Rapport: Klimatbrev, klimatstrejk och klimatmarsch!

Det kommer artiklar om klimatet och ekonomin, klimatet och politiken och klimatet och framtiden nästan varje dag nu! Banker och ekonomer börjar uttala sig och i uppdaterade kretsar vågar man mer eller mindre tala öppet om tillväxtekonomins orimlighet och behovet av att äta växtbaserat. Det rör på sig, med andra ord. Men ”vanligt” folk måste fortsätta att uppmärksamma klimatförändringarna, för det är vi som röstar och vår röst som politikerna lyssnar på. Därför skulle det kunna vara på sin plats med ett nytt brev när den nya regeringen har installerat sig i höst. Hoppas att det är okej att jag kontaktar er då!

Klimatbreven

Nu är det flera veckor sedan de två breven om klimatpolitiken mailades till samtliga riksdagsledamöter (och en del lokala politiker). Fortfarande kommer det in ett och annat svar, senast en lång utläggning från C. Partier som helt ignorerat mailen är L och KD. SD (ett svar) sade Tack för att du delade med dig av dina synpunkter. Konstruktiv kritik och förslag på förbättringar är naturligtvis alltid välkommet. Vi skall se över om det är något vi skulle kunna vara intresserade av att titta närmare på. Det får vi verkligen hoppas, eftersom SD lär få behålla ett antal platser i riksdagen att döma av dagens opinionssiffror!

S verkar helt på det klara med att vi skall ha en fossilgasterminal i Göteborg. Eva-Marie Rasmusson svarade: Jag anar att ni också är inlästa på att vi förespråkar en LNG-terminal (fossilgasterminal) och detta bottnar i långa interna diskussioner där vi kommit fram till att vi kan dra stora kortsiktiga fördelar då både naturgas och biogas kan användas samt att vi med rätt nationell och internationell politik också kan styra om detta system till en ren LBG (biogas) terminal. Biogas består av metan och små mängder koldioxid. Det anses allmänt som ett lämpligt övergångsbränsle, men många är de forskare som påpekar att en så kraftig växthusgas som metan inte bör användas alls!

Överlag har de politiker som skrivit till oss verkligen ansträngt sig för att ge utförliga svar, vilket jag är tacksam för! Om ni vill läsa svaren själva, skicka mig er e-postadress så vidarebefordrar jag breven. Flera politiker uttryckte sitt tack för att vi bryr oss om denna viktiga fråga och några rådde oss att ligga på. Ett svar var skrämmande uppriktigt! Jag håller dock personens namn för mig själv:

”Personligen anser jag att vi måste gå betydligt längre om det skall finnas någon chans att undvika +6 grader och en brinnande planet.

Men som riksdagsledamot kan man inte säga det som borde sägas utan man tvingas hålla sig inom det tillåtna utrymme som den offentliga debatten klarar av. Därför kommer vi inte att lyckas utan en mycket kraftfull global folklig resning mot hela konsumismen”

Hen har helt rätt: jag bifogar länkar till några färska artiklar om hur svensk klimatpolitik borde vara:

Gör klimatet till en valfråga, Aftonbladet 10 augusti

Sverige måste dubbla ambitionsnivån, Dagens Arena 26 augusti

TACK ALLA NI SOM SKREV PÅ OCH SOM RAGGADE FLER NAMN! 

Greta Thunberg och skolstrejken för klimatet:

Dl5-kyyXsAEaL00
“Vi barn gör ju oftast inte som ni säger åt oss att göra, vi gör som ni gör. Och eftersom ni vuxna skiter i min framtid, så gör jag det med. Jag heter Greta och går i årskurs 9. Och jag skolstrejkar för klimatet fram till valdagen.” (bild från Twitter)

För snart två veckor sedan påbörjade Greta sin skolstrejk för klimatet utanför Riksdagshuset. Hon har sedan dess fått sällskap av andra elever, lärare och en del vuxna som arbetar för klimatet enligt skyltarna. Idag sitter de på Mynttorget. Greta kommer att vara kvar till den 7 september. Hennes skolstrejk har väckt enormt mycket uppmärksamhet i pressen, särskilt utomlands, men ändå är det förvånansvärt få personer som känner till det i Sverige – åtminstone på mitt jobb.

I syfte att stödja Greta och alla andra i hennes generation – som kommer att få uppleva den framtid vår generation har skapat – ställde jag mig på lediga stunder utanför Stadshuset i Borås i måndags, tisdags och torsdags. Jag ville egentligen hålla ut hela tiden fram till valet, liksom Greta, men det blev för mycket för både kroppen och knoppen. Ändå hann Gretas kampanj få reklam: både Borås tidning och Radio Sjuhärad kom på besök, liksom politiker från MP samt personal från miljökontoret. I tisdags fick jag förstärkning: Iris och Adrianna, Johanna, Mia och hennes två barn ryckte ut.

IMG_0252

Fältbiologerna anordnar en grand finale på Gretas strejk framför riksdagshuset den 7 september kl 8:30 – 15 (för mer info klicka här). 715 personer har redan anmält sig! Kan man inte komma till Stockholm ställer man sig utanför sitt kommunhus. Flera personer har via fb meddelat att de tänker göra det! I Borås avslutar vi utanför stadshuset mellan kl 12 – 15! Välkomna att delta! Vore fantastiskt om fler personer anslöt sig och detta verkligen blev en landsomfattande manifestation!

IMG_0261

Greta kommer även att få stöd från Norge: Natur og Ungdom arrangerar en Nasjonal Skolestreik for klimaet samma fredag!

40371496_10156557050998446_3179841958864486400_n
Facebook: Natur og Ungdom

Klimatmarsch

LÖRDAG DEN 8 SEPTEMBER ÄR DET KLIMATMARSCH! Marschen arrangeras i ett antal städer och byar världen över! Information om marscherna i Sverige kan man hitta här:

Halmstad och Stockholm: Klimataktion

Göteborg, Lund, Skurup och Stockholm: Klimatsverige

Norrköping: Föräldrar för klimatet

Kisa: Hållbart Rimforsa

Alingsås: kontakta larsmartinolsson@yahoo.com (Alingsås klimatfullmäktige)

VI SES!

Hjärtat
klimatsverige.se

 

 

Martin Smedjebacks tal på djurrättsmarschen i Stockholm: om att hålla djurens lidande på avstånd!

Tar mig friheten att kopiera direkt från hans facebookinlägg:

Det var mycket hedrande att idag få vara en av talarna på Djurrättsmarschen 2018 – Stockholm och att där få representera Save Movement Sverige. I talet pratade jag om öde öar, om att göra det abstrakta verkligt och om vikten av att engagera sig.

Här är talet i text:
100 miljoner individer. Det är så många landlevande djur som dödas i djurfabrikerna. Med fiskar inräknade handlar det om miljarder individer. Bara i Sverige. Bara under ett år. Det är ett omöjligt antal att föreställa sig. Det är så stora siffror att vår hjärna inte kan att hantera dem. De är siffror som bär på så mycket våld och på så mycket smärta att vårt hjärta inte förmår att ta in det.

Djurätare försöker att hålla våldet mot djuren på en abstrakt nivå. De kan fråga oss veganer vad vi skulle göra om vi vore på en öde ö där det endast fanns en gris att äta. Kan jag få se en handuppräckning på hur många av er som någon gång har fått en variant av den frågan?
Nästan samtliga! Det säger något.

