Stoppa torkan? 3 förslag!

Vi kan inte stoppa årets torka, förstås. Vi kan inte heller stoppa kommande års extremväder. Världen kan inte längre undvika 1.5 graders uppvärmning. Men vi KANSKE kan få stopp på klimatförändringarna vid 2°C om vi agerar snabbt! Så vad kan du och jag göra?

Här kommer tre förslag:

Flyg inte. Ta tåget.

Dra ner på eller sluta helt med kött, ägg och mejerier. Fullgoda, växtbaserade alternativ finns!

Låt bilen stanna hemma. Cykel, buss, tåg fungerar för det mesta.

Det handlar förresten inte om perfekt – vem klarar det? – utan oftast!

shield-468079_1920
geralt, pixabay

Det finns faktiskt en sak till vi kan göra: Sprida information om klimatförändringen, tala om den, tjata om den, kräva av våra politker att något görs NU! Det räcker inte längre att du och jag är duktiga på hemmaplan. Det krävs genomgripande samhällsförändringar för att åtgärda situationen! Dem måste våra beslutsfattare genomföra – tillsammans!

IMG_0183
Bäcken i skogen ovanför mig. Har varit uttorkad sedan i slutet av maj.

 

 

 

 

This Zero Hour Marches Tomorrow!

July 21, 2018, Washington DC. Youth-led This Zero Hour marches for the climate and for a livable future! Keep your eyes open – let’s hope that public media all over the world cover this!

27972582_1994744267441093_2350668122807522920_n
Image: This Zero Hour FB-page

Sister marches will be held in the USA: Seattle, Olympia, Coos Bay, San Fransisco, Los Angeles, Riverside, Denver, Spring, Fort Lauderdale, Saint Petersburg, Atlanta, Wilmington, Pittsburgh, Indianapolis, Geneseo, Lansing, New York, Niskayuna, Keene and the UK: London.

How about us older people? Why do we look away while letting our youth deal with a situation that endangers their future? We created this mess – we should deal with it!

Do you want to help out? Post a comment here and we’ll start doing something together!

Kind regards,

Susanna

Cover photo: This Zero Hour FP-page

Fossilgasterminal i Göteborg? No way!

Den här berättelsen börjar i november 2016. Frida Björkroths kompis åker till Bryssel för att vara med på en fossilgaskonferens. Av en ren händelse får hon se dokument som visar att man vill bygga en fossilgasterminal – Go4LNG – i Göteborgs hamn. Projektet är redan godkänt av EU. Total chock! Göteborg är hennes hemstad! Larmet sprids.

Att Sverige skulle låsa in sig i ytterligare 40 års beroende av fossila bränslen är inte ett alternativ, så Frida och hennes vänner, alla unga vuxna i 20+-åldern, börjar planera för kampanjen Fossilgasfällan. I mars 2017 var de klara att agera: hemsida, namninsamlingar, demonstrationer och en massa samtal med ungdomspartier och kommunalpolitiker tog sin början. ”Ingen av oss kunde något om kommunalpolitik – vi är bara vanliga medborgare – så vi har fått läsa på en hel del” påpekar Frida.

Foto1_Cristian_Jonsson
foto: Christian Jonsson

Frida läser marinvetenskap och kemi på Göteborgs Universitet. Klimatförändringarna är hela tiden uppe på tapeten. Därför engagerade hon sig tidigt i universitetets klimatgrupp Fossil free, som försöker få de svenska universiteten att sälja sina investeringar i olja, gas och kol. ”Men det räcker inte” säger hon. Vi måste även jobba proaktivt för att stoppa projekt som Go4LNG!

Företaget bakom fossilgasterminalen heter Swedegas. De menar att fossilgas är ett bra ‘övergångsbränsle’ som släpper ut mindre CO2 och färre svavelpartiklar än tjockoljan som används till fartygsbränsle. Svavelpartiklar, stämmer! ‘Övergångsbränsle’, nej! Vi har varken tid med eller behöver ett övergångsbränsle – och när jag säger det lutar jag mig på ett uttalande av Al Gore. Att fossilgas skulle vara klimatneutralt är också en myt:

Fossilgasfällan skriver: ”Huvuddelen av fossilgas utgörs av metan. Metan är en mycket potent växthusgas som jämfört med koldioxid (den mest omtalade växthusgasen) har 86 gånger större klimatpåverkan. [1] Det innebär att utsläpp av 1 ton metan bidrar lika mycket som utsläpp av 86 ton koldioxid till den globala uppvärmningen. […] När det kommer till fossilgasens klimatpåverkan är metan centralt eftersom hantering av fossilgas orsakar stora utsläpp av metan. Metanutsläppen sker längs fossilgasens hela livscykel, vid utvinning, transportering och förbränning. Det är i princip omöjligt att handskas med fossilgas utan att läckage uppstår längs vägen och det krävs bara att några få procent läcker under hela processen, från utvinning till förbränning, för att det ska ge stor klimatpåverkan. [2]

