Rapport från Almedalen: Sverige bäst på klimatpolitik? NEJ!

Lyssna på Kevin Anderson och Anders Wijkman när de samtalar om svensk klimatpolitik i Almedalen. Arrangör: Naturskyddsförening. Filmen tar ca 45 min och är på engelska. Jag har översatt de punkter som jag uppfattar som viktigast (det blev nästan allt …)

 

Kevin Anderson är Zennströmsk gästprofessor på Uppsala Universitet och Anders Wijkman är orförande i Club of Rome. Bland annat. Se länkarna för mer information.

Naturskyddsföreningens moderator börjar: Sverige har nyss antagit en av världens kanske mest progressiva klimatlagar. Vi har beslutat om net-zero emissions (= lika stor mängd CO2 som vi släpper ut skall kunna avlägsnas från atmosfären genom att man tex planterar träd) till 2045, vilket innebär en minskning på 85% av de totala CO2 utsläppen. Sverige har också rankats som nummer 1 vad gäller klimatpolitik i diverse olika undersökningar. Svensk klimatlag tar dock bara hänsyn till de utsläpp som görs inom landet! Utlandsflyg, varutransporter till och från Sverige eller tillverkning av svenska komsumtionsvaror i andra ländet (tex Kina) räknas därmed inte.

Kevin och Anders berättar, samtalar och svarar på frågor. OBS jag håller inte isär vem som sade vad. Jag citerar dem inte heller ordagrant utan jag gör en sammanfattning. Det går fortare så. Slutligen: påståenden inom parantes är mina. Oftast handlar det om förtydliganden eller exempel.

Räcker den svenska klimatlagen för att vi skall nå Parisavtalets mål på en temperaturökning med 1,5 – 2°C?

Nej. Den nya klimatlagen räcker inte för att vi skall nå Parisavtalets mål.

Hur mycket har Sverige minskat sina utsläpp?

Sverige har idag samma CO2-utsläpp som vi hade 1990 om man inkluderar utrikes flygresor och utrikes varutransporter (import och export) i beräkningen.  Om man skall vara ärlig har vi i stort sett inte gjort någonting under de senaste 20 – 25 åren. Det är bara inom elproduktionen som framsteg har gjorts (dvs förnyelsebar energi som sol och vind). Den nya teknologin går framåt mycket snabbt. För övrigt finns det mycket kvar att göra. Vi svenskar konsumerar mer, reser mer.

Vad behöver vi göra?

Vill vi skära ner CO2 utsläppen till noll eller nästan noll måste vi förändra samhället!  Och de flesta människor och investerare är mycket skeptiska mot detta. Det är en enorm transformation vi står inför och det blir svårt!

Tack och lov finns det forskare (som Kevin) som säger sanningen! Sanningen måste föras ut rakt av! Ärligt talat måste vi omforma vår ekonomi. Det är ganska dumt att tro att vi kan lösa de här problemen med hjälp av samma ekonomiska modell som skapade dem.  Den ekonomi som världen följer idag skapades på i slutet av 1800-talet och tidigt 1900-tal. På den tiden fanns det mellan 1 – 2 miljarder människor på hela jorden. Idag är vi snart 8 miljarder och vi kan inte längre tillämpa den ekonomiska modellen (han menar tillväxtekonomin). Vi måste börja med att omforma ekonomin och det är STOR sak. Bankkrisen 2007 och 2008 visade hur dåligt den gamla ekonomiska modellen fungerar. Tyvärr har forskarna inte vågat ta strid med de ekonomiska förspråkarna för den gamla modellen.

Forskarna måste våga säga sanningen, oavsett vad vissa intressegrupper må tycka! Och budskapet måste pumpas ut till alla människor, inte bara till de som redan sitter och lyssnar på föredrag om klimatförändringarna. Men budskapet är oerhört komplext, så för att kunna förklara det för alla behöver vi hitta några viktiga punker som vi för ut, istället för att berätta alltihop på en gång.