Skriken. De hjärtskärande skriken. Jag minns dem fortfarande. Det var sommaren 2016 utanför Manchester i England. Jag hade bjudits in av Manchester Pig Save till en heldagsmanifestation. Det var mitt första besök vid ett slakteri. Jag mötte grisarnas ögon, intelligenta och nyfikna, när de passerade i djurtransporterna på väg in till slakteriet. En brittisk aktivist ledde mig till en stålvägg på sidan av slakteriet. Där hörde jag skriken från de grisar jag precis sett i ögonen. Skriken gick rakt in i hjärtat.

För mig hade djurrättsfrågan tidigare varit mest en teoretisk övertygelse. Men där och då blev det abstrakta verkligt. Där och då insåg jag djupet av det fruktansvärda vi gör mot djuren, och det stärkte mitt engagemang.

Öde ö-frågan är ett omedvetet sätt att hålla den djuretiska frågan på avstånd så att den inte tillåts påverka våra verkliga liv. Vår uppgift som djurrättare är att göra det abstrakta verkligt. Du kan göra det genom att vara med på en manifestation med en av de 400 Save-grupper som finns runt om i världen vid slakterier. Nio av dem finns i Sverige. Du kan också besöka en djurfabrik eller slakteri på egen hand. Om du har möjlighet och styrkan så är det bland det bästa du kan göra att ta jobb inom djurindustrin. Där kan du i hemlighet dokumentera det hemska som görs mot djuren så att fler får se djurens verklighet.

Alla människor kommer inte att besöka ett slakteri eller en djurfabrik. Genom våra besök kan vi förmedla tankarna och känslorna som väcks genom den där blicken du fick av en gris, eller klappen du gav till en ko innan slakten. Genom en enda bild eller några enstaka ord kan du göra det abstrakta verkligt. På det sättet kan du radikalt förändra människors inställning till djur och till ätandet av kött.

Jag är övertygad om att vi kan skapa en i huvudsak vegansk värld. Men jag är lika övertygad om att det inte kommer att ske av sig självt. Det krävs att du och jag står upp för djuren på de olika sätt vi har möjlighet till. Att bli vegan är ett viktigt steg men det räcker inte för att stoppa dödandet av djuren. För att det ska lyckas krävs också att vi blir många som står med djurrättsskyltar på stan, dokumenterar djurfabrikerna, arrangerar vegomässor, delar ut flygblad, genomför öppna djurfritagningar, besöker slakterier och använder alla andra fredliga metoder som vi kan för att stå upp för djuren.

Skriken, de hjärtskärande skriken, som jag hörde från grisarna i Manchester. Låt oss göra dem till ett minne blott både där, här och i resten av världen. Tack för att ni alla här idag är en viktig del av kampen för djurens rättigheter – tack!

omslagsbild: yairventuraf, pixabay

 

Klimatet: SD är Sveriges mest invandrarvänliga parti – fast det begriper de inte!

Vi kan börja med att konstatera att 20000 forskare har skrivit under ett dokument där man varnar för klimatförändringarna. Jag citerar några rader:

”Especially troubling is the current trajectory of potentially catastrophic climate change” from the burning of fossil fuels and other human activities, the paper stated. [min understrykning]

The authors concluded that urgent measures are necessary to avoid disaster. They called upon everyday citizens to urge their leaders to ”take immediate action as a moral imperative to current and future generations of human and other life.”

”WARNING. We the undersigned, senior members of the world’s scientific community, hereby warn all humanity of what lies ahead. A great change in our stewardship of the earth and the life on it is required, if vast human misery is to be avoided and our global home on this planet is not to be irretrievably mutilated”.

Jag läser därpå tidningen Syres valenkät 2018: Hur skall Göteborg klimatsäkras? och ser till min förvåning att Sverigedemokraternas representant Björn Tidland, talesman för kultur och MILJÖ samt mänskliga rättigheter, låter meddela att ”SD anser att miljöförändringarna inte går att fastställa som en effekt av växthusgaser. Snarare rör det sig om naturliga variationer i klimatet”.

Herrarna i SD (plus några få damer) anser sig alltså veta att klimatförändringarna inte är antropogent orsakade, tvärt emot hela forskarsamfundets enstämmiga uttalande! Detta är osannolikt dumt (jag avstår från att vara elakare än så, men det kostar på!)! Än värre är att denna inställning inte kommer att leda till någon progressiv klimatpolitik; ett bra val för SD innebär ett nederlag för klimatet och miljön. Och tro inte annat än att detta val är oerhört viktigt! Vi har ännu en liten chans att rädda framtiden! António Guterres, FNs generalsekreterare tweetar om klimathotet:

Scientists are warning that Arctic sea ice is thinning and melting more than ever before. Sea ice off northern Greenland, often called “the last ice area”, is breaking up for the first time. We need now – tomorrow will be too late.

Det är ironiskt, tycker jag, att SDs strävan att förneka den antropogena globala uppvärmningen kommer att ÖKA migrationen. Om vi inte agerar resolut och omedelbart kommer delar av vårt jordklot – till exempel Mellanöstern och Nordafrika – att bli obeboeliga. Dödliga värmeböljor, extrem torka och vattenbrist, havsnivåökning (på andra platser än de ovan nämnda) översvämningar och matbrist kommer att bli ”det nya normala” på många platser. Kanske till och med här hos oss, även om Sverige anses vara en av de länder som kommer att klara sig lindrigast undan. Därav vår troliga popularitet som framtida tillflyktsort. Och när klimatflyktingarna kommer kan vi inte gärna neka dem husrum: det är ju vår industri, vår konsumtion, vår slit och släng mentalitet, vårt flygande, vår köttbaserade diet och vårt ekologiska fotavtryck på 4 jordklot – samt vår nuvarande oförmåga att agera – som har förstört deras länder. Bokstavligen.

Den stora strömmen människor kommer – men när? Klimatförändringarna har ännu så länge utvecklats i betydligt snabbare takt vad än forskarna hade trott. Vad vi vet idag är att allt inte händer som vi hade beräknat och att eventuella tröskeleffekter kan utlösa totalt klimatkos – kanske redan vid 2°C medeltemperaturökning. Efter att läst på, tror jag, med mina kanske 30 år kvar på jorden, att jag kommer att få se början på den massmigration som måste komma! Jag har inget emot att människor söker sig till Sverige. Men jag har väldigt mycket emot att klimatförändringarna tvingar dem att lämna sina länder, sin trygghet, kanske sin familj och alla platser som är dem kära!

Är du FÖR planeten? Rösta inte på SD!

polar-bears-2800429_1920
Något som mina barnbarn inte kommer att kunna se ”live”. Foto: Myriams-Fotos, pixabay

Omslagsbild: Clker-Free-Vector-Images, pixabay

 

 

 

 

 

 

 

Insändare: Greta och klimatet!

Skickar detta till BT idag och hoppas på tur.

Hej: undrar om ni kan ta med detta i tidningen?
Vi måste göra som Greta!
Jag är lärare och därmed den första att säga att eleverna skall vara i skolan. Men med tanke på rådande omständigheter kan jag dock inte tycka annat än att Greta gör rätt och att hon dessutom visar ett civilkurage som få vuxna kan skryta med. Varje minut som går spyr den så kallat utvecklade världen ut allt fler växthusgaser – CO2 med flera – och varje litet extra gram försämrar utsikterna för Greta och kommande generationer att leva goda liv; eller ens leva, om de dystraste framtidsutsikterna kommer till stånd. Trots att våra makthavare har känt till problemen med den globala uppvärmningen i 30 år nu har inget hänt! Tvärtom – 2017 släpptes globalt sett mer CO2 ut än någonsin tidigare.