Inte nog med att Göteborgs hamn har öppnats upp för ytterligare ett klimatskadligt bränsle, utvinning av fossilgas är en ytterst ifrågasatt process: ”Utvinning av fossilgas kan ske på flera olika sätt, antingen konventionellt eller icke-konventionellt. Icke-konventionella sätt betyder mer aggressiv och djup borrning i jordskorpan för att komma åt gasen. Fracking är en speciellt omdebatterad, icke-konventionell metod för att exploatera fossilgas där företag genom sprängning och högt tryck av kemikalie-blandat vatten utvinner fossilgas. Oavsett hur fossilgasen utvinns krävs stora resurser och landytor vilket ofta resulterar i att fossilbolagen bakom exploateringen roffar åt sig mark och vatten från lokalbefolkning, något som kallas land grabing och water grabing.[1]

Det kommer inte att finnas några som helst garantier för att gasen som förvaras i Göteborg är framtagen på ett rättvist sätt, eftersom vem som helst skall kunna hyra plats i terminalen. Projektet är med andra ord helt galet ur alla tänkbara synvinklar. Om man bortser från vinstintressena, vill säga.

Så hur har Sverige svarat på Swedegas planer? Uppenbarligen positivt. Göteborg har upplåtit mark i hamnen – fast ingen på kommunen verkar veta hur det gick till! Liberalerna i Göteborg har lagt in en motion som ifrågasätter projektet men det enda parti som sluter upp bakom dem är Feministiskt Initiativ. Än värre är att svenska Energimarknadsinspektionen rekommenderar tilltaget. I dagsläget ligger beslutet på energiminister Ibrahim Baylans bord.  

När Ibrahim Baylan besökte Göteborgs universitet var Fossilgasfällan där och störde föreläsningen. Beslutet var då ännu inte hans att ta, men han var villig att ta en glass med kampanjens medlemmar och diskutera saken. Personligen hade jag hellre sett att han lovade Fossilgasfällan att stoppa projektet så snart han kan. Att avfärda någon med en glass kan kännas lite futtig när vår framtid står på spel…  

Jag hoppas att jag inte låter passivt aggressiv eller ironisk! För det är jag inte. Jag är rosenrasande! Hur kan min generation låta våra unga vuxna kämpa för att lösa en kris som vi har utlöst? Att Sverige, mitt i klimatförändringskrisen, nysatsar på fossila bränslen kan inte ursäktas! Senast 2030 – 2045 borde Sverige vara helt fossilfritt menar klimatforskaren Kevin Anderson, och det lär vi ju knappast vara om vi har en fossilgasterminal som är verksam till 2058!

Frida, 20+, tänker som vi medelålders borde tänka:

”När mina barn frågar, vill jag kunna säga: Jag försökte. Och om vi lyckas vill jag kunna säga: Så här gjorde vi …”

Vad vill du att folk ska veta, undrar jag? ”Att det går att göra skillnad”, svarar Frida. ”Problemen med fossilgas var en icke-fråga, men nu pratar alla om det. Vill man göra något gäller det att hitta likasinnade och sätta igång, alternativt engagera sig i någon redan existerande kampanj eller organisation. Eller blogga, som du gör” lägger hon till. ♥ dig Frida!

Jag upprepar: Det går att göra skillnad!

Foto2_Kalle_Lantz
foto: Kalle Lantz

Låt oss hoppas att herr Baylan – eller vem som nu blir energiminister efter valet –  inser det! För vill vi att våra unga vuxna, barn och barnbarn ska kunna leva sina liv i någorlunda välmåga, måste fossilgasterminalen stoppas! Stöd Fossilgasfällan!

Alla kursiverade citat är tagna från Fossilgasfällans hemsida, se länken ovan!
Omslagsfoto: Jana Eriksson.

 

 

 

I Kina äter de Lassie

I Sverige äter vi Rosa, Esther och Agda.

OBS: bilderna ovan reflekterar inte djurens faktiska levnadsförhållanden!

Lite siffror om animalieproduktion och hållbarhet:

  • 107 miljoner djur dödades för animaliekonsumtion i Sverige 2017, 1 miljon fler än 2016.
  • Cirka 70 miljarder djur dödas årligen jorden runt.
  • Flest djur som slaktas i Sverige är kycklingar, följt av grisar.
  • Globalt sett har intaget av kött ökat 4 gånger om per person sedan 1950-talet.
  • Tamboskap utgör 60% av alla landlevande ryggradsdjur, människor 36% och de vilda djuren 4%.
  • Bland fåglarna utgör höns och andra fjäderfä 70% och de vilda fåglarna 30%
  • Vi importerar cirka 50% av vårt kött i Sverige.

