Äta kor och dricka mjölk – Är det värt det?

cow-3413687_1920

Kor är som bekant flockdjur, men utvecklar särskilda vänskapsband till några specifika individer i flocken. De kan även bevara fientliga relationer med andra djur i åratal. De är flyktdjur och behöver plats omkring sig för att kunna springa undan om fara hotar. De kan känna lycka, smärta, rädsla och oro för framtiden. De känner samma lyckorus som vi människor när de ställs inför en uppgift som skall lösas. Kalvarna diar ca 6 – 12 månader, om djuren inte ingår i en fabriksdjursbesättning vill säga.

”Keith Kendrick, professor i neurobiologi vid universitet i Cambridge, har forskat kring djurs hjärnkapacitet.

Han menar att vi inte vill veta hur smarta kor, får och grisar är.

– Alla dessa arter är intelligenta och ganska lika oss. Det betyder inte att de är exakt lika oss. De kommer inte att sitta och spela schack eller uppfinna bilar. Men vi måste vänja oss vid tanken att de har ett medvetande och kan minnas enskilda individer långt tillbaka. Det är också fullt möjligt att de kan sakna någon eller känna medlidande, säger han till Svenska Dagbladet.” (Aftonbladet)

I boken ”Kornas hemliga liv” berättar Rosamund Young om sina frigående kor:

”Korna väljer själva var de ska beta och när de vill gå in i ladan. Deras personligheter får utvecklas fritt. En del är intelligenta, andra är trögtänkta. De kan vara fåfänga, hänsynsfulla, stolta, blyga eller påhittiga.

Fat Hat föredrar män framför kvinnor. Chippy Minton vägrar att sova om benen är leriga och kräver alltid att bli ompysslad innan nattvilan. Jake gillar att sniffa Land Roverns avgaser.

Nell och Juliet fick båda vita tjurkalvar. Den ena hade vit mule, den andra grå. Den förstfödde hälsade den sistfödde välkommen genom att förbluffad stirra på honom som i en spegel. Från den sekunden var de oskiljaktiga. De promenerade alltid sida vid sida och sov varje natt med huvudena vilande på varandra. De levde i en egen värld, mitt i en stor flock såg de bara varandra”.

”Young visar att kor älskar, leker och skapar livslånga vänskaper. De hjälps åt med barnpassning, de har antipatier och känner sorg.” (Adlibris)

kornas-hemliga-liv

Källor:

Aftonbladet: Så smarta är djuren du äter

Adlibris

Rädda djuren klubben - kor

Kor inom livsmedelsindustrin

”I reklamens värld är mjölkfabriken soldränkta hagar, röda ladugårdar och strävsamma bönder. Men det finns en del saker som inte får plats i branschens propaganda” (Djurrättsalliansen):

I Sverige hålls ca. 200 000 kor för uppfödning av köttdjur och 340 000 för mjölkproduktion. Årligen slaktas närmare 1/2 miljon nötkreatur.

Kor som producerar mjölk får inte behålla sina kalvar. Antingen tas kalven direkt när kon slickat ren den efter födseln eller så separeras de någon dag efter (ekomjölksproduktion). Detta trauma upprepas varje år i den genomsnittliga mjölkkons 5-åriga liv. En ”fri” ko kan bli 20 – 25 år eller mer. Både kor och kalvar blir förtvivlade av separationen – förstås – och den görs därför ibland på natten och/eller så flyttas kalvarna till en annan byggnad. Om kon och kalven hör varandras råmande kan kalven hoppa ur boxen; det tar ett dygn innan kon lugnar sig. Kalven placeras i en ensambox (1,1 X 1,35 m). När kalvarna sedermera flyttas till en box med andra ungdjur kommer en del att utveckla beteendestörningar eftersom de får inte utlopp för sitt naturliga sugbehov. De kan till exempel börja suga på andra kalvas spenar (om kvigor) eller dricka varandras urin (om tjurar). En del kalvar får inte heller tillräckligt med mat och blir undernärda.

30% av våra svenska kor står uppbundna under större delen av sina liv; i nya anläggningar går korna på lösdrift inomhus (nu talar vi inte om stora ytor). På sommaren har djuren i teorin rätt till bete under 2 – 4 månader. I praktiken är reglerna så utformade att en mjölkproducerande ko kan stå inne ca 90% av sitt liv.  Även små kalvar och tjurar i karantän hålls inne. Handjuren kan stå i gruppboxar på spaltgolv utan strö. LRF lobbar för att minska beteskraven, eftersom en lakterande ko på bete ger mindre mjölk, läs: mindre inkomster för djurägaren.

Tjurkalvar slaktas vid ett till två års ålder, oavsett om de är av köttras eller inte. När mjölkkon är uttjänt används även hon i köttproduktionen. Man bedövar djuren med ett skott i pannan med bultpistol, sedan skärs halsen upp och djuret förblöder.

Hemma hos mig kom bondens kalvar ut i hagen för några veckor sedan. Alla små i en enda flock, inte en mamma inom synhåll. För några dagar släpptes även några kor ut i en annan hade. Antar att dessa är icke-lakterande damer, för de är ute dygnet runt. För övrigt ser jag mjölkbilen köra upp till gården varje kväll. Det måste med andra ord finnas kor kvar inne i bondens splitternya stallar. Jag hoppas innerligt att han byggde en lösdrift, men vågar inte svära på det för byggnaden är helt stängd. Men ljuset är tänt, dag som natt. Det måste väl vara jobbigt att aldrig få sova i mörker?

Köttdjuren häromkring börjar också komma ut så smått. Här får i alla fall mamma och barn gå tillsammans. Jag har inte riktigt kunnat luska ut när kalvarna går till slakt, för jag har aldrig varit hemma när slaktbilen kommer. Tack och lov.

Och några grisar ser man aldrig. De får ju inte komma ut över huvud taget.

Filmen om mjölkfabriken från Djurrättsalliansen:

Jag har slutat med Camembert och starka ostar – mina enda avsteg från veganismen. Det är helt enkelt inte värt det. Vad tycker du?

Källor:

Djurens rätt,

Djurrättsalliansen

Strindlund, Pelle och Wig, Henrik: Djurens förintelse - människans nazism mot andra arter; Karneval förlag, 2016

Länkar till bilder:

Porträtt av ko

Kornas hemliga liv

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s