”World Scientists’ Warning to Humanity: A Second Notice” samt den Samvetsgranne Planetskötarens 12 Budord

World Scientist’s Warning to Humanity: våga se faran!

Vår planet mår inte bra. Det vet nog de flesta. Men om man förlitar sig enbart på allmänna media får man inte en övergripande bild av vad som pågår. Inte heller om man lyssnar på politikerna. Man får gå till vetenskapliga forskningsrapporter, specialpress och debattartiklar om man vill ta reda på vad som pågår. En sådan rapport kom ut redan för 25 år sedan då 1700 forskare skrev en Varning till mänskligheten om vår planets allt mer utsatta tillstånd. 2017 kom World Scientist’s Warning to Humanity: A Second Notice – nu underskriven av 15000 forskare och i skrivande stund 20000 – i vilken man utvärderade planetens tillstånd igen. Man påpekar att vi har åtgärdat ett av de problem som pekades ut för 25 år sedan (ozonlagret) medan övriga har förvärrats, vissa av dem på ett alarmerande sätt. Jag översätter och summerar:

Vi måste stoppa vår regionalt och demografiskt ojämna materiella överkonsumtion. Vi måste också förstå att den snabba befolkningstillväxten ligger bakom många ekologiska och även samhälleliga problem. Om vi inte åtgärdar följande akuta situationer inom en mycket snar framtid befinner sig hela biosfären i fara! Vi behöver stoppa befolkningstillväxten, omvärdera tillväxtekonomin, dra ner på växthusgaserna, satsa på förnybar energi, bevara vildmarker, återskapa ekosystem, få bukt med föroreningar, stoppa massutrotningen av djur och växtarter samt hindra utbredningen av invasiva arter.

Man påpekar också att vi som individer måste ta ansvar för att förändra våra individuella beteendemönster, vilket inkluderar en begränsning av vårt barnafödande och en drastiskt minskad konsumtion av fossila bränslen, kött och andra resurser. 

Avslutningsvis påpekas att det snart kommer att vara för sent att styra bort från stupet vi är på väg mot och att tiden håller på att rinna ut! Privatpersoner och makthavare måste förstå att Jorden med allt dess liv är vårt enda hem! (Oxford Academic)

Bli planetskötare och rädda jorden!

I samband med rapporten ovan förekommer begreppet Stewardship, vilket jag har översatt till ”planetskötare”. Med det menas att vi människor gemensamt tar ansvar för planeten som har gett oss liv och, istället för att hänsynslöst förbruka dess resurser, sätter upp gränser för vårt nyttjande av naturen. Planetens alla livsuppehållande kretslopp måste befinna sig i balans och i ett resilient tillstånd, det vill säga, de måste vara starka och motståndskraftiga mot yttre störningar. Begreppet stewardship omfattar också en rättviseaspekt. Samarbete människor emellan är bara resilient om det är rättvist utformat. I min värld gäller rättviseaspekten även över artgränserna. Vi kan inte längre behandla våra tamdjur som slavar och försöksobjekt eller vilda djur som ovälkomna inkräktare på ”våra” marker. En resilient planet måste vara en rättvis planet för alla inblandade – annars kommer systemet förr eller senare att att fallera.

Så vad kan vi göra för att rädda jorden rent konkret? Hur blir man en bra planetskötare? Läs Budorden nedan – de kommer att hjälpa dig en bit på vägen! Jag flaggar dock för att jag inte är någon hållbarhetsexpert. Råden jag kommer med är sådant jag har läst mig till och som jag själv försöker leva efter. Inget av det jag föreslår kräver några enorma uppoffringar – du kommer att leva i stort sett som vanligt, kanske med undantag för att du kommer att behöva bli bättre på att planera. Du kommer definitivt att spara pengar. Och kanske bli friskare på kuppen. Och du kommer att kunna äta lika gott som innan!

Det spelar faktiskt roll vad du gör. Vi är sociala varelser: om 15% – 25% av befolkningen förändrar sitt levnadssätt kommer resten förr eller senare att haka på. Och när det händer kommer vi att göra en enorm skillnad!