Klimatet:

  • Animalieproduktion står för mellan 14 – 30% av växthusgaserna, beroende på hur man räknar. Några forskare har kommit fram till en så hög siffra som 50%.
  • Transportsektorn står för totalt 13% av växthusgasutsläppen, dvs alla bilar, lastbilar, tåg, flyg och båttransporter.
  • 100 gram nötkött släpper ut 105 kg växthusgas; lamm 27 kg, ost 18 kg, griskött 14 kg, kyckling 12 kg, odlad fisk 12 kg.
  • 100 gram tofu släpper ut 3,5 kg.
  • kött- och mjölkproduktion ger 18% av det totala antalet kalorier och 37% av proteinerna, men står för 60% av jordbrukets totala utsläpp av växthusgaser.
  • Gräsuppfödd boskap ger INTE ett mindre klimatavtryck, vilket man tidigare trodde (The Guardian: ”Converting grass into [meat] is like converting coal to energy. It comes with an immense cost in emissions.”)

Markanvändningen:

  • Djuruppfödning och produktion av djurfoder tar upp 45% av hela jordens landyta!
  • 83% av den total jordbruksmarken används till animalieproduktion, antingen som bete eller odling av djurfoder.
  • Om vi slutade med kött och mjölk skulle  75% av jordbruksmarken kunna förvildas. Detta motsvarar en yta som är lika stor som USA, Kina, EU och Australien tillsammans.
  • Betesmark eller foderproduktion åt nötkreatur är den största bakomliggande orsaken till skövlingen av de tropiska skogarna. 550372473446.4 mtropisk skog har huggits ner för detta syfte.
  • 1/3 av vår planet har omvandlats till öken. Ledande orsak: för högt betestryck på olämpliga betsmarker.
  • I Sverige är problemet omvänt, sägs det. Våra ängar betas inte utan växer istället igen. Hur kommer det sig?

alpine-cornflower-3440640_1920Institutet Vethos förklarar:

”De arter som finns på dessa naturbetesmarker [dvs marker som aldrig någonsin gödlats] är en blandning av växter från andra landskapstyper i Sverige och växter som flyttat in från sydligare delar av Europa och som fick en nisch här efter att människor fällt skogen. De olika arterna har under några tusen år bakats ihop till ett eget ekosystem som många idag förknippar med svensk natur. Där trivs också många djurarter, inte minst humlor, bin och andra insekter som är viktiga för pollineringen. Mångfalden av olika arter är väldigt hög, kanske högre än i något annat ekosystem i Sverige. På grund av intensifieringen av jordbruket har arealen naturbetesmarker krympt snabbt sedan 1800-talen. Idag utgör värdefulla betesmarker en mycket liten del – runt 230 000 hektar – av den totala yta som animalieindustrin använder, där bara grönfoder och vall upptar 1 134 500 hektar åkermark. Det är alltså en liten minoritet av dagens djurhållning som leder till en ökad biologisk mångfald medan större delen av jordbruket leder till en minskning”. 

”Om djurindustrin försvann skulle ett av de största hindren för biologisk mångfald försvinna. Det är till stor del djurindustrins stora monokulturer och insektsbekämpning som lett till att bin och andra pollinerare minskat så kraftigt i antal. Det går att ordna bra miljöer för vilda pollinerare utan djurindustri. Det finns många sätt att förse till exempel humlor med bra mat- och boplatser. Vad de behöver är marker som är rika på olika sorters blommande växter, och sådana finns förutom på betesmark även i trädgårdar och parker, vägkanter och dikesrenar, skog och skogsbryn, trädgårdsodlingar och våtmarker. Det går även att bevara de små arealer naturbetesmarker som ännu finns kvar utan djurindustri. De kan slås eller betas av djur som inte utnyttjas för kött eller mjölk: försök pågår om att förvilda både kor och hästar med detta syfte.”

Den biologiska mångfalden:

  • Många naturliga livsmiljöer förstörs när skogar fälls och känsliga marker blir betesmark eller odlas upp till djurfoder > minskad biodiversitet. Detta är EN av anledningarna till att vi har utrotat 83% av alla vilda ryggradsdjur.
  • Rovdjur och andra djur som anses påverka boskapshållningen negativt jagas och utrotas. Den svenska vargstammen, till exempel, är utsatt för just detta.
  • Kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel liksom GMO-grödor används flitigt i djurfoder. Alla djur som årligen äts upp (se ovan) kräver enorma mängder mat, vilket leder till vidsträckta arealer med monokulturer > minskad biologisk mångfald. Insekterna drabbas hårt av gifterna.
  • Konstgödsel leder även till utarmade jordar.

Dricksvatten, sötvatten och hav:

  • Boskapsindustrin har skapat fler än 500 döda zoner runt om i våra hav.
  • 20 – 33% av allt färskvatten på jorden används inom animalieindustrin.
  • 3785 liter vatten går åt för att producera 3,78 liter mjölk.

