I Kina äter de Lassie

I Sverige äter vi Rosa, Esther och Agda.

OBS: bilderna ovan reflekterar inte djurens faktiska levnadsförhållanden!

Lite siffror om animalieproduktion och hållbarhet:

  • 107 miljoner djur dödades för animaliekonsumtion i Sverige 2017, 1 miljon fler än 2016.
  • Cirka 70 miljarder djur dödas årligen jorden runt.
  • Flest djur som slaktas i Sverige är kycklingar, följt av grisar.
  • Globalt sett har intaget av kött ökat 4 gånger om per person sedan 1950-talet.
  • Tamboskap utgör 60% av alla landlevande ryggradsdjur, människor 36% och de vilda djuren 4%.
  • Bland fåglarna utgör höns och andra fjäderfä 70% och de vilda fåglarna 30%
  • Vi importerar cirka 50% av vårt kött i Sverige.

Klimatet:

  • Animalieproduktion står för mellan 14 – 30% av växthusgaserna, beroende på hur man räknar. Några forskare har kommit fram till en så hög siffra som 50%.
  • Transportsektorn står för totalt 13% av växthusgasutsläppen, dvs alla bilar, lastbilar, tåg, flyg och båttransporter.
  • 100 gram nötkött släpper ut 105 kg växthusgas; lamm 27 kg, ost 18 kg, griskött 14 kg, kyckling 12 kg, odlad fisk 12 kg.
  • 100 gram tofu släpper ut 3,5 kg.
  • kött- och mjölkproduktion ger 18% av det totala antalet kalorier och 37% av proteinerna, men står för 60% av jordbrukets totala utsläpp av växthusgaser.
  • Gräsuppfödd boskap ger INTE ett mindre klimatavtryck, vilket man tidigare trodde (The Guardian: ”Converting grass into [meat] is like converting coal to energy. It comes with an immense cost in emissions.”)

Markanvändningen:

  • Djuruppfödning och produktion av djurfoder tar upp 45% av hela jordens landyta!
  • 83% av den total jordbruksmarken används till animalieproduktion, antingen som bete eller odling av djurfoder.
  • Om vi slutade med kött och mjölk skulle  75% av jordbruksmarken kunna förvildas. Detta motsvarar en yta som är lika stor som USA, Kina, EU och Australien tillsammans.
  • Betesmark eller foderproduktion åt nötkreatur är den största bakomliggande orsaken till skövlingen av de tropiska skogarna. 550372473446.4 mtropisk skog har huggits ner för detta syfte.
  • 1/3 av vår planet har omvandlats till öken. Ledande orsak: för högt betestryck på olämpliga betsmarker.
  • I Sverige är problemet omvänt, sägs det. Våra ängar betas inte utan växer istället igen. Hur kommer det sig?

alpine-cornflower-3440640_1920Institutet Vethos förklarar:

”De arter som finns på dessa naturbetesmarker [dvs marker som aldrig någonsin gödlats] är en blandning av växter från andra landskapstyper i Sverige och växter som flyttat in från sydligare delar av Europa och som fick en nisch här efter att människor fällt skogen. De olika arterna har under några tusen år bakats ihop till ett eget ekosystem som många idag förknippar med svensk natur. Där trivs också många djurarter, inte minst humlor, bin och andra insekter som är viktiga för pollineringen. Mångfalden av olika arter är väldigt hög, kanske högre än i något annat ekosystem i Sverige. På grund av intensifieringen av jordbruket har arealen naturbetesmarker krympt snabbt sedan 1800-talen. Idag utgör värdefulla betesmarker en mycket liten del – runt 230 000 hektar – av den totala yta som animalieindustrin använder, där bara grönfoder och vall upptar 1 134 500 hektar åkermark. Det är alltså en liten minoritet av dagens djurhållning som leder till en ökad biologisk mångfald medan större delen av jordbruket leder till en minskning”. 

”Om djurindustrin försvann skulle ett av de största hindren för biologisk mångfald försvinna. Det är till stor del djurindustrins stora monokulturer och insektsbekämpning som lett till att bin och andra pollinerare minskat så kraftigt i antal. Det går att ordna bra miljöer för vilda pollinerare utan djurindustri. Det finns många sätt att förse till exempel humlor med bra mat- och boplatser. Vad de behöver är marker som är rika på olika sorters blommande växter, och sådana finns förutom på betesmark även i trädgårdar och parker, vägkanter och dikesrenar, skog och skogsbryn, trädgårdsodlingar och våtmarker. Det går även att bevara de små arealer naturbetesmarker som ännu finns kvar utan djurindustri. De kan slås eller betas av djur som inte utnyttjas för kött eller mjölk: försök pågår om att förvilda både kor och hästar med detta syfte.”