Vare sig politiker, industrin eller media i stort har uppmärksammat ”vår tids ödesfråga” tills i somras, när det blev pinsamt uppenbart att något håller på att hända med klimatet. Det finns forskare som har kallat denna underlåtenhet att agera för kriminell! Jag är böjd att hålla med. Som privatperson fick jag genom egna efterforskningar reda på vad experterna har varnat för och det uppvaknandet ledde till stor förtvivlan och samtidig förvåning! Greta, i sin text om klimatförändringarna (som för övrigt fick 2a pris i en tävling), påpekar att man skulle tro att tidningar och TV borde rapportera om klimatförändringarna dagligen eftersom denna kris troligen är den största i mänsklighetens historia! Hur är det ens möjligt att ingen har reagerat?

En del av våra svenska politiker verkar ha vaknat, men Greta, 15 år, begriper något som det flesta av dem inte verkar göra: det krävs omfattande – en forskare kallade det för ”aggressiva” – och omedelbara åtgärder för att stoppa den snöboll – fast tvärtom – vi har satt i rullning; det krävs ett övergripande samarbete mellan partierna och det krävs att man vågar ställa hårda krav på industrin och civilsamhället! Vi kan inte flyga, konsumera, åka fossildriva bilar eller äta kött i den omfattning vi har gjort – för att nämna några saker!

Så vad gör vi om våra makthavare inte lyssnar? Vad gör vi om kortsiktiga ekonomiska intressen fortsätter att väga tyngre än framtiden? Vi följer Greta förstås! Rosa Parks vägrade att lämna sin plats åt en vit man på en buss och utlöste därmed hela medborgarrättsrörelsen. Greta går inte till skolan och jag hoppas innerligt att hennes förståndiga handling utlöser en liknande folkstorm här! Sverige kan och borde ta första steget mot en fossilfri framtid! Den 8e september marscherar vi för klimatet i ett antal svenska städer! Ta chansen att vara med! Visa Greta och hennes generation att vi står på deras sida! Att som enskild medborgare idag förhålla sig passiv och överlåta arbetet åt någon annan är att svika framtiden.

Susanna Melchior, lärare på Bäckängsgymnasiet och Climate Reality Leader
Omslagsbild: quimono, pixabay

Nyfiken på växtbaserad mat? Lite information om klimatvänlig snäll-mjölk!

Vill du bli miljövänligare men känner dig osäker på hur du skall börja? Vill du testa veganskt men vågar inte riktigt? Eftersom jag själv nyligen har gått igenom denna process hoppas jag att jag kan ge några tips om hur man börjar!

För det första: man behöver inte vara ”heltidsvegan” bara för att man testar lite då och då! Det är LÄTT att vara vegan hemma, för det finns så otroligt många produkter som fyller samma uppgift i matlagningen som kött, mjölk och ägg gör. Det är SVÅRARE när man är borta; på café, restaurang eller bara på besök hemma hos. Jag började som vegansk flexitarian: jag åt veganskt hemma och smakade på allt utom kött och fisk när jag var ute. Idag är jag heltidsvegan av etiska skäl, men också för miljön och för min hälsas skull.

För det andra: matvanor är just det! Vanor, alltså. När man byter från en invand smak – som till exempel bröstmjölk från ko – till en ny smak – som mandelmjölk – smakar det ovant och konstigt max 5 gånger. Sedan blir smaken av mandel ”det nya normala.”

milk-2594538_1920
mandelmjölk kan bli det nya ”normala.” Bild: Couleur, pixabay

Så var kommer då den ”vanliga” mjölken ifrån? Ja, uppenbarligen från mjölkkor. Kor som insemineras varje år och som sedan föder en kalv som tas ifrån henne som nyfödd eller någon dag efter födseln. Jag skulle kunna visa tonvis med hjärtskärande videoklipp med kor som förtvivlat springer efter bilar (där kalven är instuvad), eller slåss för att få behålla sin avkomma. Jag gör inte det. Jag orkar inte emotionellt. Men de här filmerna finns och de är inte fejkade. Det finns ingen däggdjursmamma som gladeligen lämnar ifrån sig sitt barn, och inga däggdjursungar som inte blir förtvivlade när tryggheten försvinner med mamma. Kon lever sedan i ca 5 år, därefter är hon slut som mjölkmaskin och skickas på slakt. Kalven, om det är en flicka, blir en ny mjölkmaskin eller, om den är en pojke, blir den kött när den vuxit tillräckligt. Kalvarna får aldrig se sin mamma mer.

39267544_510157849428814_907223012766384128_o
Bilden är tagen i Sverige: länk till bild

Bröstmjölk från ko är inte inte heller bra för klimatet:

PBFA-e1529901434266
bild från Live Kindly

Tillverkningen av 1 liter komjölk släpper ut 1467 gram CO2 jämfört med sojamjölken som släpper ut 397 gram.

Läkare för framtiden arbetar med att sprida information om kost och hälsa. Här följer några rubriker hämtade från deras sida: Samband mellan mjölkprodukter och acne; Mjölkprodukter kan öka dödlighet i prostata cancer; Mjölkprodukter har samband med äggstockscancerEn enda måltid feta mejeriprodukter kan öka risk för hjärtsjukdomSamband mellan mjölkprodukter och minnesproblemMjölkdrickande ökar risk för benbrott och förtida död.

joint-fracture-490818_1920
congerdesign, pixabay

Man behöver inte hälla komjölk i kaffet, över flingorna eller i glaset till lunch. I Sverige finns ett antal alternativ att köpa som ofta är gjorda på havre, soja, mandel eller kokos:

Personligen föredrar jag havremjölk i kaffet, jag brukar köpa Oatleys särskilda i-kaffet-mjölk: Barista. Skummar jättefint, om det nu är skum man är ute efter! Oatley och andra tillverkare av havremjölk – ICA tex – finns att få tag på i varje medelstor affär i Sverige. Havre kan också utgöra basen för matlagningsgrädde, creme fraiche, yoghurt, vaniljkräm och alldeles för god glass. Bra källa till vitamin B6.

42479334_1719668038143472_7236882283007836160_n
Reklam för Oatly’s havremjölk i Rotterdam. Foto från fb Vegonorm.
agriculture-field-grains-87824
foto: pexels

Sojamjölk är en klassiker och enligt en del att föredra i matlagning, eftersom sojan liksom äggulor innehåller lecitin och därmed verkar som ett bindemedel i maten. Alltså rekommenderar vissa kockar sojamjölk när man skall baka vegopannkakor. När det gäller vispgrädde är det sojagrädden som gäller för mig. Mjuk, len och fluffig efter ordentlig vispning. Det sägs att sojamjölken är den som smakar mest som komjölken och därför passar bra till flingor, men jag föredrar Oatleys havregurt. Soja innehåller alla aminosyror. Ett högt sojaintag har under ett par årtionden ansetts vara farligt, men nya studier visar på att ett normalt intag av soja (typ under 3 liter sojamjölk om dagen eller så) tvärtom verkar skydda mot en del av de sjukdomar som komjölken kan ge upphov till: Läkare för framtiden: soja

beans-beverage-bowl-1204648
sojamjölk. Foto Rawpixels, pexel

Förresten, om ni någon gång får höra att det är veganernas fel att soja skeppas över haven i enorma containerbåtar och därmed bidrar till klimatförändringarna – vilket jag har fått höra – kan ni förklara hur det egentligen ligger till. Nästan all sojan används som foder till djur som i sin tur skall dödas för att vi skall äta dem. Genmodifierad soja är också avsedd för förtäring av djur. Det är INTE jordens 3% veganer som står för växthusgasutsläppen!

