Mänsklighetens existens hotas av klimatförändringar!

Läs och dela!

https://asikt.dn.se/asikt/debatt/det-kravs-en-omstallning-som-om-kriget-brutit-ut/#conversation-vote (20180413)

Klicka här

earth-216834_1920
Geralt, Pixabay
OBS: Texten är direkt hämtad från ovanstående länk på DN debatt. Läs texten här i bloggen eller klicka på länken och läs på Dn.s sida.

Mänsklighetens existens hotas av klimatförändringar. Dessa utmanar myten om ständiga framsteg och evig tillväxt. Men vi har tidigare visat att samhället går att ställa om drastiskt. Nu krävs en omställning som om kriget hade brutit ut.

Mänskligheten är inte i närheten av den omställning som måste till om vi ska ha en chans att nå Parisavtalets mål om högst två graders uppvärmning. Det mer ambitiösa 1,5-gradersmålet är sannolikt redan överspelat. För närvarande styr världens samtliga länder mot en kurs som leder till samhällsupplösning, folkvandringar och djupa sociala och ekonomiska kriser som följd av stigande havsnivåer och extremväder i alla dess former.
Förra året ökade den globala användningen av olja, naturgas och kol, vilket medförde den hittills högsta nivån av koldioxidutsläpp. Ytterligare ett år i kampen mot klimatförändringarna har gått förlorat.

Några internationella framsteg i klimatarbetet finns inte i kikaren. Hoppet står nu till att ett antal länder axlar ledarmanteln och i konkret politik visar att det fortfarande är möjligt att avveckla vår fossilbaserade livsstil och rädda en del av den välfärd vi byggt upp – om än i delvis annorlunda form. Om inte Sverige vill leda återtåget, vilket land ska då göra det?

Omställningen kräver inte mängder av tekniska innovationer och storskaliga ingenjörssatsningar, även om sådana är viktiga. I allt ­väsentligt är kampen mot klimatförändringarna en kamp som måste föras politiskt, kulturellt, socialt och ekonomiskt. Vi vet redan det vi behöver veta och vi kan det vi behöver kunna. Vad som behövs är en snabb mobilisering till en större omställning än vad de flesta av oss vill prata om.

Andra världskrigets krigsekonomier visade på den mobilisering som är möjlig när länder upplever en akut hotbild. Inom några månader kunde produktionsapparat och samhällsfunktioner ställas om fundamentalt. Krigsomställningen baserades dessutom i huvudsak på redan känd teknik.
Nu hotas vår existens. Men medan krigshot är fysiskt konkret och lätt att kommunicera är processerna bakom klimatförändringarna inte alltid lätta att ta till sig. Därtill rimmar hotbilden illa med mycket av det vi håller för sant och viktigt i vår tankevärld och livsstil.

Klimatförändringarna utmanar friheten och vår syn på modernitet. Att det nu visar sig vara naturen som sätter gränser för friheten rör om bland argumenten: den fria marknaden leder till katastrof och vi behöver förutom mobilisering en synlig hand, en demokratisk välfungerande stat, som hjälper till att lotsa oss bort från undergångskursen.

Under 2017 slogs nya svenska rekord i utlandsflygande och personbilsregistreringar. Både flyget och privatbilismen står högt på listan över system som snabbt måste halveras om klimatpolitiken ska bli något annat än ett spel för gallerierna.

Att hälla nytt (bio)bränsle i gamla tankar är inte tillräckligt, främst för att även biobränsle släpper ut koldioxid i närtid medan det i bästa fall binder framtida utsläpp. Utsläppsminskningarna måste ske nu och snabbt, men också för att biobränslet inte räcker för flyg och bilåkande av den omfattning vi ser i dag, varken i Sverige eller i världen.

Klimatförändringarna utmanar vår natursyn och myten om det ständiga framsteget och i förlängningen därmed också föreställningen om evig tillväxt.
Klimatomställningen kräver en utsläppsreduktion på 7 procent årligen från nuvarande utsläpps­nivå under kommande decennium. Inget land uppfyller det kravet. I Sverige finns ingen konkret plan hur detta ska uppnås. Inget av riksdagens partier har fått gehör för – eller ens vågat konkretisera – hur det fossilbaserade välfärdssamhället på ett värdigt sätt ska bli postfossilt.

Mobilisering för en snabb fossil­avveckling borde vara huvud­frågan i valet. Det är i en sådan omställning som framtidsföretagen, jobben och konkurrenskraften kommer att skapas. Nu blundar våra ledande politiker för klimathoten i tron att folket ska straffa budbärarna och rösta bort dem. Men om de inte axlar sina ledarmantlar kommer de som straffas att vara våra barn.

Om skribenten:

Staffan LaestadiusProfessor emeritus i industriell utveckling vid Kungliga tekniska högskolan och seniorrådgivare för den politiskt oberoende tankesmedjan Global utmaning. Kommer i dagarna ut med boken ”Klimatet och omställningen” (Borea).

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s