Hälsa:

  • Mer än hälften av den antibiotika som används världen över går till djurindustrin.
  • Antibiotikan används i första hand för att få djuren att växa snabbare, inte för att bota sjukdomar. I Sverige är sådan rutinmässig användning av antiobiotika förbjuden sedan 1986.
  • De nordiska länder använder minst antibiotika. Norge ligger lägst med 2,9 milligram per kilo djur, mot Cypern som använder 143 milligram per kilo djur.
  • Många studier visar att en växtbaserad, oprocessad kost är det allra bästa för människors hälsa. Se Läkare för framtiden

 

indigenous-3436787_1920
Rätteviseaspekten: urfolk i Amazonas

Detta är bara ett axplock av alla fakta som finns om djurindustrins påverkan på miljö och människor. Jag har inte nämnt allt avfall – tex i form av bajs – som djurfabrikerna har svårt att göra sig av med. Jag har inte nämnt fiskeindustrin och våra utfiskade hav eller fiskodlingarna och deras katastrofala påverkan på vattnet. De globala rätteviseaspekterna behandlas inte. Ni får till exempel inte veta att många människor har brist på mat och vatten ochatt detta ibland beror på att deras traditionella jordbruk har slagits i spillror av en industrin som vill ha marken till djurfoder och betesmark eller för att deras skog har huggits ner. Morden på de som som motsätter sig de stora explotörernas planer har utelämnats. Och jag tar inte heller upp den fruktansvärda arbetsmiljön på slakterierna samt det faktum att många slakteriarbetare blir psykiskt avtrubbade och/eller får problem med droger och alkohol.

Och djuren då? De lider i tysthet, som alltid.

källor:

  • Djurrättsalliansen: antal slaktdjur
  • Djurrättsalliansen: kor
  • Cowspiracy facts Uppdateras kontinuerligt
  • Oppenlander, Richard: Food Choice and Sustainability – Why Buying Local, Eating Less Meat, and Taking Baby Steps Won’t Work, Publish Green, Minneapolis, 2013.
  • Artikel i The Guardian: Avoiding meat and dairy is ‘single biggest way’  to reduce your impact on earth (2018)
  • Artikel i The Guardian: Humans just 0.01% of all life but have destroyed 83% of wild mammals – study (2018)
  • Artikel i The Guardian: Industrial farming is one of the worst crimes in history.
  • Artikel i tidningen Syre: Mer än hälften av all antibiotika går till djurindustrin (2017)
  • Artikel i tidningen Syre: Antibiotika i djurindustrin ökar dramatiskt (2015)De siffror som tas upp här kommer säker att reviseras inom något år. Några av dem kanske inte ens är helt aktuella idag och andra är säkerligen omstridda. Det viktiga är dock att man skall kunna se trenden, kunna se vilka enorma proportioner den moderna djurindustrin har antagit och hur detta påverkar djur, människor och miljö! 
wolf-1992716_1920

Det här behöver bli allmänt känt! Yla gärna i sociala media!

 

Paranoid? Absolutely!

The mega-rich people are preparing for the crisis! And they are leaving us behind!

Sometimes I consider selling my property: my husband and I live in a 170 m2 house with a 6700 m2 garden where we grow veggies. If you don’t live close to a big city, this is not a luxury in Sweden because we still have a lot of space. However, this big a property is a lot of work for two middle-aged people. I also feel that my house and garden might be better suited for a family with young children. But then paranoia strikes: what about when climate change really hits? When food will be hard to come by or very expensive and water no longer is taken for granted? I mean, the recent drought in Sweden has given us a taste of what is coming!

That’s when I decide to keep the house, no matter how hard I’ll have to work to keep the lawn in order. Because I hope that my children and grandchildren will be able to grow enough food here to live decent lives. Besides, the woods behind the house are filled with edible plants. I’ve actually bought books about that. As to water, we live in a valley close to a minor river. I think we just might make it. I’m not selling.

IMG_0048

I know that I’m partly responsible for the current climate crisis. So are most people from the northern half of our globe. But I do think that my personal part is pretty small. Compared to the very rich, my carbon footprint is small indeed and it is decreasing every day since I realised the gravity of the situation. The people who are most guilty, however, do not seem to be the least interested in the rest of us:

Read about what the REALLY RICH PEOPLE are going to do when – not if – the catastrophe hits. This is a scary story, so keep somebody close by when you read it!

Douglas Rushcoff: Survival of the Richest
mould-922538_1920
They might not get away with it. They didn’t in Pompeji: makamuki0, Pixabay

 

Cover image: TheDigitalArtist, Pixabay: Hurricane

Visa denna samling på Medium.com

This concerns us all: Global Shapers at the Berlin Climate Reality Leader-training!

