Äta ägg och kyckling – är det värt det?

Våra tamhöns kommer från Sydostasien. De är flockdjur och lever i mindre grupper på max 20 – 30 individer. Nätterna tillbringas i ett träd och dagarna med sol- och sandbad samt ett evigt sprättande efter mat mat. Kycklingarna lever mycket nära sin mamma och börjar prata med henne redan i ägget.

bird-3049731_1920
Ranva, pixabay

Hönsfåglar anses ju generellt sett vara ganska dumma, vilket nyare forskning motbevisar. Deras sociala samspel är komplext: höns är till exempel mycket medvetna om sin plats i gruppens rangordning och kan försöka manövrera ut varandra. De har en förmåga att uppfatta nummer, nyfödda kycklingar kan till exempel skilja mellan olika kvantiteter. Höns kan visa självkontroll och stå emot en omedelbar belöning (=mat) för att senare kunna få mer av den åtråvärda varan. Klickerträning, en sorts positiv förstärkning med belöning för rätt utförd uppgift, fungerar utmärkt! De har även en viss tidsuppfattning och kan hysa förväntningar inför framtiden. Hönsfåglar uppvisar alla tecken på att ha ett jag-medvetande.

Källor:
Naturligt beteende, Djurens rätt
Phys.org: Think chicken - think intelligent, caring and complex

Höns och kycklingar inom djurindustrin:

Det är nu det blir riktigt, riktigt otäckt!

Inom äggindustrin har man avlat fram hönor som värper nästan ett ägg om dagen. 13% av våra svenska höns sitter i burar där varje höna har tillgång till en yta som är något mindre än ett A4 ark. Det var detta Astrid Lindegren gjorde uppror mot. De hönor som inte sitter i bur lever i flockar på tusentals djur, oftast inomhus. Onormala beteenden utvecklas – fjäderplockning, hackning eller kannibalism. Ofta blir luftkvalitén förfärlig i de stora hallarna. Så här tänkte nog inte Astrid att det skulle bli.

Hönorna slaktas vid ett och halvt års ålder, när deras kroppar inte längre orkar hålla takten i äggproduktionen. Ett utdrag från Djurens Rätts hemsida:

Omkring hälften av hönorna transporteras till ett slakteri för att dödas.(11, 12) Årligen dör över 10 000 hönor i samband med sådana transporter på grund av t.ex. skador eller bristfällig ventilation.(13) 

På slakteriet bedövas hönorna med gas eller el.(11) Vid elbedövningen hängs hönorna upp i benen vid fullt medvetande och får sedan huvudet nerdoppat i ett strömförande vattenbad. Efter det skärs halsen upp.

De hönor som inte dödas på slakteri dödas genom att gasas ihjäl på gården. Detta innebär ett omfattande lidande vid själva gasningen, då hönorna kippar efter luft och blir gradvis medvetslösa under en timmes gasfyllning av stallet.(15, 16) En del av de uttjänta hönorna gasas ihjäl i ett mobilt slakteri, ”Chickpulp”, som sedan maler ner de döda hönsen till minkfoder.(11)” (https://www.djurensratt.se/djur-i-livsmedelsindustrin/honor-och-tuppar, 20180606)

Ekologisk äggproduktion är tyvärr inte mycket bättre. Hönorna får lite mer plats (6 hönor per m2 istället för 9) och chans till utevistelse under sommarhalvåret, om de hittar ut ur de enorma hallarna vill säga. Slakten går till på samma sätt.

Tuppkycklingar som kläcks inom äggindustrin gasas ihjäl direkt efter kläckningen (ca 15000 om året). Alla kycklingar inom industrin, vare sig de skall producera ägg eller bli kött, kläcks i maskiner och kommer aldrig någonsin att få träffa sin mamma.

Kycklingar födda för slakt hålls i stora stallar med tiotusentals individer. De slaktas vid fem veckors ålder. Slakten går till på samma sätt som för hönorna, det vill säga att de hängs upp och ned i benen på ett löpande band och bedövas med ett elektriskt vattenbad – såvida de inte drar upp huvudet och undkommer vattnet, för då får de halsen avskuren utan bedövning. Hälften av kycklingarna bedövas genom gasning. Många kycklingar dör långt innan slakt, i stallet eller i transporten på väg till slakteriet.

Kycklingaveln har skapat djur som växer så snabbt att de får ont (88% har rörelsestörningar). Ekokycklingar är av något mer långsamväxande raser och får därmed leva dubbelt så länge. De har även större plats att röra sig på: 10 kycklingar per m2, mot den ordinarie industrins max 25 kycklingar per m2. Slaktmetoderna är dem samma. Bara 1% av de kycklingas som slaktas i Sverige är KRAV-märkta.

Jag tänker på alla ägg jag har satt i mig under årens lopp innan jag blev vegan. Jag hade verkligen ingen aning om hur djuren behandlades! Inte ens i min vildaste fantasi kunde jag tänka mig att man skulle kunna utsätta oskyldiga varelser för detta helvete! Men det så systemet fungerar: det är inte meningen att konsumenterna skall få veta vad som pågår, för då kanske konsumenterna vägrar konsumera!

Den enda utväg jag kan se är att vi Svenssons vägrar att delta i djurplågeriet! Då kommer utnyttjandet av djuren få ett snabbt slut. För det handlar ju bara om pengar. Hjälp mig att dela denna text, dela de länkar jag hänvisar till!

Låt andra få veta så att också de får chansen att välja vilken värld de vill leva i!

chicken-2742352_1920
wilmapolinder, pixabay
Länkar: 
Djurens rätt: hönor och tuppar
Djurens rätt: kycklingar
99 miljoner: om kycklingindustrin
Strindlund, Pelle och Wig, Henrik: Djurens förintelse - människans nazism mot andra arter, Karneval Förlag, 2016

Omslagsbild: vickypawprince, pixabay

2 reaktioner på ”Äta ägg och kyckling – är det värt det?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s