Mandelmjölk är nog den smarrigaste mjölken om man skall dricka rätt ur glaset. Jag gör egen mandelmjölk hemma i så fall, för den som kommer från affären är väldigt utspädd (vilket min man gillar!). Innehåller mycket kalium, som är bra för hjärtat. Alla nötter kan i stort sett bli mjölk. Jag har även smakat cashew och hasselnötsmjölk. Köper jag mandel brukar jag försöka se till att den kommer från Spanien. Där växer mandelträden på ”secano”-mark, torra marker, och är kända för att kräva LITE vatten, i motsats till de kaliforniska träden (källa: min spanska trädgårdsutbildade make).

bloom-blossom-cherry-blossom-54630
blommande mandel. pexels

Kokosmjölk är för mig bäst i grytor. Jag gillar Kung Markattas burkar men känner dem som älskar Santa Marias dito. Smaken är verkligen som baken … Kokosgrädde är underbart i vissa bakverk och man kan göra en livsfarlig chockladmousse av kokosgrädde (Willys märke Garant – dock ej eko) som vispas med lite kakao och valfritt sötningsmedel. Kokosfett är något av det bästa man kan steka i eftersom det tål uppvärmning bättre än de flesta andra fetter. Köp inte silverpaketet i mjölkdisken utan någon av glasburkarna som innehåller kallpressad virginolja.

agriculture-background-bunch-1120963
Artem Bali, pexels

Glass görs oftast av ris eller soja. I mataffären finns varje dag mer att välja på och GB, Oatley samt Ben & Jerry tillverkar otäckt goda varianter i olika smaker. På stan kan man köpa GB.s Choice.

Men smör då? Bregott på mackan? Det finns en massa mjölkfria margariner på marknaden, men de innehåller i regel palmolja. För ett tag sedan kom dock Danska Naturli; en uppstickare som får Bregott att blekna! Jag älskar (tyvärr) att bre ett tjockt lager Naturli på mackan. Innehållsförteckningen tar bland annat upp rapsolja, kokosolja, sheaolja samt mandelpasta. Allt ekologiskt. Behöver jag matfett till pajen eller kakan tar jag Naturli eller letar upp ett mjölkfritt margarin med certifierad palmolja i. Eftersom jag inte riktigt vågar lite på det här med certifieringen händer det sällan.

rocky_and_rickina_profile-727x727
Palmoljans offer: Orangutans for adoption, Rocky och Rickina.

OBS: margarin brukar innehålla palmolja och vill man inte köpa det får man göra sitt margarin själv. Recept finns här. Du behöver ha hemma kokosolja, växtgrädde, rapsolja och salt. Det går jättesnabbt att göra men behöver stelna i kylen ett par timmar.

Ost: det finns veganost till mackan, vegansk parmesan, mozzarella och pizzaost. De är alla helt ok, men inte mer. Riktigt lyckad är dock fetaosten från Sheese! Smakar som den där dyra fetaosten gjord på fårmjölk (eller vad det nu var). Perfekt i salladen! Veganska ostar behöver utvecklas, helt klart. Men det kommer. Nästan varje dag poppar det upp en ny produkt på marknaden. Jag får helt enkelt bärga mig tills dess eller göra osten själv. Det blir vinterns experiment.

Vill du bjuda på en smörgåsfrukost med olika lyxiga pålägg finns en mängd veganska alternativ. Förutom Naturli finns ett flertal veganska spreads, mina favorier är Oatleys spread med gurka och vitlök eller Tofuttis typ Philadelphiaost. Dessutom har vi olika nötsmör: cashew, mandel och jordnöt finns hos de flesta större handlare i dag. Vill man absolut ha köttsubstitut finns Pärssons skinka och Astrid och aporna, som tillverkar massor av olika sorters kött-, fisk- och ostliknande produkter, inklusive pålägg. De säger sig tillverka vegetariska produkter (dvs mjölk och ägg kan ingå), men flertalet produkter är veganska. Sedan har vi ju grönsakerna, veganska kökets mat par exellence! Gurka, sallat, persilja, gräslök, tomat, paprika, rädisa, alfalfagroddar. You name it! Bara fantasin sätter gränser.

aubergines-bio-cabbage-5205
foto: Stocpic, pexels

Om du tror att det veganska köket är fattigt, besvärligt att laga och dessutom smakmässigt tråkigt skall jag framöver göra mitt bästa för att motbevisa dig. Du kan äta nyttigare, smalare och godare med vegansk mat än du gör med gängse köttbaserad mathållning. Veganskt är dock inte utan vidare detsamma som hälsosamt. Både vitt bröd och sockrade kex brukar vara veganska. Lever du på det blir resultatet inte särskilt bra.

Det ryktas även att vegansk kost kan leda till bristsjukdomar och att man som vegan därför måste lägga mycket tid och arbete på att planera sin kost. Jag kommer att undersöka detta i kommande texter. Vill du leva extremt nyttigt redan nu rekommenderar jag Food Pharmacy. De äter inte helt veganskt, men så gott som. Mjölk ingår definitivt inte i deras mathållning.

Omslagsbild: ExplorerBob, pixabay

Artikel i iForm om olika sorters växtmjölk 

Ditt CO2-avtryck och din diet

Köttätare, flexitarian, vegetarian, vegan eller ”freegan”? Din mat påverkar klimatet olika beroende på hur den produceras och på hur den transporteras till din tallrik. Är du storvuxen och äter mycket, eller petite och äter lite gör givetvis skillnad. Men i stora drag släpper maten ut följande kg CO2e per person och år.

köttätare (typ ”standard American meat diet”): 3000

vegetarian: 1500

Vegan: 1000

Flexitarianer hamnar någonstans mellan köttätare och vegetarianer. Man kan sänka sina utsläpp genom att äta egenodlad mat från trädgården eller genom att vara ”freegan”, dvs enbart äta mat som blivit över i stormarknaden och som annars skulle slängas.

Matetik:

I min värld är det etiskt att äta så klimatsmart som möjligt. Men en viktig del i pusslet om vad man skall äta är – för min del – också vem som har fått lida på grund av mina matvanor! Därför uteslöt jag kött, fisk och skaldjur för många, många år sedan.

Men jag tyckte fortfarande att det var ok att dricka mjölk och äta ägg. Jag trodde att korna fick mat och husrum mot att vi fick mjölk och att de ekologisk hönorna (jag köpte enbart ekologiska ägg) hade gott om plats att picka på, både ute och inne. Inga problem alltså. Ett givande och tagande. Helt okej etiskt sett.