Last week I went to Berlin to become a Climate Reality Leader. To most people who have heard about it – and not everybody has – climate change looms on the horizon like some kind of rampaging monster of our own making, but nobody talks about it! At least not where I live, in Sweden 2018. Here, the political and social debate mostly centers on the consequences of large-scale migration (Sweden is one of the countries that has taken in most immigrants per capita), but people are oblivious to the fact that climate change, in many instances, have exacerbated politically volatile situations and is one of the current reasons for people having to leave their homes, families and countries.

So short-sighted political policies and people’s general disinclination to take charge of the problem made me feel that I had to go to Berlin and get some tools for shouting the truth out loud. Effectively.

I was not the only one. Some 650 other people turned up too. I’ve already written about four of the Nordic participants – Måns, Pinja, Niina, Joao – and their reasons for coming to Berlin. There were, however, some truly international individuals scattered among us Europeans. I met people from Thailand, India, Australia and the USA. And I met a Global Shaper: Matías Acosta from Argentina. Here’s his story:

climate reality photoMatías was born in Argentina but currently resides in the UK. He is Curator of the Global Shapers’ Cambridge Hub. Now that is one impressive job title, and I wish I could explain in detail what it means, but suffice to say that he is a kind of coordinator of the local Shapers’ team in Cambridge. The Global Shapers organization was founded in 2011 by professor Klaus Schwab (Founder and Executive Chairman of the World Economic Forum) as a means to empower young people to play an active role in shaping agendas at every level of society, from local concerns to global challenges. There are about 7000 shapers globally, and they all work together to create a better world for all of us.

1_pYoKyTsGYBSN9Fok-NOToQ
Global Shapers in Berlin

Next summer, Matías and his fellow shapers will host an international conference in collaboration with the University of Cambridge: Shaping Horizons. Here, leaders from government, industry and academia (among others) will discuss themes like the Fourth Industrial Revolution and Humans and Nature – which of course includes climate change!

Just like the Global Shapers, Matías is a very international person! He has lived in Switzerland, Germany and Japan. And even though cultural differences sometimes may be large, he feels that climate change unites us all. Either we swim or we drown together!

Apart from curating hubs (or whatever), Matías is a scientist, involved in finding materials for clean energy technologies at the University of Cambridge. As such, he wanted to go to Berlin to get a wider understanding of climate change and its consequences, as well as learning how to combat it. From now on – he says – he will make sure that the Hub will create awareness about this issue by doing presentations at the university and in the city. Furthermore, we are implementing sustainable standards for our events and Hub activities.

To my mind, this means that an important and influential institution like the University of Cambridge will get further awareness on how to become more sustainable and climate-conscious – which is a significant step in the right direction.

I finally ask him what he would like to say to the world: We are here today and we have a problem [climate change] that affects us all. Nobody will take care of us if we do not do it. We have time, it is all just about priorities. This should be our priority now!”

I can only agree, wholeheartedly! And I must say that I’m very happy that you came to Berlin, Matías! Our planet needs more people like you! Thank you!

unnamed

 

 

   

 

 

När jorden håller på att bli obeboelig för människor (och de flesta djur)…

Almedalen 2018. Samtal om Klimatförändringarna och politikers respektive privatpersoners ansvar med utgångspunkt i flygdebatten. Arrangör: Naturskyddsförening. Medverkande: Jens Liljestrand, biträdande kulturchef på Expressen, Martin Ådahl, chefsekonom på Centerpartiet och Karolina Skog, miljöminister.

Jag citerar Jens Liljestrand:

”Vi är ju ombord på Titanic, vi är någonstans i en katastroffilm där en komet är på väg mot jordytan. Se här i Almedalen: nazister går runt och käbblar om migration och flyktingar, som om det vore den viktigaste frågan idag. När jorden håller på att bli obeboelig för människor! Titta hur gräset set ut utanför murarna. Det är brunt, i början på juli. Det är stora städer i världen som håller på att få slut på vatten. Den här frågan måste ni politiker hantera som att det är en pågående katastrof! […] Vi är ombord på Titanic. Sluta käbbla – agera! […] Varför handlar inte alla samtal i Almedalen om att vi inte kommer att kunna leva här om 50 år?”

Lyssna på samtalet här. Ca 45 minuter.

 

Jag saknar en fråga: Jordbrukets – och då särskilt djurhållningens – inverkan på klimat och miljö! Om vi alla åt mer ekologiskt och växtbaserat skulle vi ha betydligt bättre förutsättningar att klara 2°C-målet!

Omslagsbild: IanZA, pixabay

Rapport från Almedalen: Sverige bäst på klimatpolitik? NEJ!

Lyssna på Kevin Anderson och Anders Wijkman när de samtalar om svensk klimatpolitik i Almedalen. Arrangör: Naturskyddsförening. Filmen tar ca 45 min och är på engelska. Jag har översatt de punkter som jag uppfattar som viktigast (det blev nästan allt …)

 

Kevin Anderson är Zennströmsk gästprofessor på Uppsala Universitet och Anders Wijkman är orförande i Club of Rome. Bland annat. Se länkarna för mer information.