1. spara energi

Släck ljuset efter dig, även utebelysningen; stäng av alla apparater på stand-by; stäng överhuvud taget av alla apparater som inte är igång (som datorn); dra ur kontakten när laddaren inte används; sänk värmen ett snäpp; sluta torktumla och planera matlagningen så att flera rätter kan tillagas efter varandra på redan varm platta/ugn. Om du äger din bostad, skaffa solceller eller byt till ett bolag som erbjuder el från sol- och vindkraft. Om du bor i en hyresrätt, tjata på värden om detta. Byt värmesystem om du fortfarande eldar med olja. Isolera fönster och dörrar; tilläggsisolera gamla hus och, om du bygger nytt, bygg ett Plushus.

2. sopsortera ALLT och bojkotta engångsartiklar

Plast, papper och tidningar, kartong, metall, glas, elektronik, batterier är enkelt att sortera. Det finns färdiga behållare för dessa produkter att köpa om man vill ha det lite snyggt i köket. Saker som är tillverkade av blandade material är svårare: ta med dem till återvinningsstationen och låt personalen avgöra var de skall hamna. Panta! Ta ansvar för cigarettfimpar, tuggummin,  läkemedelsrester och överbliven färg. Bli en ”plogger”: plocka upp skräp på joggingrundan eller promenaden. Släng inte gamla möbler, kläder eller överblivet byggmaterial. Skänk dem istället till en Second hand- eller återbruksinrättning. Ta med egen mugg och matlåda när du köper take-away produkter eller äter på en snabbmatskedja. Personalen vänjer sig så småningom. Låna porslin till studentfesten. Använd aldrig engångsprodukter.

3. avstå från mikroplaster / plastbanta

Mikroplaster finns framförallt i tandkräm, scrubcreme, tvål, duschtvål, skönhetsprodukter och vissa syntetfibrer (nylon, fleece tex). En bra lista på produkter att undvika respektive köpa finns här. Jag citerar:

Det första steget är att kolla på förpackningens framsida, finns det termer som microbeads eller microcrystals bör du se upp! […] Var uppmärksam på produkter som har ämnen som börjar på poly- då det står för plast. De vanligaste typen av mikroplaster i skönhetsprodukter är Polyeten/ Polyethylene (PE). […] Mikroplaster går ofta under benämningar för plast så som polyvinylklorid (pvc), polyeten (pe), polypropylen (pp), polyetentereftalat (pet), polystyren (ps) och polyvinylacetat (pvac). Produkter innehållande nylon har också listats under mikroplaster. 

Det är även viktigt att kolla upp eventuella uppdateringar. De finns här. Att plastbanta är inte helt lätt: plast finns överallt och i allt. Plastfolie kan dock bytas ut mot tyg penslat med bivax (finns att köpa på nätet). Fungerar även jättebra att förvara bröd i! Använd glasbyttor i kylen. Återanvänd plastbyttor och plastartiklar så länge som det bara går och låt barnen ärva dem sen. Vid nyköp, satsa på produkter gjorda av naturmaterial som trä eller metall. Ta med en egen kasse till alla slags affärer och kom ihåg att skaffa eller sy en tunn, genomskinlig påse för inköp av frukt- och grönt (gammalt spetstyg passar bra).

4. minska konsumtionen rejält

Laga, sy om, reparera. Köp i första hand begagnat, second hand eller återvunnet. Om du måste köpa nytt, satsa på varor som håller länge och kan repareras. Se till att de är gjorda av miljövänliga material (varning för fleece och Gore Tex) och producerade med schyssta metoder. Lokal tillverkning är att föredra. Är produkten tillverkad av återvunnit material är det ett extra plus. Och framför allt: köp mindre! Mer än hälften av sakerna du äger kommer du troligen inte ens ihåg att du har. Vår planet drunknar i alla (onödiga) prylar och kläder som slit och släng mentaliteten har fött fram! Lev som man gjorde förr, innan allt blev billigt! Och bli ett äss på att fråga ut butikspersonal och att ställa krav! Har de inga miljövänliga produkter får de ta hem det om du skall kunna handla i deras affär!

