We don’t have time, del 1: REALITY

HÄR KOMMER FÖRSTA DELEN AV MIN SAMMAFATTNING AV SÖNDAGENS KLIMATKONFERENS.

Innan jag börjar, kommer jag dock att presentera lite bakgrundsfakta om den globala uppvärmningen (för dem av oss som har hunnit glömma vad vi lärde oss i skolan).

Gasen Koldioxid, CO2, är en produkt av alla syreförbrukande organismers andning. Enkelt uttryckt andas vi in syre och ut CO2. Växter, träd och alger binder CO2 genom att omvandla det till vatten och sockerarter. Denna process kallas Fotosyntesen. En restprodukt som uppstår vid fotosyntesen är det för oss oumbärliga syret. Syre- och koldioxidhalten i luften balanserar normalt sett varandra.

Men CO2 bildas också vid förbränning av energirika kolföreningar, till exempel kol, olja, naturgas, oljeskiffer. Hela vår energiförsörjning bygger på förbränning av dessa material och därför kommer det i dag ut avsevärt mer CO2 i atmosfären än förut. Balansen rubbas, växterna hinner inte med längre och mängden CO2 i atmosfären ökar.

Detta påverkar i sin tur klimatet, eftersom CO2 minskar värmeutsläppet från jorden. Ju mer CO2 som finns i atmosfären, desto mer solvärme stannar kvar vid jordytan. CO2 fungerar med andra ord ungefär som glaset i ett växthus: värme kommer in, men inte ut. Jorden blir allt varmare.

CO2 är dock inte den enda växthusgasen. Även vattenånga, metan och ozon (med flera) fungerar på samma sätt. Halten vattenånga i luften, till exempel, ökar ju varmare det blir, vilket i sin tur värmer upp jorden ännu mer. Metanet är också problematiskt: en hel del metan finns bundet på havsbotten och i tundran på norra halvklotet. När havsisen och permafrosten (= tjäle i marken året runt) smälter till följd av uppvärmningen, släpps metanet ut i atmosfären. Även vissa djurs matsmältningsprocess – särskilt kor och andra idisslare – släpper ut metan. Detta är ett av skälen till att vi bör äta mindre kött.

Haven tar stryk av den ökade halten CO2. De blir allt surare och varmare. Vad det kommer att leda till vet man ännu inte riktigt, men ett förskräckande faktum är att allt liv i havet är anpassat till att leva i vatten som har ett högre PH än vad det är idag. Utsläpp av kemiska gödningsmedel och bekämpningsmedel påverkar också hav och vatten. Därför är det viktigt att man främjar ekologiska varor i affären.

Samtidigt som jorden blir allt varmare, hugger man ner de tropiska skogarna. Ett synnerligen idiotiskt beteende, menar jag, för när träden försvinner förlorar vi även deras förmåga att binda CO2 och därigenom minska förekomsten av växthusgaser i atmosfären.

De förändringar som den globala uppvärmningen ger upphov till kommer förr eller senare att nå en brytpunkt, det vill säga, jordens klimatregelrande system kan bara försättas ur lag till en viss del innan de upphör att fungera. Och när det händer kan vi inte längre påverka processen. Situationen har då gått oss totalt ur händerna.

I syfte att kontrollera klimatförändringen möttes väldens länder på FNs Klimatkonferens i Paris 2015 och det så kallade Parisavtalet skrevs under. Enligt Parisavtalet skall medeltemperaturökningen på jorden hållas under 2 grader och intentionen är att man skall sträva mot att begränsa ökningen till 1,5 grader. Avtalet innehåller dock inga bindande juridiska avtal om utsläppsminskningar, utan bygger på frivillighet.

Källor: WikipediaExpressen och  Klimatfakta

climate-change-1908381_1280
typographyimages, Pixabay

KLIMATKONFERENSEN, DEL 1: VERKLIGHET (REALITY)

Svenske Ingemar Rentzhog startade Nätverket We Don’t Have Time i november 2016. Han berättar:

Nätverket bildades när han insåg att det inte skulle komma någon världsledare som tog ansvar för klimatproblemet. Ingen politiker verkade vilja äga frågan. Så när beslutsfattarna inte tar sitt ansvar – tänkte han – måste alla vi som delar denna jord slå oss samman och gemensamt kämpa för planetens framtid.