Naturskyddsföreningens moderator börjar: Sverige har nyss antagit en av världens kanske mest progressiva klimatlagar. Vi har beslutat om net-zero emissions (= lika stor mängd CO2 som vi släpper ut skall kunna avlägsnas från atmosfären genom att man tex planterar träd) till 2045, vilket innebär en minskning på 85% av de totala CO2 utsläppen. Sverige har också rankats som nummer 1 vad gäller klimatpolitik i diverse olika undersökningar. Svensk klimatlag tar dock bara hänsyn till de utsläpp som görs inom landet! Utlandsflyg, varutransporter till och från Sverige eller tillverkning av svenska komsumtionsvaror i andra ländet (tex Kina) räknas därmed inte.

Kevin och Anders berättar, samtalar och svarar på frågor. OBS jag håller inte isär vem som sade vad. Jag citerar dem inte heller ordagrant utan jag gör en sammanfattning. Det går fortare så. Slutligen: påståenden inom parantes är mina. Oftast handlar det om förtydliganden eller exempel.

Räcker den svenska klimatlagen för att vi skall nå Parisavtalets mål på en temperaturökning med 1,5 – 2°C?

Nej. Den nya klimatlagen räcker inte för att vi skall nå Parisavtalets mål.

Hur mycket har Sverige minskat sina utsläpp?

Sverige har idag samma CO2-utsläpp som vi hade 1990 om man inkluderar utrikes flygresor och utrikes varutransporter (import och export) i beräkningen.  Om man skall vara ärlig har vi i stort sett inte gjort någonting under de senaste 20 – 25 åren. Det är bara inom elproduktionen som framsteg har gjorts (dvs förnyelsebar energi som sol och vind). Den nya teknologin går framåt mycket snabbt. För övrigt finns det mycket kvar att göra. Vi svenskar konsumerar mer, reser mer.

Vad behöver vi göra?

Vill vi skära ner CO2 utsläppen till noll eller nästan noll måste vi förändra samhället!  Och de flesta människor och investerare är mycket skeptiska mot detta. Det är en enorm transformation vi står inför och det blir svårt!

Tack och lov finns det forskare (som Kevin) som säger sanningen! Sanningen måste föras ut rakt av! Ärligt talat måste vi omforma vår ekonomi. Det är ganska dumt att tro att vi kan lösa de här problemen med hjälp av samma ekonomiska modell som skapade dem.  Den ekonomi som världen följer idag skapades på i slutet av 1800-talet och tidigt 1900-tal. På den tiden fanns det mellan 1 – 2 miljarder människor på hela jorden. Idag är vi snart 8 miljarder och vi kan inte längre tillämpa den ekonomiska modellen (han menar tillväxtekonomin). Vi måste börja med att omforma ekonomin och det är STOR sak. Bankkrisen 2007 och 2008 visade hur dåligt den gamla ekonomiska modellen fungerar. Tyvärr har forskarna inte vågat ta strid med de ekonomiska förspråkarna för den gamla modellen.

Forskarna måste våga säga sanningen, oavsett vad vissa intressegrupper må tycka! Och budskapet måste pumpas ut till alla människor, inte bara till de som redan sitter och lyssnar på föredrag om klimatförändringarna. Men budskapet är oerhört komplext, så för att kunna förklara det för alla behöver vi hitta några viktiga punker som vi för ut, istället för att berätta alltihop på en gång.

Det första man bör göra i Sverige idag är att sluta att investera i infrastruktur som avger mycket CO2. Nya Arlanda, det nya flygfältet i norr och en fossilgasterminal i Göteborg!  Sverige, år 2018,  gör sig beroende av fossilgas – som avger mycket höga nivåer av CO2: vilken signal skickar detta till resten av världen?

Förändringen inom den förnyelsebara energin har gått mycket snabbt. Men övriga sektorer måste också utvecklas: stål, cement, aluminium, plast. Textilindustrin, som står för 7 – 8% av världens totala CO2 utsläpp. Jordbrukssektorn har i stort sett inte förändrats alls. Inom de här sektorerna har vi inte ens börjat förändra tillverkningen! De här områdena behöver få en knuff framåt, men det är svårt när vi har en valkampanj i vilken man knappt talar om klimatförändringarna.

En positiv framtid är möjlig:

Klimatförändringarna kommer att tvinga fram en del positiva saker: en massa nya jobb kommer att skapas inom de närmaste 20 – 25 åren (tex inom den förnyelsebara energisektorn), luften i städerna kommer att förbättras, folk kommer att börja semestra i Sverige och därmed spendera sina pengar i den inhemska turistindustrin.