5. släng inte mat

Laga mindre mat än vad du tror kommer att gå åt eller ät rester. Kompostera all mat! Vissa kommuner tillhandahåller kompostering av hushållsavfall, andra gör det inte. Om du inte får hjälp med kompostering, skaffa då en egen hushållskompost. Det finns flera smidiga varianter man kan ha inomhus. Många av dem kan göra prima matjord av avfallet som man kan skänka till hugade hobbyodlare om man inte har nytta av den själv. Har du tur får du hemodlade tomater på köpet.

6. odla eget

Odla grönsaker och frukt på fönsterbrädan, balkongen, uteplatsen, gården, taket eller i trädgården! Det är roligt, smakar bättre, är garanterat giftfritt och sparar pengar. Utbudet av sorter är enormt! Du bevarar ett kulturarv/hantverk som håller på att dö ut och du får en förståelse för hur maten faktiskt produceras: man behandlar inte sina egenodlade tomater lika lättvindigt som de som kommer från affären. Dessutom känner man en stor tacksamhet varje gång landen prunkar. Det bidrar till respekt för vår natur!

7. ät växtbaserad mat

Kött, fisk, ägg och mjölk är miljö-, klimat- och hållbarhetsbovar. Skall vi försörja framtidens befolkning med mat och vatten samt rädda skogarna och haven, måste vi sluta äta animaliska produkter. Klimatförändringarna kommer att ge försämrade skördar och all tillgänglig jordbruksmark behöver användas till människomat. Allt fler läkare propagerar dessutom för en växtbaserad diet.

Ytterligare en aspekt av animalieindustrin är den etiska: 70 miljarder landlevande djur dödas årligen för att vi skall äta deras kroppar. Innan dess har de i de allra flesta fall behandlats som saker utan behov och känslor. Trånga utrymmen, brist på stimulans, skador, alldeles för stora grupper eller ensamhet, kirurgiska ingrepp med bristfällig smärtlindring, allt för kort eller ingen tid med sin mamma samt konstant inomhusvistelse är bara några av de företeelser som sker i Sverige (utanför EU kan  det vara betydligt värre än så). Djuren dödas så snart de har nått en lämplig vikt, när deras mjölk- eller äggproduktion avtagit eller redan vid födseln om de är av fel kön och därför obrukbara. Transporten till slakteriet är förfärlig. Antalet grisar som dog under transport ökade förra året med 116%. Och på slakteriet är djuren inte dummare än att de begriper vad som pågår. Jag har sett bilder på oxar som gråter. Den bedövningsmetod som används mest i Sverige är bland annat förbjuden i Norge.

Vad gäller fisket är konsekvenserna för miljön enorma och metoderna minst lika barbariska! Lite fakta: vilda fiskar kvävs till döds vid fullt medvetande; fiskar är precis lika smärtkänsliga som vi;  många fiskarter och vattenlevande däggdjur är mycket intelligenta och har ett rikt socialt liv; fångst av fisk räknas inte i antalet döda individer utan enbart efter deras sammanlagda vikt; fisket bidrar till att stora mängde icke-avsedda havsdjur omkommer i näten; odlad fisk har lika dåliga levnadsförhållanden som de landlevande djuren.

Som vegan har man i dag många möjligheter. I affären finns ett antal mycket lyckade produkter som efterliknar vanliga animaliska produkter och det kommer hela tiden fler. Redan i dag kan man i princip leva på svensk husmanskost även om man är vegan. Men det veganska köket erbjuder mycket mer än bara en ersättning för animalier. Antalet grönsaker man kan välja på är enormt och antalet välsmakande recept likaså. Är man äventyrligt lagd kan man utveckla en helt ny matkultur där hemma! En varierad vegansk mathållning är inte farlig – tvärtom, faktiskt – men om du är orolig, köp ett tillskott. Lever du enbart på smörgåsar, ris och pasta får du skylla dig själv.

Ett ofta upprepat argument för bibehållen köttkonsumtion i Sverige är det om den biologiska mångfalden och de öppna markerna. Ja, det är praktiskt att låta kor och får beta ner våra ängar men det kan lika gärna göras av hästar. Eller med en lie. Man kan också låta kor och får beta på dessa marker utan att för den skull döda och äta upp dem. Många av oss gillar ju djur och vill se dem, kunna klappa dem och i allmänhet bara veta att de finns. Det kan bli ett lyft för landsbygdsturismen! Ur klimatsynpunkt måste vi dock hålla antalet kor och får på en relativt låg nivå.