Målet är att bygga världens största nätverk på sociala media för att vi tillsammans skall kunna påverka beslutsfattare. Vi behöver bli MÅNGA: det är så vi kan göra skillnad!

Och för att bli många, måste människor bli medvetna om vad som håller på att ske, innan klimatet når sin brytpunkt. Vi har inte tid att vänta längre. Vi måste agera NU!

hands-1222866_1920
cocoparisienne, Pixabay

Martin Hedberg, klimatolog:

Martin redogjorde bland annat för de senaste forskningsrönen om den globala uppvärmningen och dess konsekvenser:

  1. Havsnivåstigningen kommer att bli högre än förutspått.
  2. Istäcket i Västra Antarktis är inte så stabilt som man trodde.
  3. De extrema oväder vi har sett på senare år orsakas av klimatförändringen.
  4. Vi vet inte när klimatet har nått sin brytpunkt och vi vet inte heller vad som då kommer att hända med Monsunregnen och Golfströmmen. Vad vi vet är att stora förändringar kommer att ske väldigt snabbt.
  5. Vi har redan släppt ut så mycket CO2 i atmosfären att 1.5 graders uppvärmning inte kommer att kunna undvikas, även om alla utsläpp skulle stoppas direkt.
  6. Vi har redan förlorat hela ekosystem, till exempel stora delar av korallreven.
  7. Försurningen av haven är bevisligen en effekt av klimatförändringen. Dessutom kommer havens temperatur att fortsätta att öka i många århundraden och helt förändra livsbetingelserna där.
  8. För att mildra klimatförändringarna måste alla kända fossila fyndigheterna stanna kvar i jorden! De får inte utvinnas av hungriga bolag eller regeringar.
  9. Den första IPCC-rapporten som varnade för klimatförändring kom ut 1990 och sedan dess har vi ÖKAT utsläppen med 60%. Martin Hedberg säger: Man kan tro att vi har valt att misslyckas. Vi måste ta hand om vår planet i framtiden! (IPCC: Intergovernmental Panel on Climate Change)

hurricane-43880_1280

Pam Pearsson, grundare av ICCIInternational Cryosphere Climate Initiative:

(Kryosfär = den del av jordens yta och atmosfär som består av is och snö)

Pam berättade om vad som händer i Arktis och Antarktis och varför vi inte längre har tid! Klimatet på jorden bestäms till stor del av isen som finns vid polerna. För att vinna kampen om klimatet måste dessa istäcken bevaras och befinna sig i någon sorts balans.

Istäcket och glaciärerna – Kryosfären – smälter när temperaturen i omgivningen blir för hög, även om det bara rör sig om en tillfällig temperaturhöjning.  När isen väl har smält kan vi inte återfå den, såvida vi inte lyckas skapa förhållanden som påminner om en ny istid. Ju mer av Kryosfären vi förlorar, desto större kommer havsnivåhöjningen att bli. I dagsläget kommer havet garanterat att stiga med cirka 2 meter, fast det kommer att ta ett par århundraden att nå dit.

Men, frågar Pam: Hur mycket högre havsnivå är vi villiga att leva med? Temperaturökning inom de närmaste årtiondena kommer att avgöra hur illa det blir!

Faktum är att forskarna börjar inse att till och med 1,5 graders höjning av temperaturen är ett oerhört riskabelt tillstånd. Än värre är att Parisavtalets mål på max 2 grader innebär en höjning av den årliga medeltemperaturen i Arktis på 5 grader. Men med årlig medeltemperatur menas dock bara en medeltemperatur och uttrycket reflekterar därmed inte de maxtemperatur som periodvis kan uppnås under vintern: i februari i år låg medeltemp. i Arktis 12 grader över normal temperatur. Och då smälter isen och vattnet försvinner ut i havet. För gott. Liksom Martin talar Pam istäcket i Västra Antarktis. Om det kollapsar kommer havsnivån att höjas med 6 – 9 meter, men det dröjer en 600 år innan vi har nått dit..