En dag kom verkligheten i fatt. Idag vet jag att mjölkindustrin är en motor i köttindustrin. Korna lever i ca 5 år, sedan slaktas de för kött. Varje gång de föder en kalv, vilket är en gång om året, tas den ifrån henne. Det är ju vi som skall dricka hennes mjölk – inte kalven. Alla tjurkalvar slutar som kött, ofta efter ett år. Jag vet nu också att äggindustrin gasar ihjäl ca 15000 nyfödda tuppkycklingar om dagen!! Hönornas liv – i bur, som frigående eller ekologiska – är absolut vidrigt. Det äggindustrin cyniskt kallar ”en välinredd etta” är mindre än ett A4 ark i storlek per höna. Frigående/ekologiska hönor delar plats med tusentals andra hönor, 9 höns per m2 om frigående och 6 höns per m2 om ekologiska. Har du sett en riktig höna någon gång? Då vet du att 6 höns per m2 är TRÅNGT! Hönorna lever i ca 1,5 år. Sedan är de uttjänta och slaktas.

Att alla djur i djurindustrin utsätts för lidande är en verklighet som jag inte längre kunde bortse från.

Alltså blev jag vegan.

100 000 miljoner djur slaktas årligen i Sverige. Förut, när jag bodde i stan eller i ett villaområde, fanns detta faktum inte riktigt med i min världsbild. Men nu bor jag på landet. Jag har en mjölkbonde till granne, köttkor lite längre bort. Jag tackar alla heliga makter att jag ännu så länge inte har varit hemma när slaktbilen kommer. Till saken hör att jag inte bor många mil från ett slakteri. Därför träffar jag på desto fler slaktbilar på väg till jobbet. Till jul känns det särskilt svårt: jag vet ju att julskinkorna är på väg till sin ytterst ångestväckande död (se djurrättsalliansen eller Djurens rätts hemsidor) i Dalsjöfors slakteri. Ibland kör jag omvägar för att slippa se.

pig-545106_1920
Din blivande julskinka. Om du äter djur, vill säga. Bild: Muehlisch, pixabay

Jag har förstått att det i vissa kretsar anses omoget och naivt att tala om djurrätt. Hur tänker de då?

I dag går tack och lov hållbarhet och djurrätt hand i hand! Det inger hopp!

Omslagsbild: pexels, pixabay

Källor: Peter Kalmus, Being the Change – Live well and Spark a Climate Revolution, New Society Publishers, Canada; 2017.

Djurrättsalliansen

Djurens Rätt

 

 

 

Söndagsfrukost: rösta för klimatet i valet!

Att vara passiv är inte längre ett alternativ!

Det är inte så att alla behöver göra allt, men alla kan göra något! Som att skriva under ett brev till våra politiker, eller dela en artikel på fb, eller tala med grannen, eller noga kolla vilket parti som erbjuder en väg ut ur ett framtida klimatkaos.

Varför är detta så viktigt? Därför att klimtförändringar och andra hot mot planeten-som-den-ser-ut-idag är oerhört mycket allvarligare än vad media och politiker hittills har informerat om (läs ”Plantens 9 gränser” här på bloggen). Det är underligt att vi i en kultur som dyrkar vetenskap och expertis INTE LYSSNAR PÅ VETENSKAP OCH EXPERTIS! På Twitter, där jag hittar det mesta av min information, duggar larmrapporterna från erkända vetenskapspersoner tätt!

Jag har börjat förstå att vår framtid är beroende av dig och mig – oss. Det är faktiskt vi vanliga människor som har den yttersta makten. Om vi orkar bry oss. Så jag ber er att ägna söndagsfrukosten åt ett litet kunskapslyft:

  • Om domino/tröskeleffekter och varför Sverige måste vara en ledare:

Se Johan Rockström i TV4

  • Om vår framtida matförsörjning:

Läs Johan Rockström i Aftonbladet

  • Om klimatförändringarna världen över. Vi i Sverige har ju i förhållande till länder längre söderut, som tex Indien, klarat oss lindrigt undan. Hittills:

Läs We’re still not prepared for global warming, NY Times

Valet 2018 kommer att vara ett av de viktigaste någonsin tror jag. Varje år, varje månad, varje vecka, varje dag, varje timma, varje minut som vi inte stoppar våra utsläpp av CO2 och andra växthusgaser förvärras situationen. Klimatförändringarna sker betydligt snabbare än vad forskarna hade trott, och en svensk mandatperiod på 4 år kan ur denna synvinkel vara en alltför lång tid! Vi har inte ett ögonblick att förlora, vi måste välja rätt nu i september! Nedan följer några länkar som kan hjälpa dig att hitta rätt parti.

Men innan dess är det kanske på sin plats att bekänna att jag helt nyligen har gått med i

djurens-parti-logo

så jag är ju färgad av min partitillhörighet. Djurens parti är liten uppstickare (det var MP också för inte så länge sen), men det enda parti som i mina ögon erbjuder det paradigmskifte många politiska tänkare efterlyser. Paradigmskifte, har jag fått lära mig, innebär ungefär en förändring av vår grundläggande inställning till något; i det här fallet omvärlden. Djurens parti står för djurrätt och naturrätt, det vill säga de två aspekter humanismen – som förespråkar att människan är alltings centrum – glömde. Vi glömde att vi bor på en ändlig planet, vi glömde att vi inte är ensamma här utan att det finns andra varelser som i princip har lika stor rätt till planeten som vi har, och vi glömde att vi är beroende av både djur och natur för vår egen överlevnad! Behöver jag påpeka att den filosofin inte är något vi har tjänat på?

Det finns en passage i Djurens partis partiprogram som är särskilt sann, tycker jag:

Dagens riksdagspartier brister i sitt ansvarstagande för miljön. Kortsiktiga ekonomiska intressen får ofta gå före en långsiktig och hållbar politisk och samhällelig förändring där framgång även mäts i hur vi behandlar vår omgivning, djur och varandra.

right-597133_1920
Faktum är att vi inte ens har levt upp till humanismens grundläggande tanke om ”mänskliga rättigheter”, utan vi har snarare tolkat det som ”vissa människors rättigheter”. (foto: geralt, pixabay)

Länkar till riksdagspartiernas miljölöften:

Naturskyddsföreningen, val 2018, här hittar du mycket intressant om det kommande valet. Man blickar både framåt och bakåt och tittar till exempel på hur nuvarande regering har skött miljöpolitiken under sin mandatperiod mm. Scrolla nedåt på sidan bara!

WWF Klimatkompassen

WWF tittar också på varje parti för sig:

SocialdemokraternaMiljöpartietVänsterpartietModeraterna,

KristdemokraternaLiberalernaCenterpartietSverigedemokraterna

Absolut bottennotering får Svergiedemokraterna!

Är man intresserad av andra miljömål står WWF till tjänst även här:

ÖstersjökompassenSkogskompassen

(förresten, vill man rösta på Djurens parti och inte hittar någon valblankett i vallokalen kan man alltid ta en blank blankett och skriva Djurens partis namn på den. Texta!)

Slutligen:

Jag kommer att maila samtliga riksdagsledamöter (samt kommun- och landstingspolitiker i den mån jag hinner) angående klimatet och de krav som ställs på våra politiker i den här frågan. Mailet kommer att skickas torsdag den 16 augusti 2018. Alla som vill är välkomna att skriva under! Brevet redovisas nedan.

Först vill jag dock tacka alla som redan har bestämt att de skall skriva under och bland dem särskilt Åse, som har raggat underskrifter i sin familj, och Marie, som kom med hela sin familj raggad och klar, samt Madeleine, Josephine, Annika och alla andra som har delat fb-inlägget!

daisy-1535532_960_720
foto: TanteTati, pixabay

Kära politiker.