Men politiker, universitet, institutioner, industrisamhället och ALLMÄNHETEN måste engagera sig tillsammans för att lösa situtionen:

Ett problem är att våra olika ministerier i princip inte förstår varandra. De har alla olika målsättningar och helhetstänkandet får stryka på foten. Man tittar bara på vad det kommer att kosta att omforma samhället, inte på vad vi kan vinna! Det är också viktigt att våra forskare vågar säga sanningen till oss! Många forskare tonar ned situationens allvar när de talar med allmänheten eller politikerna! Politikerna behöver dessutom allmänhetens stöd! Allmänheten behöver skriva eller maila sina politiker, vi behöver besöka dem för att få dem att skapa en kraftfullare klimatpolitik! Vi behöver skriva insändare i tidningarna om hur viktiga klimaförändringarna är! Vi är alla delaktiga i samhällets misslyckande med att ta tag i klimatpolitiken! Universiteten, institutioner, affärsvärlden, allmänheten, alla borde hjälpas åt för att se till att det blir ändring.

Hur reagerar människor på budskapet att vi måste förändra systemet?

I våra diskussioner om klimatförändringarna har vi inte haft med några beteendevetare, vilket är synd eftersom de förstår hur människor reagerar. Vi behöver helt klart förbättra vår kommuikation.

Vi har faktiskt genomlevt flera situationer som kunde ha – och i viss mån har – lett till systemförändringar på senare tid. Bankkrisen var en sådan. Sociala media är egentligen en sorts en systemförändring. Traditionella media är inte längre så inflytelserika som de en gång var, vilket har hjälpt flera politiska outsiders att göra sina röster hörda. Bernie Sanders i USA, Jeremy Corbin i Storbrittanien eller till och med Donald Trump (tyvärr) är några exempel. Priset på förnyelsebar energi har fallit enormt på sistone. Kan vi få alla dessa möjligheter till systemförändring att samverka, så kanske en snabb omställning av inte är så omöjlig som den kan verka. Vi kan förändra systemet! MEN DET ÄR VI SOM MÅSTE GÖRA DET – INTE NÅGON ANNAN!

Det faktum att klimatet förändras sakta och under en lång tidsperiod gör att det är svårt att förstå problematiken. Kanske har vi människor svårt att förstå långsiktiga konsekvenser, helt enkelt.

Vem är det som står för de största utsläppen?

Egentligen är det en ganska liten del av befolkningen som står för de största utsläppen. Det handlar alltså inte om att medelsvensson måste göra enorma uppoffringar! Medelsvensson måste absolut justera sitt levnadssätt, men det är de mycket rika som måste göra stora omställningar för att minska sina ekologiska fotavtryck. I USA, till exempel, står de allra rikaste – 1% av befokningen – årligen för 318 ton CO2 utsläpp per person. Medeltalet i Sverige ligger på 10 och vi måste få ner utsläppen till  ca 0 ton CO2 per person. Det vi släper ut i dag kommer att påverka klimatet under de närmaste 10000 åren. Allt vi släpper ut stannar kvar i atmosfären mycket länge och vi kan inte tillåta att halten CO2 ökar.

Vad borde media göra?

Svensk media, med några undantag, är inte särskilt välinformerad om klimatkrisen. Men återigen: media skriver om vad människor vill läsa och allmänheten måste tala om för pressen att vi vill att de rapporterar om klimatförändringarna! Vi måste skriva välgenomtänkta debattartiklar och utnyttja de möjligheter som den svenska pressen ger privtatpersoner att uttrycka sig offentligt (tex insändare).

Vi kan inte förvänta oss att media och politiker skall driva igenom förändringar om de inte kan se att civilsamhället stödjer detta!

Klimatförändringarna och migrationen:

Kriget i Syren är inte en direkt konsekvens av klimatförändringarna, men situationen i landet förvärrades av 12 – 14 års svår torka. Så klimatförändringarna har förvärrat den polittiska situationen på platser som Syrien och nordafrika, och detta har skett redan vid 1°C uppvärmning (som vi har nu). Vad som kommer att hända när vi når 1,5 – 2°C uppvärmning av planeten år 2050 är att migrationen kommer att öka ytterligare! Så när vi vill lösa migrationsproblemen måste vi ta med klimatförändringarna i beräkningen! Vi kan inte förstöra klimatet i i vissa regioner, för då måste människorna lämna sina hem även om de inte vill. Och de kommer att komma till Europa, för Europa är en världsdel som inte kommer att bli lika påverkad av klimatförändringarna som andra. Redan nu är temperaturökningen i mellanöstern och nordafrika högre än medeltemperaturökningen i resten av världen. Deras sommartemperaturer ca 3°C högre än vad de var på 1950-talet. Många av dessa regioner kommer att bli obeboliga, om man inte är mycket rik och har råd med air-condition förstås. De fattiga kommer att behöva flytta. Vi måste förbereda oss på ökande flyktingströmmar, men detta diskuteras inte idag.