Jordbruket – i synnerhet produktionen av animaliska livsmedel – släpper ut mer växthusgaser än hela transportsektorn. Inklusive flyget. Ändå kommer det animaliska jordbruket sällan upp i debatten. När någon vågar tala högt om det kan det låta så här: “A vegan diet is probably the single biggest way to reduce your impact on planet Earth, not just greenhouse gases, but global acidification, eutrophication, land use and water use,” said Joseph Poore, at the University of Oxford, UK, who led the research. “It is far bigger than cutting down on your flights or buying an electric car,” he said, as these only cut greenhouse gas emissions.” (The Guardian)

Och kom ihåg: du och jag är inte ansvariga för hur det går för våra bönder och fiskare. Det får politikerna ta hand om. En grundläggande omstrukturering av lantbruket och fiskenäringen är absolut nödvändig för att rädda planeten. Om vi börjar med att rösta med plånboken kommer vi att tvinga politikerna att skynda på omställningen. Och det behövs!

vegan-1343429_1920
Mittmac, pixabay
8. ät ekologiskt, närodlat och efter årstiderna

Konstgödsel och bekämpningsmedel förstör jordmånen och rinner slutligen ut i våra vattendrag och hav. Därför är det viktigt att köpa enbart ekologiskt odlad frukt och grönt. Kan du hitta lokala produkter, desto bättre (såvida de är ekologiska). Då slipper man den CO2-krävande transporten och gynnar lokala handlare. Dessutom är det bra om du kan välja mat efter årstiden. Köper du tomater mitt i vintern är de troligen hämtade från Sydeuropa eller odlade i växthus här upp i norr, vilket är slöseri med energi. Det kan dock vara svårt att veta vilket alternativ som är det bästa ur ett klimatperspektiv: normalt sett är transporten mindre energikrävande än växthuset, men ett antal faktorer kan behöva vägas in. Uppvärmningen i växthuset kanske görs med förnybar el och då blir den växthusodlade grönsaken bäst. Ibland får man helt enkelt gissa sig till vad som är bäst! Personligen tummar jag dock aldrig på kravet att grönsaken/frukten skall vara ekologisk!

9. bojkotta palmoljan – kanske

Oljepalmsplantagerna hotar ovärderlig regnskog. De är också orsaken till orangutangernas snabba försvinnande. WWF har certifierat hållbart producerad palmolja, RSPO – Certified Sustainable Palmoil. Vissa källor framhåller att denna certifiering inte alltid är att lita på. Du avgör själv. Palmolja finns i margarin, kakor, friterade produkter, choklad, smink, tvål, tvättmedel, stearinljus m.m. Flertalet av dessa produkter kan köpas utan palmolja men man måste läsa innehållsförteckningen noga. Den enda margarinliknande produkt som jag har hittat utan palmolja är dock Naturlis ekologisk Vegan Bredbart – som är en utmärkt ersättning även för Bregottälskaren! Livsfarligt gott! Allt fler tillverkare väljer att vara utan palmolja. Restprodukter av palmolja används även till djurfoder.

10. lämna bilen hemma

Gå, cykla, åk kollektivt. Ta bara bilen när det är absolut nödvändigt! Bor du på landet, ta bilen till pendelparkeringen. Eller ännu bättre: skaffa en elcykel och cykla dit. Om du bara kan ta dig till jobbet med bil, byt bil till en bättre begagnad bränslesnål variant, allra helst en elbil. Samåk. Finns möjligheten där du bor, gå med i en bilpool. Och kom ihåg att även en elbil tär på jordens resurser! Det bästa för vår vår planet är också det bästa för din hälsa, så gå eller cykla så mycket du bara kan. Är du ung och frisk kan du ställa större krav på dig själv: äldre människor kanske inte alltid orkar genomföra saker utan hjälp av bilen. Du kan kompensera för deras större bilbehov genom att aldrig missa en buss!