Det första man bör göra i Sverige idag är att sluta att investera i infrastruktur som avger mycket CO2. Nya Arlanda, det nya flygfältet i norr och en fossilgasterminal i Göteborg!  Sverige, år 2018,  gör sig beroende av fossilgas – som avger mycket höga nivåer av CO2: vilken signal skickar detta till resten av världen?

Förändringen inom den förnyelsebara energin har gått mycket snabbt. Men övriga sektorer måste också utvecklas: stål, cement, aluminium, plast. Textilindustrin, som står för 7 – 8% av världens totala CO2 utsläpp. Jordbrukssektorn har i stort sett inte förändrats alls. Inom de här sektorerna har vi inte ens börjat förändra tillverkningen! De här områdena behöver få en knuff framåt, men det är svårt när vi har en valkampanj i vilken man knappt talar om klimatförändringarna.

En positiv framtid är möjlig:

Klimatförändringarna kommer att tvinga fram en del positiva saker: en massa nya jobb kommer att skapas inom de närmaste 20 – 25 åren (tex inom den förnyelsebara energisektorn), luften i städerna kommer att förbättras, folk kommer att börja semestra i Sverige och därmed spendera sina pengar i den inhemska turistindustrin.

Men politiker, universitet, institutioner, industrisamhället och ALLMÄNHETEN måste engagera sig tillsammans för att lösa situtionen:

Ett problem är att våra olika ministerier i princip inte förstår varandra. De har alla olika målsättningar och helhetstänkandet får stryka på foten. Man tittar bara på vad det kommer att kosta att omforma samhället, inte på vad vi kan vinna! Det är också viktigt att våra forskare vågar säga sanningen till oss! Många forskare tonar ned situationens allvar när de talar med allmänheten eller politikerna! Politikerna behöver dessutom allmänhetens stöd! Allmänheten behöver skriva eller maila sina politiker, vi behöver besöka dem för att få dem att skapa en kraftfullare klimatpolitik! Vi behöver skriva insändare i tidningarna om hur viktiga klimaförändringarna är! Vi är alla delaktiga i samhällets misslyckande med att ta tag i klimatpolitiken! Universiteten, institutioner, affärsvärlden, allmänheten, alla borde hjälpas åt för att se till att det blir ändring.

Hur reagerar människor på budskapet att vi måste förändra systemet?

I våra diskussioner om klimatförändringarna har vi inte haft med några beteendevetare, vilket är synd eftersom de förstår hur människor reagerar. Vi behöver helt klart förbättra vår kommuikation.

Vi har faktiskt genomlevt flera situationer som kunde ha – och i viss mån har – lett till systemförändringar på senare tid. Bankkrisen var en sådan. Sociala media är egentligen en sorts en systemförändring. Traditionella media är inte längre så inflytelserika som de en gång var, vilket har hjälpt flera politiska outsiders att göra sina röster hörda. Bernie Sanders i USA, Jeremy Corbin i Storbrittanien eller till och med Donald Trump (tyvärr) är några exempel. Priset på förnyelsebar energi har fallit enormt på sistone. Kan vi få alla dessa möjligheter till systemförändring att samverka, så kanske en snabb omställning av inte är så omöjlig som den kan verka. Vi kan förändra systemet! MEN DET ÄR VI SOM MÅSTE GÖRA DET – INTE NÅGON ANNAN!

Det faktum att klimatet förändras sakta och under en lång tidsperiod gör att det är svårt att förstå problematiken. Kanske har vi människor svårt att förstå långsiktiga konsekvenser, helt enkelt.

Vem är det som står för de största utsläppen?

Egentligen är det en ganska liten del av befolkningen som står för de största utsläppen. Det handlar alltså inte om att medelsvensson måste göra enorma uppoffringar! Medelsvensson måste absolut justera sitt levnadssätt, men det är de mycket rika som måste göra stora omställningar för att minska sina ekologiska fotavtryck. I USA, till exempel, står de allra rikaste – 1% av befokningen – årligen för 318 ton CO2 utsläpp per person. Medeltalet i Sverige ligger på 10 och vi måste få ner utsläppen till  ca 0 ton CO2 per person. Det vi släper ut i dag kommer att påverka klimatet under de närmaste 10000 åren. Allt vi släpper ut stannar kvar i atmosfären mycket länge och vi kan inte tillåta att halten CO2 ökar.