Nästa regering, vad borde den inkludera i klimatlagen först?

Man borde upprätta en koldioxidbudget (= så här mycket får vi släppa ut, sedan är det stopp!) som bygger på vetenskapliga uträkningar och utvärderas och förnyas vart femte år. Dessutom borde man bygga in en rättviseprincip som tvingar dem vars levnadssätt släpper ut mest CO2 att dra ner sina utsläpp rejält.

Det handlar också om förvandling av energianvändningen, transportsektorn, material, vi måste går från linjära produktionssytem till cirkulära modeller (= allting återanvänds, inget kastas). Elektronik, cement, textil, aluminium, stål, plast – tillverkningen är otroligt slösaktig. Vi skulle kunna spara mycket pengar på att effektivisera affärsmodellerna. Vi måste revolutionera vårt sätt att producera och konsumera saker.

Jordbruket måste förändras. Varje gång man plöjer en fåra i marken släpps massvis med CO2 ut. Det måste till andra metoder idag. Ingen plöjning. Marktäckning. Roterande växtföljd (se Skillnadens Trädgård). Med den typen av jordbruk binder man CO2 i marken och jorden blir mycket bördigare, behovet av kemiska bekämpningmedel och konstgödsel minskar.

För att genomdriva alla dessa förändringar krävs politiska beslut!

2050 – 2060 måste världen vara helt fri från fossila bränslen, men detta måste ske redan 2035 – 2040 i den rika delen av världen (den delen som släpper ut mest CO2).

Om vi menar allvar med att klara klimatkrisen borde vi också dra ner på det röda köttet och äta mer gris och kyckling. Eller ännu hellre, äta helt växtbaserat (veganskt)! Det skulle minska CO2 utsläppen markant! Och det skulle vi kunna göra redan idag! Nästa år borde Almedalen vara ett evenemang med nollutsläpp av CO2 och maten som serveras borde vara helt växtbaserad.

Låt oss hoppas på det!

 

How a Middle-aged School Teacher Became a Climate Reality Leader

First of all, I’d like to tell you that I’ve always loved this precious planet and all its inhabitants; mountains, rivers, little meadows, trees, bees, flowers, animals – domestic or wild – people. At an early age, I fell in love with J. R. R. Tolkiens The Lord of the Rings just because he loved nature too. You can feel it in every sentence in his books. Perhaps that’s why I was an easy catch when I found a book titled Big World, Small Planet. Here’s what happened:

I came to work early one morning in March 2018. The corridors were still empty; mine is a big school so your steps sort of echo when there are no crowds about. I was not in a good mood since I had just lost my mother. Having spent my entire life caring for others – my children, my animals, my parents – I was free, but not happy about it. Our lovely receptionist hadn’t arrived yet, but just outside her glass-cage (student slang), there was a book. I picked it up in order to return it to the school library.

51HmdiWDRWL._SX350_BO1,204,203,200_You’ve guessed it, haven’t you? It was Big World Small Planet, written by Johan Rockström and Mattias Klum. Johan Rockström is the director of the Stockholm Resilience Centre and a professor of environmental science at Stockholm University. Mattias Klum is a well-known nature photographer. Both are greatly respected in Sweden!

I just had to read that book! The funny thing was that when I returned it, I was told that the book wasn’t supposed to be absent from the library since nobody had borrowed it! I’ve thought a lot about that since then. Was I meant to read that book? Or do we live in a truly random universe and it was just chance? Well, whatever – I read the entire book in one go.

And my life changed.

I learned about the concept of Planetary Boundaries and the fact that we’ve already crossed four of them. I learned that we have now mistreated our planet to the point where our – and many other life forms’ – future is jeopardized. I learned that some of the climate changes that we have engendered are now irreversible, and unless we stop before the climate reaches a tipping point, life as we know it will be no more.

There was just no way I was going down without a fight! So I started blogging. And I found We Don’t Have Time on the Internet. Then I chanced upon the Climate Reality Project and their Climate Reality Leader training: I was accepted, and here I am! Fresh out of a three-day school!

You know, I used to suffer from depression. One of the reasons was that I’m the kind of good girl who works herself to death in order to please everyone else and gets depressed through sheer fatigue; another reason was that I grieved for my planet. Ever since I was a little girl I’ve heard about our transgression of nature – Silent Spring by Rachel Carson was published in 1962 for a reason (I was born in 1961)! But I’m not depressed anymore: the act of fighting for what I love most has cured me of that. Life is worth living when you spend your time doing something incredibly meaningful!

There are still too few of us, however. To create an impact we need ”the power of many” (Ingmar Rentzhog, founder of We Don’t Have Time). So join us! Help us tell our policymakers that we want a whole, clean, vibrant planet to live on. Let’s create a ruckus – together!

And if you don’t know how to go about it, post a comment here and I’ll help you out!