11. Flyg mindre

Om du kan, sluta att flyga helt. Annars försök att ta tåget när du reser inom Sverige och inom Europa. Det är ännu så länge dyrare och bökigare, men du gör det för den goda sakens skull! Skall du långt är flyget ibland enda utvägen. Bröllop i NY, 50-års kalas på Bahamas, livets höjdpunkt på safari i Kenya osv. Res dit då. Men slopa weekendresorna till våra Europeiska huvudstäder. Hoppa över slentrianmässiga solsemestrar som tar dig utanför tågavstånd. Kolla på jobbet om man inte skulle kunna genomföra en del av konferenserna via Skype. Och återigen: äldre människor kanske inte orkar tågluffa genom Europa för att hälsa på barnbarnen i Madrid. Låt dem flyga då. Du som är ung och stark kompenserar genom att ta tåget.

Många har dåligt samvete för sina flygresor. Det bör man ha. Flyget är inte bra och svenskarna flyger överallt och jämt. Långa flygresor smutsar ner ofantligt mycket mer än mer än de korta resorna eftersom höghöjdseffekterna tar vid. Så det är verkligen viktigt att du byter den årliga Thailandsresan mot en tågluff till Adriatiska havet. Eller mot en så kallad Staycation – en semester som tillbringas hemma och i närområdet.

12. Använd preventivmedel.

Skaffa max ett barn per person! Har du inga barn, ge dig själv en guldstjärna! Älskar du barn och vill ha en hel skock? Adoptera – det finns fortfarande många, många barn som behöver ett hem och en familj!

klimatet:

Jag har pratat lite löst om att kompensera utsläpp. Uppgiften som ligger framför oss alla är egentligen inte att minska utsläppen av växthusgaser, utan att ta bort dem helt! Och detta bör ske inom de närmaste 20 åren. Det kommer vi troligen inte att klara utan teknikens hjälp. Idag satsas en del på att utveckla ny teknik och bränslen som kan hjälpa oss att nå målen. Men det satsas inte tillräckligt mycket. Företag lägger i regel bara stora pengar på teknikutveckling om de tvingas till det. Och för det krävs lagstiftning och politiska incitament. Samtidigt måste staten även underlätta för vanliga människor att göra rätt. Kollektivtrafiken behöver byggas ut och klimatsmarta livsmedel och produkter borde bli fler och billigare, till exempel. Svenskarnas ekologiska fotavtryck ligger på 4,2 jordklot. Den siffran måste gå ner.

Mycket lite av detta görs idag. Inte ens Sverige, med den mest ambitiösa klimatlag världen hittills har sett, håller vad vi lovar. Det sades på ett toppmöte i Bangkok för några veckor sedan att vi, med rådande globala klimatpolitik, har 5% chans att nå Parisavtalets 2°C-mål. Detta är sannerligen dystra nyheter.

Därför är det så viktigt att vi Svenssons tar saken i egna händer! Våra politiker är i dagsläget uppenbarligen inte förmögna att ta sig an uppgiften. Många, många forskare och klimatkunniga debattörer har uttryckt sin besvikelse över beslutsfattarnas likgiltighet och uppmanar nu  allmänheten att sätta press på sina politiker – annars kommer vi inte att lyckas rädda planeten åt våra efterkommande.

Om du följer Planetskötarens 12 budord, helt eller åtminstone delvis, gör du en verklig insats för vår Jord! Ditt nya sätt att leva kommer att påverka människor runt omkring dig. Och det kommer i sin tur att påverka våra politiker. Vi har ingen annan planet än den som vi bor på. Så våga ta ställning för vår planet: dess natur, djur, klimat och barn! Inom några få år måste omställningen vara påbörjad,

Vi har fortfarande möjlighet att göra något åt det, men vi måste agera nu! Vi har inte ett ögonblick att förlora!

earth-1020214_1920
3dman-eu, pixabay

Begreppet resiliens har jag hämtat från Johan Rockström och Stockholm Resilience Centre. Även Rockström talar om vikten av stewardship – ansvar för vår Jord.

Omslagsbild: PIRO4D, pixabay

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s