Vad borde media göra?

Svensk media, med några undantag, är inte särskilt välinformerad om klimatkrisen. Men återigen: media skriver om vad människor vill läsa och allmänheten måste tala om för pressen att vi vill att de rapporterar om klimatförändringarna! Vi måste skriva välgenomtänkta debattartiklar och utnyttja de möjligheter som den svenska pressen ger privtatpersoner att uttrycka sig offentligt (tex insändare).

Vi kan inte förvänta oss att media och politiker skall driva igenom förändringar om de inte kan se att civilsamhället stödjer detta!

Klimatförändringarna och migrationen:

Kriget i Syren är inte en direkt konsekvens av klimatförändringarna, men situationen i landet förvärrades av 12 – 14 års svår torka. Så klimatförändringarna har förvärrat den polittiska situationen på platser som Syrien och nordafrika, och detta har skett redan vid 1°C uppvärmning (som vi har nu). Vad som kommer att hända när vi når 1,5 – 2°C uppvärmning av planeten år 2050 är att migrationen kommer att öka ytterligare! Så när vi vill lösa migrationsproblemen måste vi ta med klimatförändringarna i beräkningen! Vi kan inte förstöra klimatet i i vissa regioner, för då måste människorna lämna sina hem även om de inte vill. Och de kommer att komma till Europa, för Europa är en världsdel som inte kommer att bli lika påverkad av klimatförändringarna som andra. Redan nu är temperaturökningen i mellanöstern och nordafrika högre än medeltemperaturökningen i resten av världen. Deras sommartemperaturer ca 3°C högre än vad de var på 1950-talet. Många av dessa regioner kommer att bli obeboliga, om man inte är mycket rik och har råd med air-condition förstås. De fattiga kommer att behöva flytta. Vi måste förbereda oss på ökande flyktingströmmar, men detta diskuteras inte idag.

Nästa regering, vad borde den inkludera i klimatlagen först?

Man borde upprätta en koldioxidbudget (= så här mycket får vi släppa ut, sedan är det stopp!) som bygger på vetenskapliga uträkningar och utvärderas och förnyas vart femte år. Dessutom borde man bygga in en rättviseprincip som tvingar dem vars levnadssätt släpper ut mest CO2 att dra ner sina utsläpp rejält.

Det handlar också om förvandling av energianvändningen, transportsektorn, material, vi måste går från linjära produktionssytem till cirkulära modeller (= allting återanvänds, inget kastas). Elektronik, cement, textil, aluminium, stål, plast – tillverkningen är otroligt slösaktig. Vi skulle kunna spara mycket pengar på att effektivisera affärsmodellerna. Vi måste revolutionera vårt sätt att producera och konsumera saker.

Jordbruket måste förändras. Varje gång man plöjer en fåra i marken släpps massvis med CO2 ut. Det måste till andra metoder idag. Ingen plöjning. Marktäckning. Roterande växtföljd (se Skillnadens Trädgård). Med den typen av jordbruk binder man CO2 i marken och jorden blir mycket bördigare, behovet av kemiska bekämpningmedel och konstgödsel minskar.

För att genomdriva alla dessa förändringar krävs politiska beslut!

2050 – 2060 måste världen vara helt fri från fossila bränslen, men detta måste ske redan 2035 – 2040 i den rika delen av världen (den delen som släpper ut mest CO2).

Om vi menar allvar med att klara klimatkrisen borde vi också dra ner på det röda köttet och äta mer gris och kyckling. Eller ännu hellre, äta helt växtbaserat (veganskt)! Det skulle minska CO2 utsläppen markant! Och det skulle vi kunna göra redan idag! Nästa år borde Almedalen vara ett evenemang med nollutsläpp av CO2 och maten som serveras borde vara helt växtbaserad.

Låt oss hoppas på det!

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s