Det är inte bara vid polerna som isen försvinner. Alla våra bergsglaciärer smälter och några av dem är redan borta. Permafrosten kommer att försvinna vid 4,5 graders temperaturökning – vilket vi är på väg mot idag, kanske redan i slutet 2100 om vi inte tar förnuftet till fånga – och då kommer en hel massa metan som finns bundet i marken att släppas lös.

När Parisavtalet skrevs under låg medeltemperaturökningen på 0,8 grader. Idag, tre år senare, ligger den på 1,1 grader – saker händer alltså oerhört fort nu och det finns forskare som tror att vi kommer att nå 1,5 grader redan 2030. För att kunna undvika ytterligare temperaturökning måste världens alla länder reagera omedelbart och snabbt skära ner utsläppen av CO2 . Business as usual, det vill säga att fortsätta leva på samma sätt som vi gör idag, är inte ett alternativ! Ju längre vi väntar, desto värre kommer konsekvenserna att bli.

apocalyptic-2392380_1920
darksouls1, Pixabay

Peter Wadhams, professor i havsfysik på Cambridge University samt Polarhavsexpert:

Peter informerade om tillståndet i Atlanten och hur det kommer att påverka temperaturökningen i olika delar av världen. Havsvattnets naturliga cirkulation håller på att sakta ner eftersom temperaturskillnaderna i havet som driver den minskar. I Arktis, där vattnet vanligtvis sjunker, har processen stannat av. Detta medför att varmt vatten från tropikerna inte längre strömmar upp mot Europa i samma omfattning som tidigare. Effekten blir att de Europeiska länder som ligger vid Atlanten (till exempel Irland, England, Island och Franska Atlantkusten) kommer att bli mindre påverkade av temperaturökningen än andra länder. Om vi inte lyckas stoppa den globala uppvärmningen och Business as usual får råda, kommer Västeuropas medeltemperatur därför ”bara” öka med 2 grader, medan resten av Europa kommer att bli 4 grader varmare och Sydeuropa kommer att se ut som Sahara. ”Pretty disastrous”, säger Peter Wadhams. Jorden skulle kunna befinna sig i detta tillstånd redan 2100, alltså under våra barn eller barnbarns livstid.

Inte nog med detta: den tropiska delen av Atlanten, till exempel Mexikanska golfen,  kommer att bli varmare än någonsin, vilket i sin tur ger upphov till ännu värre orkaner än vi redan har sett.  Peter Wadhams påpekade också att vår senaste hårda och snörika vinter var ett utslag av extremväder!

house-690199_1920
Free-Photos, Pixabay

Rituraj Phukan, Walk for water:

I Indien är man redan utsatt för klimatförändringar. Grundvattnet försvinner snabbt. I somras, till exempel,  sinade många, många brunnar i flera delar av landet. Tusentals lantbrukare begick självmord när deras livsverk slogs i spillror på grund av torkan. Även våtmarker försvinner och floder torkar ut.

Samtidigt som det råder allmän torka, kan det komma extremt kraftiga regn- och hagelstormar som slår sönder skördarna. Översvämningar slår till på de mest otänkbara platser. I Uttharakand föll 87% mer regn än normalt i juni. I Assam kommer översvämningarna tätt men man har ändå brist på dricksvatten. Ovanligt svåra värmeböljor har också ökat behovet av vatten. För att bekämpa obalansen i klimatet planterar man träd: 2016 planterade 800 000 volontärer över 50 miljoner träd i Indien!

Rituraj: Vi kan inte vänta längre med att göra något åt klimatförändringarna! Framtida  generationer skall inte behöva lida för vår skull!

drought-1675729_1920
josealbafotos, Pixabay

Dennis L. Meadows, författare till  The Limits to Growth (en bok om tillväxtekonomin på en ändlig planet) samt professor emeritus i Systems Management:

1972 när vi skrev vår bok visade vi en kurva över tänkta framtida CO2 utsläpp. Men vi kunde inte förutspå att utsläppen idag skulle bli betydligt högre! Varför har det blivit så här?

