstår att naturen också har rättigheter. Rättigheter som vi borde ta på allvar om vi vill överleva på den här planeten.

Det är tyvärr bara pengar som räknas. Empatiska ställningstaganden och argument ses inte som realistiska!

Och medan världssamfundet jagar kortsiktiga vinster bränner vi ut oss själva mentalt – se bara på sjukskrivningssiffrorna – samtidigt som den globala uppvärmningen bränner ut vår planet! Kanske är det så att klimatförändringarna är den kris som kan få oss att börja ifrågasätta nutidens hjärtlösa synsätt på människor, djur och natur. Jag hoppas det, i alla fall. För utan en inre omställning tror jag inte att vi kommer att lyckas.

Man får inte glömma att har vi mer makt än vad vi tror! Om vi kan komma överens om vad vi vill uppnå och kan samordna våra aktioner skulle vi vanliga människor bli en oerhörd kraft att räkna med! Tänk om alla i hela Sverige – i protest mot fossila bränslen eller i syfte att stödja mänskliga rättigheter till exempel – bestämde sig för att samtidigt gå ut och lägga sig ned på marken en kort stund! Ett sådant starkt budskap skulle kunna förändra världen! Det är synd att många uppfattar hållbarhet som en ”vänsterfråga.” Vår tendens att dela upp världen i olika kategorier som ”vänster” eller ”höger” motverkar en snabb omställning och håller kvar oss i gamla tankemönster.

tree-569505_1920

Allt hänger ihop – ekonomin, ekologin och samhället. Alla delar måste förnyas för skapa en hållbar värld. Och jag tror som sagt att det arbetet till stor del börjar inom oss. PUSH arbetar för just de här sakerna. PUSH vänder sig till ungdomar, den grupp som har lättast att tänka nytt. Därför är jag aktiv i PUSH, avslutar Julia.

received_1682974231829312
Unga för framtiden i PUSH: Florian, julia och Matilda

Och jag, som har intervjuat Julia och satt samman texten, tänker i mitt stilla sinne att dagens ungdom verkligen är vis! Om världens ledare lyssnade mer på unga människor som Julia Lönnqvist, Greta Thunberg och Jamie Margolin skulle världen vara en betydligt bättre plats!

STÖD VÅRA UNGDOMAR! KOM PÅ KLIMATMARSCHEN PÅ LÖRDAG! 

Samling kl 13:30 i parken utanför Lorensbergsteatern
 i Göteborg.

Omslagsbild: Riley O’Flynn

Djurrättsmarschen i bilder

Lördag den 25 augusti hölls ”The Official Animal Rights March” i 25 städer världen över. I Sverige marscherade vi i Malmö, Göteborg och Stockholm. Jag deltog i marschen i Göteborg. Arrangör: Djurrättsalliansen. Budskapet var:

För alla djurs frihet!

IMG_0227

IMG_0224

Slagorden skallade: Sluta plåga försvarslösa djur – låt dem få komma ut ur sin bur och Stäng, stäng, stäng – minkfarmerna!

IMG_0228

Djurens parti var på plats!

IMG_0226

IMG_0223

Ingen mer tortyr, inget mera blod – djuren lider och nu har vi fått nog!  Och när vi skanderade den där sista raden – NU HAR VI FÅTT NOG – lyfte hela Göteborg! Vi är många som har fått nog av samhällets institutionaliserade våld och mot djuren. Här två av dem (min syster och jag):

40019619_651383881929176_5387107381211561984_n

Vi ser glada ut, och vi är glada över att få vara med, men vi är långt ifrån glada över djurens situation. Se plakatet med kycklingarna på bilden nedan (den där gula, ihopträngda massan på 2a plakatet från vänster):

40143803_519453255170046_8916860424465416192_n Speciecismen skall falla – jorden tillhör alla! Blev tårögd då. Varför tror vi människor att endast vi har rätt att finnas och utvecklas? Vår ”framgångssaga” har genomförts på djurens och naturens bekostnad! Och trots att Darwin bevisade det: varför förstår vi inte att djuren är våra syskon på denna jord? Och varför – VARFÖR – kan vi inte inse att djuren känner, lider, njuter och älskar precis som vi, om än – kanske – inte på precis samma sätt?

36674968_1872638202792426_1551387997436379136_n

Stjäl inte mjölken från andras barn – våga testa – bli vegan! Det bästa sättet att hjälpa djuren i djurfabrikerna är att rösta med plånboken: vägra köpa kött, mjölkprodukter, ägg, fisk, läder och andra produkter gjorda av medvetna varelsers lemlästade kroppar. Djurrättsalliansen tillhandahöll information och vägledning för dem som vill prova att äta växtbaserad mat i en månad: här informationsdisken.

IMG_0222 Vill du veta hur djuren faktiskt har det i Sverige? Titta på Djurrättsalliansen hemsida!

Vill du läsa om människans relation till djuren i historien och fram till dagens djurfabriker, se artikeln av Yuval Noah Harari i The Guardian. Författaren är historiker (och hundälskare).

