Miljövänlig päls?

 

Någon gång under eftermiddagen igår lyssnade jag på Studio Ett i P1

Sist i programmet kom ett inslag om man i San Fransisco nu har förbjudit försäljning av päls. Strålande!

Men därpå blev djurrättsorganisationerna, som sedan 90-talet kämpat för pälsdjurens rättigheter, kallade för ”lobbyister”. Lobbyism är ”det etablerade sättet för kapitalstarka intresseorganisationer att kommunicera med politiska beslutsinstanser” (https://sv.wikipedia.org/wiki/Lobbying; 20180322). ”Lobbyism” är dessutom ett ord med en starkt negativ klang för de flesta, vilket gör det till en ytterst olämplig benämning för organisationer som utan egen vinning arbetar för att hjälpa andra, även om dessa andra nu bara är djur.

Vi fick veta att tillverkningen av fuskpäls har negativa konsekvenser för miljön. Inte förvånande, eftersom de flesta tyger framställs med miljöskadliga metoder. Men, det som gjorde mig mest förbannad, var att man i diskussionen därmed ställde miljö och djurskydd emot varandra. I valet mellan pest eller kolera, förlorade djuren.

Det påpekades att päls är ett rimligt alternativ här upp i kalla norden, och att pälsarna dessutom ofta ärvs från en generation till en annan. Med andra ord: päls är miljövänligt och slitstarkt på samma gång! Inga argument till djurens fördel lades fram. Hur oetisk får man vara?

Men man behöver inte ställa natur och djur emot varandra, det finns en enkel lösning på dilemmat: Att vi inte bär päls alls! På så vis sparar vi både djuren och miljön. Men det alternativet kom aldrig upp till diskussion.

Rätten att bära päls – äkta eller ej – ifrågasattes inte; det är uppenbarligen en självklarhet, en av de mänskliga rättigheterna. Tänk att jag inte förstod det!

FY SKÄMS P1!

fur-coat-3420915_1920
dvsmetanina, Pixabay

 

 

 

Öppna ögonen!

globe-3034963_1920

  • Planeten har 9 gränser. Gränser som inte får överskridas, för då händer något.
  • 4 gränser har redan överskridits, nämligen klimatförändring, artutdöendets takt (=minskad biologisk mångfald), förändrad markanvändning och påverkan på biokemiska flöden.
  • Av dessa 4 räknas klimatförändring och artutdöendets takt som kärngränser, det vill säga, gränser som är ytterst riskabla att ignorera.

Vi kan inte längre tillåta oss att sätta människan först och naturen sen. Vi måste göra både och!

Vi kan vända utvecklingen. Det är inte försent. Än.

Men vi måste agera NU!

«The greatest threat to the planet is the belief that someone else will save it»

Sir Bob Geldof

Vill du läsa hela inlägget, klicka här

Planetens 9 gränser

Kalla fakta och en smula hopp:

Planeten har 9 gränser. Gränser som inte får överskridas, för då händer något.

4 gränser har redan överskridits, nämligen klimatförändring, artutdöendets takt (=minskad biologisk mångfald), förändrad markanvändning och påverkan på biokemiska flöden.

Av dessa 4 räknas klimatförändring och artutdöendets takt som kärngränser, det vill säga, gränser som är ytterst riskabla att ignorera. Av kärngränserna ligger artutdöendets takt värst till: sedan 1950-talet försvinner djur och växter nästan tusen gånger fortare än under hela vår historia. Och de kommer inte tillbaka. Även påverkan på biokemiska flöden ligger högt över gränsvärdet. Fosfor och kvävebalansen är ur lag, mestadels som en följd av det moderna jordbrukets användning av konstgödsel.

För större bild klicka på länken här

Det är nog igen som vet exakt vad som kommer att ske om vi inte stoppar exploateringen av vår planet, men forskarna kan göra en kvalificerad gissning:

Det relativt stabila klimat som har rått under de senaste 10000 åren, och som gjorde det möjligt för jordbruket att uppstå, kommer att övergå i ett tillstånd där jordens återkopplingsmekanismer, som hittills har bromsat den globala uppvärmningen, blir satta ur spel. Det kan till och med bli så illa att värmeökning späs på ännu mer!

Till sammanhanget hör att man måste räkna med så kallade tröskeleffekter. Jordens system verkar jobba på i samma gamla takt, ända tills en viss stressnivå har uppnåtts. Och då bryter systemet ihop. Plötsligt. Och brutalt. Vår planet kan omvandlas till ett monster, vars verksamhet måste stoppas till varje pris.

En av forskarna bakom de 9 planetära gränserna, Professor Will Steffen, forskare på Stockholm Resilience Centre och Australian National University, uttrycker det så här:

”Transgressing a boundary increases the risk that human activities could inadvertently drive the Earth System into a much less hospitable state, damaging efforts to reduce poverty and leading to a deterioration of human wellbeing in many parts of the world, including wealthy countries,” (http://stockholmresilience.org/research/research-news/2015-01-15-planetary-boundaries—an-update.html)

Han säger (fritt översatt), att om vi överträder en planetär gräns, ökar risken att vi oavsiktligt skapar förhållanden som gör jorden till en betydligt mindre gästvänlig plats för oss, och som dessutom kommer att grusa våra försök att utrota fattigdomen och även leda till försämrade levnadsvillkor i stora delar av världen, också i de rika länderna.

earth-1839348_1920
TheDigitalArtist, Pixabay

Så vad behövs nu? Johan Rockström och Mattias Klum sammanfattar i boken Big World, Small Planet, de 10 viktigaste budorden – förlåt, budskapen, menar jag – som måste beaktas om vi skall kunna stoppa den skenande häst vårt oansvariga utnyttjande av planeten har släppt lös:

Öppna ögonen. Våga se vad som händer.