Människor tror i allmänhet att det räcker med att minska utsläppen EFTER att man kan konstatera negativa förändringar i biosfären (hav, grundvatten, klimat med mera). Men vid det laget är det redan för sent! Dessutom anses det allmänt att det räcker med att minska utsläppen av COoch biosfären kommer att återhämta sig. Men det stämmer inte:

Man glömmer bort att, när det handlar om omfattande processer i naturen, finns det alltid en fördröjning mellan orsak och verkan: en fördröjning mellan utsläpp av CO2och den därpå följande koncentrationen av gasen i luften; en fördröjning innan konsekvenserna av utsläppen kan ses biosfären;  en fördröjning innan politikerna kan komma överens om att göra något åt saken och en fördröjning innan utsläppen de facto minskar. Under tiden utvecklas en ekologisk katastrof: havsnivån stiger, dramatiska stormar uppstår, djur och växtarter går för alltid förlorade, glaciärerna försvinner osv.

Målet måste vara att minska CO2 i atmosfären till UNDER gränsen för vad jordens system kan ta upp och oskadliggöra. Detta har våra politiker inte förstått. Jakten på kortsiktiga vinster dominerar fortfarande. Den fossila industrins vinstmarginaler och politiker som inte vill äventyra sina karriärer står i vägen för förändring. Men vi måste få människor att förstå att det vi gör idag kommer att påverka framtiden om 100 år från nu. Föräldrar begriper det här, för de tänker på sina barn och barnbarn. Men politiker verkar inte göra det.

limits to growth

Stuart Scott: grundare av Transition University samt United Planet Faith and Science Initiative

e-mail: Stuart.h.scott@gmail.com

Stuart talade helt kort om utsläppen av metangas i Arktis som sker när permafrosten släpper: Det är ett skott i pannan som vi själva tillfogar oss.

Vidare citerade han Ira Leifer, en känd atmosfärforskare på University of California:

”Some scientist are saying we should make plans to adapt to a 4 degree hotter world. While prudent, one wonders what portion of the population could adapt to such a world. My view is that it’s just a few thousand people seeking refuge in the Arctic or Antarctica.”

(En del forskare säger att vi borde förbereda oss på en 4 grader varmare värld. En förståndig tanke, men man undrar vilken del av befolkningen som skulle klara av att anpassa sig till en sådan värld. Enligt min åsikt handlar det bara om några tusen människor som söker sin tillflykt till Arktis eller Antarktis.)

Vi går med andra ord en mycket dyster framtid till mötes  om vi inte gör något snabbt. Vi har inte tid att vänta!

Stuart berättade också att han är mer oroad över den kommande torkan är över havshöjningen. Redan 2030 – 2039 kommer det att vara betydligt torrare än normalt i (bland annat) USA, Sydeuropa, Mellanöstern, stora delar av Sydamerika och Afrika. Han är helt enkelt rädd för att vi inte skall kunna skaffa mat, eftersom det blir mycket svårt att odla något på dessa platser. De områden som fortfarande kommer att få regn, som norra Kanada och Ryssland, har inga bördiga jordar. Detta är inte något som kommer att märkas först på 2100-talet, som många tror. Nej, det blir problem redan 2030.

Men hur har det kunnat bli så här? Vår globala civilisation är byggd på ett i grunden bristfälligt, dysfunktionellt och självdestruktivt system. Så vad heter systemet? Pengar och ekonomi. Särskilt tillväxtekonomin, som har slagit ut alla andra ekonomiska teorier under de senaste 100 åren. Det är ekonomin som bestämmer Vad som händer, Var det händer och Vem som vinner de politiska valen. Kort sagt: pengarna och ekonomin kontrollerar människorna!