En av djurens stora förespråkare är australiensaren Phillip Wollen. Här i ett berömt tal om djurens rättigheter och det industriella djurbrukets katastrofala påverkan på miljön:

Slutligen. Djurrättsalliansen skriver:

Bli gärna aktiv i Djurrättsalliansen eller en annan djurrättsgrupp om du inte redan är det. Djuren behöver var och en av oss. Stöd gärna vårt arbete för djuren genom att swisha en gåva till nummer: 1230730739.

TACK DJURRÄTTSALLIANSEN FÖR ATT NI ARRANGERADE DETTA!

Artiklar om klimatet som alla borde läsa!

Här kommer några exempel på vad som har sagts om klimatet på senare tid. Och vad som behöver sägas!

Björn Wiman i DN: Gör en tankeövning om vem som är den verkliga domedagsprofeten

Andreas Malm i DN (låst artikel): Vi är på väg upp mot temperaturer som saknar slutstation.

Josef Svenberg i DN: Utsatta örikets minister: ”Klimatförnekande världsledare borde uppsöka mentalsjukhus”

Yale Environment 360: Nearly every ecosystem on the planet will be transformed by climate change.

Och förstås, The Guardians artikel om Greta Thunberg: The Swedish 15-year-old who’s cutting class to fight the climate crisis

Andreas Gustavsson i ETC: Tack till barnen som vägrar lämna klimatet till förstenade vuxna

EcoWatch: We are climbing rapidly out of humankinds safe zone. New report warns dire climate warnings not dire enough.

Hela rapporten: What lies beneath – the understatement of existential climate risk.

Greta Thunbergs egen text om klimatet (delad på Twitter):

När jag går hem ensam på kvällen.

När jag sitter på tunnelbanan.

När jag sover på natten.

Men jag känner mig inte trygg.

För hur skulle jag kunna känna mig trygg när jag vet att vi befinner oss i den största krisen i människans historia? När jag vet att om vi inte agerar nu så är allt snart för sent?

Första gången jag hörde talas om den globala uppvärmningen tänkte jag att det där kan inte stämma, det kan omöjligt finnas nåt sånt som skulle hota hela vår existens.

För om det skulle vara så skulle vi ju inte prata om nåt annat. Så fort man slog på tv:n så skulle det handla om det. Löpsedlar, radio, tidningar. Man skulle aldrig läsa eller höra om något annat.

Som om det pågick ett världskrig.

Men det var ju ingen som sa nåt…

Och om nån sa nåt så stämde det nästan aldrig med det forskarna sa.
Häromdagen tittade jag på en partiledardebatt på tv och jag såg hur de tilläts stå där och ljuga. De sa att det inte var någon idé att satsa på att minska Sveriges utsläpp, eftersom vi var ett sånt ”föregångsland”. Att vi istället skulle ”hjälpa” andra länder att få ner sina utsläpp. 

Sverige är inget föregångsland. Invånarna i Sverige släpper ut i genomsnitt 11 ton CO2 per person och år. Vi ligger på plats 8 i världen enligt WWF.

Det är vi som behöver hjälpas.

Jag förstår inte hur de får ljuga så där i tv.

Kanske många vuxna tycker att klimatfrågan är svår att förstå? Det är kanske därför, så fort det sänds ett program om klimatet, det blir ett barnprogram? Jag förstod klimatfrågan när jag var 12 och bestämde mig då för att aldrig mer flyga eller äta kött. 

Klimatkrisen är vår tids största ödesfråga. Ändå tror alla att vi kan lösa den krisen utan att anstränga oss, utan att göra uppoffringar.

”Tänk positivt!” säger alla.

Det är som om de på Titanic, när de hade åkt in i isberget, skulle sätta sig ner och börja prata om vilka historier de som överlevde kunde berätta och hur kända de skulle bli. Eller hur många arbetstillfällen som skulle skapas för att hjälpa överlevarna.

Fast skeppet skulle ju sjunkit ändå, oavsett vad de hade gjort. Vi kan däremot förhindra kollisionen. Vi vet att isberget finns där. Vi vet till och med de exakta koordinaterna. Men vi varken saktar av eller byter riktning. Och så berömmer vi oss själva för att vi kanske lyckats kasta av last för att lätta på vikten. Samtidigt som vi fortsätter att öka farten. 

Kommer vi sänka farten i tid?

Om jag blir 100 år så kommer jag att leva till år 2103.

När man idag tänker på ”framtiden” så tänker man inte längre än år 2050. Då har jag, i bästa fall, inte ens levt halva mitt liv. Vad händer sen? 

År 2078 kommer jag att fira min 75-årsdag. Får jag barn och barnbarn så kanske de vill fira den dagen med mig. Kanske kommer vi prata om hur det var när jag var barn. Kanske kommer jag berätta om er. Hur vill ni bli ihågkomna då?

Det ni gör eller inte gör just nu kommer att påverka hela mitt och mina barn och barnbarns liv. Kanske kommer de fråga varför ni inte gjorde nåt, och varför de som visste och kunde säga nåt inte gjorde det.

Omslagsbild: geralt, pixabay