Vi skriver för att tacka för alla utförliga och öppenhjärtiga svar vi har fått på vårt föregående mail. Vi uppskattar att ni har tagit er tid att redovisa respektive partis klimatpolitik!

Vi oroas dock av det faktum att det verkar saknas en bred politisk konsensus om frågan i Sverige och att implementeringen av klimatpolitiska åtgärder går på tok för långsamt. Klimatförändringarna utvecklas snabbare än förväntat och vi har en begränsad tid på oss att agera innan tröskeleffekter sätter in och vi har förlorat slaget. Vi blir därför oerhört tacksamma om ni vill läsa följande och ha det i åtanke när ni planerar framtidens politik:

Även om sommaren 2018 verkar ha fått många att vakna har klimatkrisen hittills knappt figurerat i debatten, vare sig i media eller i politiken. Att vi befinner oss på ett sluttande plan som inom X antal år kommer att innebära stora problem och att detta inte öppet redovisas för allmänheten tyder på bristande ansvar eller bristande förståelse för allvaret i situationen!

När vi talar om situationens allvar lutar vi oss bland annat mot följande källor: https://www.youtube.com/watch?v=2WiDE17Imlo&app=desktop

Ovanstående länk leder till en sammanfattning av världens första ”no-fly” konferens om klimatet, som sändes via internet på Earth Day, våren 2018. Medverkande var några av världens främsta experter inom klimatvetenskaperna.

Hela konferensen kan ses via följande länk: https://wedonthavetime.confetti.events/

Jag som ansvarar för utskick att det här mailet är dessutom en Climate Reality Leader, vilket innebär att jag har gått en utbildning för the Climate Reality Project med Al Gore i spetsen. Det finns i dag ett antal CRL i Sverige och vår främsta uppgift är att upplysa allmänheten om klimatförändringarna samt väcka opinion för kraftfullt politiskt agerande i frågan.

Nuvarande situation kan betraktas som minst lika allvarlig och i dagsläget lika akut som ett krig. En sådan kris ger upphov till ett brett politiskt samarbete över partigränserna och därför hoppas vi att en solidarisk uppslutning bakom klimat- och miljöfrågorna likaledes kommer till stånd! Prognoserna för framtiden pekar mot en medeltemperaturökning som ligger långt över Parisavtalets mål. Om världens länder gör verklighet av sina löften om utsläppsminskningar, kommer vi ändå att hamna på en temperaturökning på mellan 2,6 – 3,2°C. (källa: : https://twitter.com/KushyKush/status/1023090706506821633). Det skulle kännas betryggande om Sverige gick i bräschen för en ökad ambition vad gäller utsläppsminskningar och andra nödvändiga omställningar. Vi har tekniken, resurserna och expertisen.

Slutligen: inför ett eventuellt förestående klimatkaos hoppas vi att Sverige omgående påbörjar en process som säkerställer nationens trygghet och försörjning. En av de viktigaste frågorna är matförsörjningen. Animalieindustrin (inklusive fiskenäringen) är med tanke på omständigheterna inte längre försvarbar, vare sig ur ett ekologiskt-, etiskt-, rättvise- eller klimatmässigt perspektiv, utan skulle behöva fasas ut och med tiden ersättas med andra produkter. Det traditionella jordbruket behöver utvecklas mot metoder som är ekologiskt hållbara och samtidigt påverkar klimatet minimalt. Sådana metoder finns.

Listan över åtgärder är lång och vi inser att ni sannolikt kan mer om frågan än vi. Inte desto mindre medför klimatförändringarnas komplexitet att hänsyn måste tas till förhållanden som inte alltid är politiska till sin art. Vi hoppas därför att ni utnyttjar den expertis på området som finns i Sverige och att svensk politik fortsättningsvis kommer att styra oss mot en resilient planet och ett hållbart samhälle där alla räknas – även djur och natur! Människans framtida existens här på jorden avgörs inom de närmaste årtiondena och därför är partiernas inställning till klimat och miljö av oerhörd betydelse för oss alla!

Tack för att ni har tagit er tid att läsa detta! Vi uppskattar ert arbete!

Med vänlig hälsning,

Era väljare:

Susanna Melchior, Timmele mfl

VILL DU OCKSÅ SKRIVA PÅ? SKICKA MEDDELANDE TILL SUSANNA MELCHIOR PÅ MESSENGER!

omslagsfoto: Pezibear, pixabay

Naturbeteskött är inte klimatvänligt!

Har nu lyssnat på Sveriges Radio Sommar i P1 och Feministiskt Initiativs klimatfrukost och kan konstatera att klimatet äntligen börjar få en bred publik. Denna veckan har även Isabella Lövin gått ut offentligt och sagt att hon inte tänker vara tyst längre – klimatet är en kris som måste tas på allvar. Att lösningen innebär en systemförändring är alla seriösa aktörer ense om. Nuvarande ekonomiska system måste omformas och vi måste samverka med naturen och respektera planetens gränser!

I dessa program har man även talat om vikten av att minska vår köttkonsumtion. Så långt okej. Men man har dessvärre också uppmanat folk att äta naturbeteskött för att det är ett bättre val ur klimat- och miljöhänsyn. Det är en förenkling av en komplex situation som i mina ögon gränsar till alternativa fakta!

I större delen av världen ger naturbeteskött faktiskt ett större avtryck på klimat och miljö än de stackars djur som aldrig får komma ut, eftersom många betesdjur går på jordar där det förut vuxit tropisk skog. Typexemplet är Amazonas, där den största anledningen till att man hugger skogen är just ett ökat behov av betesmark! Vår globala köttkonsumtion har ökat 4 gånger om sedan 50-talet vilket kräver enorma arealer för att kunna tillfredställa efterfrågan. När vi hugger skog utan att återplantera släpper vi dels ut koldioxid samtidigt som vi stoppar skogen från att fungera som en kolsänka. Ur klimatsynpunkt behövs alla träd vi kan få – ju fler desto bättre! Importerat naturbeteskött är med andra ord sämre ur klimatsynpunkt än annat kött, svenskt eller inte.

Men i Sverige då, där vi värnar om våra öppna marker och biologiska mångfald?

Naturbetesmark är mark som aldrig har gödslats. Sådan finns det faktiskt mycket lite av i Sverige. ”En naturbetesmark har, i motsats till en kultiverad betesmark, inte påverkats av exempelvis gödsling eller plöjning. I naturbetesmarkerna finns de stora flora- och faunavärdena […]” (miljömålen)

Det är alltså den biologiska mångfalden som är intressant när vi talar om värdet av att bevara öppna marker. Inte klimatet.

De flesta betesdjur går av praktiska skäl på marker som ligger nära den egna gården och dessa marker kan sällan klassas som äkta naturbetesmarker. Det handlar oftast om kultiverade betesmarker, utan några extremt höga naturvärden. De äkta naturbetesmarkerna är magra marker och det går inte att hålla många djur på dem samtidigt. I Sverige är naturbetesmarkerna hotade i dag, framförallt för att ett industrialiserat jordbruk faktiskt förstör dem:

På grund av intensifieringen av jordbruket har arealen naturbetesmarker krympt snabbt sedan 1800-talen. Idag utgör värdefulla betesmarker en mycket liten del – runt 230 000 hektar – av den totala yta som animalieindustrin använder, där bara grönfoder och vall upptar 1 134 500 hektar åkermark. Det är alltså en liten minoritet av dagens djurhållning som leder till en ökad biologisk mångfald medan större delen av jordbruket leder till en minskning. Ändå motiveras animalieproduktionen i stort med mångfald som argument. (Institutet Vethos).