Vårt ekonomiska operativsystem förvandlar naturen till pengar så fort det bara går. Det känner vi alla till. Men själva systemet hindrar oss från att konfrontera problemet. På varje universitet världen över får de blivande ekonomerna lära sig att naturen är något ovidkommande. Att vi inte räknar in naturen i vårt ekonomiska system är helt obegripligt för mig, säger Stuart! Globalt sett är pengar det enda som räknas. Allting värderas i pengar och det är grundorsaken till våra problem.

Såvida vi inte kan förändra våra värderingar och skapa ett ekonomiskt system som värdesätter och uppskattar ekologi och etik, kan det bli så illa att vi utrotar oss själva. I syfte att verka för nya värderingar, föreslår Stuart att vi delar ut ett Nobelpris i Hållbar Utveckling. Inte Hållbar Tillväxt, som tillväxtekonomins förkämpar förespråkar, utan en verkligt hållbar utveckling. Vår organisation, säger Stuart, har tre nominerade på sin lista: The Club of Rome, som sponsrade Dr. Meadows bok The Limits to Growth;  Dr. Herman Daly, pappa till den ekologiska ekonomin samt Påven Fransiscus, som 2015 publicerade en påvlig bulla på temat att ta hand om vårt gemensamma hem (jorden alltså).

Stuart avslutade med att påpeka att vi inte får försköna verkligheten. Dagens unga människor måste få reda på vad som händer med vår planet. De unga måste ut på gatorna och protestera!

march-for-science-2252980_1920
bones64, Pixabay

Paneldebatt:

Fråga: Hur bär man sig åt för att inte förlora hoppet?

Stuart: Det är vårt etiska ansvar att hålla hoppet vid liv. För mig är hopp samma sak som handling.

Dennis: Om du blir förtvivlad och passiv, kommer ingen förändring att ske. Håll fast vid hoppet och kämpa på, så finns möjligheten att något gott kommer att komma ur det!

Fråga: Hur får vi våra politiker att lyssna?

Pam: skriv brev, klimatdemonstrera, lyft frågan om klimatförändringen. Dagens ungdomar måste organisera sig, för det är de som skall leva på planeten. Jag har under de senaste 10 åren också sett att forskarna är betydligt mer villiga att ta bladet från munnen; den akuta oro för planeten som särskilt Kryosfärforskarna känner gör att de allt oftare vågar träda fram i rampljuset. Forskarna ser vart utvecklingen är på väg, men upplever inte att samhället gör något åt det. I detta finns en smula hopp.

Stuart: en källa till hopp är att ungdomar drar sina regeringar inför rätta för brott mot deras framtid. USAs regering och guvernören i Florida – som är klimaförnekare – har just blivit stämda av unga människor som vill värna det fortsatta livet på jorden. Jag Susanna kan även lägga till att Greenpeace stämmer norska regeringen för att de på nytt har beviljat tillstånd att borra efter olja i Norska havet.

Peter: Vi behöver ett nytt sätt att tänka. Det räcker inte med att säga ”låt oss minska CO2 utsläppen”. För hur vi än vänder oss kommer vi inte att kunna undvika mycket svåra konsekvenser av tidigare utsläpp. Vi måste även fundera ut sätt att ta bort CO2 från atmosfären. Ett nytt sätt att tänka är helt nödvändigt om vi skall rädda jorden!

Stuart: konsumtionen måste minska. Den är planetens nya pseudo-religion. Om vi kan lära oss att inte shoppa oss lyckliga, har ett svårt problem fått en lösning. Vi måste kunna skilja på vad vi vill ha och vad vi behöver ha. Vi behöver minska vårt ekologiska fotavtryck på planeten. Vi måste börja lära oss att hitta lyckan inom oss, inte i ett köpcenter.

Martin: än så länge har vi bara pratat om vad som kommer att hända i naturen, men jag oroar mig också för vad som kommer att hända med framtidens människor. Hur folk kommer att reagera?

SLUT PÅ KONFERENSENS FÖRSTA DEL. Kommande delar – Solutions och Action – kommer inom kort.

farewell-3258939_1920
geralt, Pixabay

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s