Upprop för MyPlanet

He who passively accepts evil is as much involved in it as he who helps to perpetrate it. He who accepts evil without protesting against it is really cooperating with it.

Martin Luther King Jr.

 Tuffa puckar. Nog finns det väl förmildrande omständigheter?

Ja, det gör det, tycker jag. Det finns ju många skäl till att man inte agerar: Tufft privatliv, mycket att göra på jobbet, en tunn plånbok (eko och fairtrade är som bekant dyrt), dåligt självförtroende (inte kan väl jag… – eller – vad skall hen tycka…), sjukdom, ett djupt och tidskrävande engagemang på annat håll, eller ren okunskap om vad som pågår. Jag känner igen mig i alla ovanstående exempel, utom möjligtvis det där med engagemanget…

Ingen kan göra ALLT, men kanske kan vi alla göra NÅGOT?

Kanske du redan:

Delar det där klippet på Facebook om köttfabrikerna; köper eko och fairtrade när plånboken tillåter; frågar efter miljövänliga produkter i affären; är med i någon organisation som främjar natur, djur och klimat; skriver under namninsamlingar; avstår från produkter med palmolja i; odlar giftfria grönsaker i trädgården eller på balkongen; cyklar mer, flyger mindre; respekterar Earth Hour och släcker ljuset; köper en Tesla (om du är rik); kollar in tips och idéer på WWF och Naturskyddsföreningens hemsidor; köper en lott på Postkodlotteriet; har ett bålgetingbo i trädgården; minskar på köttet och håller dig till glada grisar, adopterar en hemlös katt, står upp för rovdjuren och den ekologiska balans de skapar (googla på Wolves in Yellowstone) o.s.v.

So far so good. Men trots alla ansträngningar, upplever jag att väldigt få makthavare försöker göra något åt klimatet och de hårt prövade ekologiska systemen PÅ ALLVAR! I politiken finns det många behjärtansvärda frågor, men den viktigaste av alla, frågan som avgör om vi skall kunna fortsätta att utvecklas på denna planet, kommer allt som oftast i skymundan!

Att hotet är verkligt och betydligt värre än vad gängse media oftast berättar för oss, står klart så snart man läser på. MEN DET FINNS HOPP OCH STRATEGIER för att klara upp situationen. Jag rekommenderar Johan Rockströms och Mattias Klums bok ”Big World, Small Planet: välfärd inom planetens gränser” (finns att köpa på nätet, borde finnas på alla bibliotek). När man har läst den känns det lite bättre.

Tiotusenkronorsfrågan är dock: Hur får vi då våra politiker och beslutsfattare att sätta blåslampan på vår tids ödesfråga? Hur får vi public service och andra media att verkligen upplysa om vad som sker där ute i den stora världsomspännande naturen? Tja, den som visste det. Men om vi är MÅNGA FLER som säger ifrån, MÅNGA FLER som tillsammans höjer våra röster, MÅNGA FLER som Twittrar, facebookar, skriver insändare, ringer och ställer krav på våra lokala politiker, demonstrerar, och gör allt det där praktiska som tidigare nämndes – allt efter förmåga – så borde det väl rimligen ha någon effekt?

Jag tror att vi ”vanliga” människor måste ställa till med ETT JÄKLA LIV för att få våra beslutsfattare att inse att det inte längre går att sticka huvudet i sanden och låtsas att klimathotet går över om vi sätter upp några tama mål (och sedan dessutom inte håller dem!)

Om MeToo fick så många att vakna, varför inte ett MyPlanet?

earth-11015_1920
pexels photo

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En reaktion på ”Upprop för MyPlanet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s