De naturbetesmarker som finns kan vi faktiskt värna om utan köttdjurens hjälp: gräset kan slås och/eller markerna kan betas av andra djurslag med mindre klimatpåverkan, som till exempel hästar. Gräs och växter från naturbetesmarker är dessutom utmärkta gödslingsmedel och kan därmed ersätta gödsel från djur vid växtodling (Institutet Vethos).

horse-1024716_1920
rijaij, pixabay

När man talar om naturbeteskött menar man främst kor. Alla kor (och får) avger den kraftiga växthusgasen metan när de rapar och fiser, oavsett om de står inne eller om de går på naturliga betesmarker. Att påstå att naturbeteskött är klimatvänligt eller mindre klimatskadligt är med andra ord fel.

Däremot skulle man kunna klassa svenskt naturbeteskött som miljövänligt om man bara tar hänsyn till de öppna markerna och den biologiska mångfalden. Men kött, mjölk och äggproduktion – framförallt produktion från stora djur – är ur flera synvinklar inte miljövänligt alls. Vid en jämförelse är all odling av växter betydligt mer miljövänlig, särskilt om odlingen är ekologisk. Några exempel (för siffror och fler exempel, se bloggtexten: ”I Kina äter de Lassie”):

  • Uppfödning av djur kräver enorma mängder vatten.
  • 27% av all mark på jorden används till odling av djurfoder eller som betesmark. I de flesta fall skulle marken i stället kunna användas till odling av växter för direkt konsumtion eller till plantering av träd.
  • Gödsel från djurhållning innehåller mycket kväve och fosfor som läcker ut i våra vattendrag.

Köttkonsumtion kan ses som en form av slöseri, vilket påtalas av Fredrik Eriksson, masterstudent i miljövetenskap:

Begränsad djurhållning på lämplig plats kan visserligen bidra till ökad biologisk mångfald och andra positiva miljöeffekter genom att hålla landskap öppna. Men en kost som innefattar kött sätter generellt större press på miljön på grund av ett enkelt biologiskt faktum: djur är ineffektiva. Endast en bråkdel av de kalorier som kon äter omvandlas till kött och mjölk. (GP Debattartikel)

Visst ger det en härlig sommarkänsla att se korna ute på bete, det är jag den första att hålla med om! Och även om vi sällan ser dem – de går ju på otillgängliga marker – kan djur som går på äkta naturbetesmarker i Sverige nog anses leva bättre liv än de som inte har tillgång till lika mycket utevistelse. Transport och slakt av djur är dock aldrig ”humant”, hur man än vänder och vrider på det. Gängse behandling av djur inom livsmedelsindustrin är, för att tala klarspråk, förfärlig! (För mer information om djurens förhållanden i Sverige, se Djurens Rätt och Djurrättsalliansen. Flera av mina tidigare bloggtexter behandlar också ämnet).

Historiken Yuval Noah Harari ägnar några sidor åt människans relationer med djuren i sin bok ”Sapiens” (2014:461):

Mycket av den rikedom vi skryter över och som skyddar oss mot sjukdomar och svält har vi har vi skaffat oss på bekostnad av apor i laboratorier, mjölkkor och kycklingar på löpande band. Under de senaste två århundradena har tiotals miljarder av dem underkuvats i en industriell exploatering var grymhet aldrig tidigare skådats på planeten Jorden. Om vi endast skulle acceptera en tiondel av vad djurrättsaktivisterna säger, då kan det moderna industriella jordbruket mycket väl utgöra historiens värsta brott (min översättning).

Tilläggas kan att 70 MILJARDER djur slaktas årligen på jorden.

Naturbeteskött är alltså inte klimatvänligt.

Det är tveksamt om det ens kan kallas miljövänligt.

Och det är – i likhet med allt dödande av unga och friska varelser – definitivt inte etiskt!

Källor:

Institutet Vethos  (ypperlig information om öppna marker och biologisk mångfald finns här)

Både rätt och fel om kor och klimatet, debattartikel, Fredrik Hedenius

Att kor rapar och fiser metan är inte problemet, debattartikel, Fredrik Eriksson

Yuval Noah Harari, Sapiens, Harper Perennial, 2014

Omslagsbild: FrankWinkler, pixabay

Mail to: våra svenska riksdagspolitiker

Jag skickade ett mail till samtliga riksdagsledamöter i Sverige samt större delen av regeringen i morse. 10 personer från olika delar av Sverige skrev under tillsammans med mig och jag tacker var och en av er av hela mitt hjärta! En ensam liten underskrift har inte stor effekt, men med flera namn på slutet börjar politkerna vakna – och jag har mycket riktigt fått en del svar redan. Svaren och mailet redovisas i slutet.

Svensk klimatpolitk är progressiv – om man jämför med en del andra länder. Ändå är det så att klimatologer och andra specialister på området klimat och miljö menar att vi måste minska våra utsläpp av CO2 med ca 10% per år för att klara 2°C-målet. Kevin Anderson – engelsk klimatforskare som tills helt nyligen har varit gästprofessor på Uppsala universitet – påpekar dessutom en del oriktigheter i svenska klimatkalkyler. Sverige har, på pappret, minskat sina utsläpp på sistone, men irl (in real life) stämmer inte detta. I den svenska klimatlagen räknas inte utsläpp från svenskarnas utrikes flyg. Inte heller räknas utrikes transporter av varor. Utan dessa två jätteposter ser budgeten riktigt bra ut. Men CO2 flyter liksom runt i atmosfären och bryr sig inte mycket om huruvida utsläppet sker över spanskt eller svenskt luftrum.

Inte nog med det: i den svenska klimatlagen räknar man stenkallt med att vi skall kunna använda så kallade NETs – tekniker som neutraliserar en del av den CO2 som släpps ut i atmosfären – för att nå våra mål. En liten hake bara, påpekar Kevin Anderson: vi kan inte garantera att det fungerar för tekniken är inte fullt utvecklad än. Han kallar det för ”teknologiskt svindelri”

Vi svenskar har generellt sett ett ekologiskt fotavtryck på 4,2 jordklot per person, vilket innebär att om alla levde som vi skulle 4,2 jordklot gå åt. Snittet för världens länder ligger på 1.6 jordklot. Så varför tror vi att vi är bäst i klassen? (källa: WWF)

Sverige kan och borde vara ett föregångsland. Tittar man på bilden ovan ser man att vi med nuvarande globala klimatinsatser är på väg mot  3.1-3.7°C uppvärmning. Jordens länder har lovat nedskärningar som, om de genomförs, kommer att begränsa uppvärmningen till 2.6 – 3.2°C. En katastrof, med andra ord, och långt över Parisavtalets 2°C, som redan det innebär en svår ansträgning för jordens alla invånare. Sverige är ett land med gott internationellt rykte. Vi måste göra bättre ifrån oss än vad vi gör idag!

Och nu kommer jag till något som man inte ens vågar andas om i maktens korridorer. Våra matvanor. Försiktiga röster höjs lite här och var, men generellt sett bortser man totalt från köttet, mjölkens, äggens och fiskens påverkan på vår miljö och vårt klimat. Dagens animaliekonsumtion ligger skyhögt över tidigare generations intag och kopplat till befolkningsexplosionen innebär detta att de djur vi äter (70 miljarder djur per år) tar alldeles för stor plats, äter för mycket mat och förbrukar för mycket vatten, samtidigt som utsläppen av växthusgaser från djurindustrin överstiger hela transportsektorns utsläpp (bilar, båtar, bussar, flygplan)! 45% av jordens totala landmassa går åt till djurhållning, antingen som betesmark eller odling av djurfoder. Amazonas krymper mer för varje dag som går och huvudorsaken är det ökade behovet av betesmark.