Den biologiska mångfalden:

  • Många naturliga livsmiljöer förstörs när skogar fälls och känsliga marker blir betesmark eller odlas upp till djurfoder > minskad biodiversitet. Detta är EN av anledningarna till att vi har utrotat 83% av alla vilda ryggradsdjur.
  • Rovdjur och andra djur som anses påverka boskapshållningen negativt jagas och utrotas. Den svenska vargstammen, till exempel, är utsatt för just detta.
  • Kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel liksom GMO-grödor används flitigt i djurfoder. Alla djur som årligen äts upp (se ovan) kräver enorma mängder mat, vilket leder till vidsträckta arealer med monokulturer > minskad biologisk mångfald. Insekterna drabbas hårt av gifterna.
  • Konstgödsel leder även till utarmade jordar.

Dricksvatten, sötvatten och hav:

  • Boskapsindustrin har skapat fler än 500 döda zoner runt om i våra hav.
  • 20 – 33% av allt färskvatten på jorden används inom animalieindustrin.
  • 3785 liter vatten går åt för att producera 3,78 liter mjölk.

Hälsa:

  • Mer än hälften av den antibiotika som används världen över går till djurindustrin.
  • Antibiotikan används i första hand för att få djuren att växa snabbare, inte för att bota sjukdomar. I Sverige är sådan rutinmässig användning av antiobiotika förbjuden sedan 1986.
  • De nordiska länder använder minst antibiotika. Norge ligger lägst med 2,9 milligram per kilo djur, mot Cypern som använder 143 milligram per kilo djur.
  • Många studier visar att en växtbaserad, oprocessad kost är det allra bästa för människors hälsa. Se Läkare för framtiden

 

indigenous-3436787_1920
Rätteviseaspekten: urfolk i Amazonas

Detta är bara ett axplock av alla fakta som finns om djurindustrins påverkan på miljö och människor. Jag har inte nämnt allt avfall – tex i form av bajs – som djurfabrikerna har svårt att göra sig av med. Jag har inte nämnt fiskeindustrin och våra utfiskade hav eller fiskodlingarna och deras katastrofala påverkan på vattnet. De globala rätteviseaspekterna behandlas inte. Ni får till exempel inte veta att många människor har brist på mat och vatten ochatt detta ibland beror på att deras traditionella jordbruk har slagits i spillror av en industrin som vill ha marken till djurfoder och betesmark eller för att deras skog har huggits ner. Morden på de som som motsätter sig de stora explotörernas planer har utelämnats. Och jag tar inte heller upp den fruktansvärda arbetsmiljön på slakterierna samt det faktum att många slakteriarbetare blir psykiskt avtrubbade och/eller får problem med droger och alkohol.

Och djuren då? De lider i tysthet, som alltid.

källor:

  • Djurrättsalliansen: antal slaktdjur
  • Djurrättsalliansen: kor
  • Cowspiracy facts Uppdateras kontinuerligt
  • Oppenlander, Richard: Food Choice and Sustainability – Why Buying Local, Eating Less Meat, and Taking Baby Steps Won’t Work, Publish Green, Minneapolis, 2013.
  • Artikel i The Guardian: Avoiding meat and dairy is ‘single biggest way’  to reduce your impact on earth (2018)
  • Artikel i The Guardian: Humans just 0.01% of all life but have destroyed 83% of wild mammals – study (2018)
  • Artikel i The Guardian: Industrial farming is one of the worst crimes in history.
  • Artikel i tidningen Syre: Mer än hälften av all antibiotika går till djurindustrin (2017)
  • Artikel i tidningen Syre: Antibiotika i djurindustrin ökar dramatiskt (2015)

    De siffror som tas upp här kommer säker att reviseras inom något år. Några av dem kanske inte ens är helt aktuella idag och andra är säkerligen omstridda. Det viktiga är dock att man skall kunna se trenden, kunna se vilka enorma proportioner den moderna djurindustrin har antagit och hur detta påverkar djur, människor och miljö! 

wolf-1992716_1920

Det här behöver bli allmänt känt! Yla gärna i sociala media!

 

2 reaktioner på ”I Kina äter de Lassie

  1. Tack för att du sprider information och tar upp det olika delarna som berör hälsa, klimat, natur, välbefinnande och etik. Kom över din blogg och gillar den skarpt! /Sophie Gripenberg

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s