De problem animalieindustrin ställer till med är alldeles för komplexa för att förklara i detalj den här texten, men jag rekommenderar att ni lyssnar på Supervegobloggaren Peter Kalmströms Youtube-klipp ”Köttets miljöpåverkan” här nedan. Utmärkt förklarat!

I det här klipper nämner Peter inget om den tortyr jordbruket dagligen utsätter de allra flesta djuren för (även i Sverige), men vill man veta mer om det kan jag rekommendera hans andra klipp eller någon av mina tidigare texter här på bloggen.

Slutligen, här är mailet som gick till riksdagens samtliga politiker:

Kära politiker.

Vi skriver detta med anledning av de pågående klimatförändringarna, den allmänna miljöförstöringen och det stundande valet.

Som medborgare är vi ytterst angelägna om att klimatförändringarna stoppas vid max 1.5 grader eller, om detta är för sent, så nära 1.5 grader man kan komma.

Konsekvenserna av 1°C uppvärmning ser vi redan nu sommaren 2018.

Vi vill därför att Sverige verkligen lever upp till sitt rykte som föregångsland, inte bara på pappret utan också i praktiken. Vi vet att de satsningar som har gjorts eller är planerade kommer att leda till betydligt högre temperaturökningar än den önskade. Detta är en katastrof, för Sverige och för världen!

I valet kommer vi att rösta på det parti som tar situationen på allvar och som garanterar att man ser över och åtgärdar följande:

  • Minska flygtrafiken samt satsning på forskning om hållbara flygbränslen.
  • Minska landsvägstrafiken och stadstrafiken genom att öka möjligheterna att åka kollektivt.
  • Förnya jordbrukets metoder: vi måste få ett slut på monokulturer, konstgödsel och bekämpningsmedel.
  • Drastiskt minska och eventuellt helt fasa ut djurens andel av jordbruket. Vi har inte råd att producera mat på ett så slösaktigt sätt längre. I samband med detta förväntar oss att bönderna får det stöd de behöver för att kunna ställa om sina arbetsmetoder.
  • Förbud mot skadliga fiskemetoder och en kraftigt minskad fiskeindustri till dess att fiskebestånden har hämtat sig från utfiskningen. Även här krävs stöd till de som behöver ställa om sin verksamhet.
  • Inga fler satsningar på den gamla tekniken. Bygget av en fossilgasterminal i Göteborgs hamn bör till exempel stoppas.
  • Ett slut på alla subventioner till den fossila industrin.
  • Kraftiga incitament och investeringar i ny, miljövänlig teknik samt miljövänliga sätt att äta och konsumera.

Det kan krävas en omfattande nyorientering av vårt samhälle för att genomföra detta. Vi stödjer det och står bakom det parti som vågar vara först ut, nu INNAN DET ÄR FÖR SENT.

Med vänlig hälsning,

Era väljare,

Susanna Melchior, Timmele + 10 namn till

Återigen ett stort tack till till dem som ställde upp!

I skrivande stund har jag fått 5 svar. Socialdemokraterna har levererat 4 svar och Centern 1 svar. Jag förväntade mig inga svar alls, så jag är positivt överraskad! Vårt lilla brev kommer inte att förändra Sveriges politik, givetvis, men om alla vi Svenssons (förresten: man behöver inte vara född i Sverige för att vara en ”svensson”) tjatar, envisas, skriver, skriver igen, delar info på fb och Twitter och Instagram, så kommer det som inte är politiskt möjligt att genomföra idag att bli möjligt att genomföra i morgon. Omställningen av jordbruket är en sådan sak. Internationella klimatforskare (bland annat peter Carter) menar att vi kommer att bli tvingade till det, så det är lika bra att våra svenska politker vänjer sig vid tanken.

Svar från en socialdemokratisk riksdagsledamot:

Hej Susanna!

Tack för ditt mail!

Jag håller med om att klimatfrågorna är av oerhört stor vikt framöver. Sverige är, och ska vara ett miljöland i framkant. I ett starkare samhälle kan vi klara den svenska miljömålen genom investeringar och nya regler som ger minskade utsläpp av växthusgaser, skyddar den biologiska mångfalden, skapar en giftfri miljö och bättre havsmiljö.

Socialdemokraterna vill att Sverige ska minska utsläppet av växthusgaser och att vi ska bli den första fossilfria välfärdsnationen. Vi vill också driva på för tuffare kemikaliregler i EU och inför inhemska skatter på farliga ämnen. Samtidigt vill övergödningen i haven minskar och att vi skyddar vårt rena dricksvatten.

En av de saker ni tar upp i ert mail berör hållbart flygbränsle. Socialdemokraterna i Jönköpings län vill att Region Jönköpings län tillsammans med Jönköping University inleder en förstudie med syftet att kartlägga möjligheterna för kommande etablering och utvinning av miljömässigt flygbränsle.

Ni tar också upp kollektivtrafiken i ert mail och i Region Jönköpings län går vi till val på att prisvärda taxor för tåg och buss. Det innebär bland annat att vi vill se ett seniorkort för äldre och ett studentkort i kollektivtrafiken.

Här kan du läser mer om vår nationella miljöpolitik: https://www.socialdemokraterna.se/var-politik/sakomraden/miljo/

Ha en fortsatt bra dag!

Inget av svaren reflekterar allvaret i situation, inte heller omnämns någon omställning av jordbruket.

lake-2120033_1920
32° utomhus. Vatten behövs!

Jag gick en klimatledarutbildning för Al Gore i juni i år. Hans avslutande ord till oss alla var fantastiska och de påverkade oss alla djupt. Nu för jag dem vidare till er:

We have not lost yet. We could lose it! However, climate change is still present. Damage has been done to which we must adapt. But the great loss that would be the biggest tragedy in the history of humanity and many other species as well is still preventable.

[…] And always keep in your heart: what is truly the most precious resource we have?

I want you to… I wanna share with you… this feeling that this precious earth of ours is…. beginning to slip…….. from our grasp. *Al Gore almost whispering to the audience of 700 people in the room — You could hear a pin drop across the room* It has yet to slip away fully. Now is the time to make sure it does not. To conclude, I am asking you to hold on. We are going to win. With your help we will win. God bless you and thank you!” (texten är hämtad från We Don’t Have Time)

Jag var inte den enda som grät. För vi blev alla påminda om vad som står på spel. Det vackraste jag vet: vår planet.

earth-11008_1920 (1)

Hold on.

We can make it…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

För 30 år sedan bestämde sig världens ledare för att vänta och se…

Den här sommaren har vi alla sett att Sverige brinner!

Vad händer ute i världen? Några exempel:

Värt att veta: 2017 släpptes det globalt sett ut mer CO2 än någonsin tidigare.

Omvandlingen till en hållbar värld borde ha startat för 30 år sedan. Det hände inte då. Så nu måste  omställningen gå snabbt – glöm försiktiga små nedskärningar av CO2! Det är bråttom nu!!

We Don’t Have Time anymore!

Omslagsbild: Ylvers, Pixabay, Naturreservatet Styggkärret