Krisen är global och akut. Vi måste samarbeta världen över.

Allt hänger ihop. Det vi gör här hemma, påverkar människor och djur på andra sidan jorden.

Förvänta det oväntade. Inget av de stora system som omger oss är längre stabila.

Respektera planetens gränser. Tröskeleffekter måste undvikas till varje pris.

Det globala perspektivskiftet. Vi kan inte längre tillåta oss att sätta människan först och naturen sen. Vi måste göra både och.

Bevara jordens återstående skönhet. Vill vi verkligen leva i en värld utan natur och djur? Inte jag!

Vi kan vända trenden. Det är inte försent. Än.

Frigör innovationskraften. Stimulera hållbar teknik.

Det viktigaste först. Akuta problem måste lösas omgående.

Vi måste helt enkelt ta med naturen i våra beräkningar. ”Jorden förtjänar inget mindre. Vår värld är beroende av inget mindre” (Rockström och Klum, 2015, s. 26)

globe-907709_1920.jpg
ColiN00B, Pixabay

Se Johan Rockströms Ted-talk:

Allt material till denna text är hämtat från Stockholm Resilience Centre (20180318), samt Johan Rockström och Mattias Klums bok Big World Small Planet – Välfärd inom planetens gränser (Bokförlaget Max Ström, 2015)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vad kan JAG göra?

FN.s råd om vad vi kan göra för att hjälpa till: Lazy Person’s Guide to Saving the World  Är du bra på engelska, läs originaldokumentet.

Här kommer min (fria och förkortade) översättning:

Nivå 1: Saker du kan göra i soffan

feet-932346_1920
tookapic, Pixabay
  • Spara el genom att koppla dina eldrivna apparater till ett grenurtag med strömbrytare, och stäng av när du inte använder dem, inklusive datorn.
  • Be banken att sluta skicka kontutdrag på papper och betala dina räkningar via mobil- eller internetbanken. Spara skogen!
  • Dela, klicka inte bara på Gilla. Ser du något intressant inlägg om kvinnors rättigheter eller klimatförändringen, dela inlägget så att andra i ditt nätverk kan se det.
  • Säg ifrån! Be dina lokala eller nationella politiker att stötta initiativ som inte skadar vare sig människor eller planeten. Du kan också stödja Parisavtalet. (min kursiv) Parisavtalet
  • Använd inte skrivaren. Ser du något på nätet som du behöver komma ihåg? Skriv ner det i en anteckningsbok, eller ännu bättre, anteckna det på datorns Kom-ihåg-lappar spara pappret.
  • Släck ljuset. Tv.n och datorskärmen avger ett riktigt mysljus, så släck övriga lampor om du inte behöver ha dem på.
  • Leta på nätet och köp bara varor från företag som du vet står för hållbarhet och inte skadar miljön. (min kursiv)
  • Avslöja online-mobbare. Anmäl dem!
  • Håll dig uppdaterad! Följ med i vad som händer via lokala media (om de bryr sin om att rapportera, vill säga. Min kommentar), och håll koll på sidan Global Goals på nätet eller sociala media GlobalGoalsUN
  • Berätta om vad du gör för att hjälpa till att nå de globala målen. Använd #globalgoals på sociala media.
  • Dessutom, kolla ditt ekologiskt fotavtryck (Klimatkalkylatorn, mitt tillägg)! Du kan köpa utsläppsrättigheter här Climate neutral now. På så vis kan hjälpa till att sänka de globala utsläppen snabbare.

Nivå 2: Saker du kan göra hemma

house-2151102_1920
dalphoto, Pixabay
  • Låt lufttorka. Hår och kläder kan torka naturligt istället för att man låter en maskin göra arbetet. När du tvättar kläder, se till att fylla maskinen.
  • Ta en kort dusch. I badkaret slösas många fler liter vatten en en kort dusch på 5 – 10 minuter.
  • Ät mindre kött, fågel och fisk. Betydligt fler resurser går åt till att producera kött än grönsaker.
  • Frys in färska matvaror och rester om du inte kan äta upp dem innan de blir dåliga.
  • Kompostera. Att kompostera överbliven mat minskar inverkan på miljön samtidigt som återvinner näringsämnen. Bästa hushållskomposten: Bokashi (min kommentar)
  • Återvinn papper, plast, glas och aluminium. På så vis hindrar vi sopberget från att växa.
  • Köp produkter som är så lite paketerade som möjligt.
  • Undvik att värma upp ugnen på förhand. Såvida du inte behöver ha en exakt baktemperatur, sätt in maten i en kall ugn och starta värmen precis då.
  • Se till att det inte drar från dörrar och fönster. Isolera.
  • Justera inomhustemperaturen. Varmare på vintern, kallare på sommaren.
  • Byt gamla apparater mot nya, energieffektiva varianter. Skaffa energisparande glödlampor.
  • Om du har möjlighet, installera solpaneler på huset. Det kommer att minska dina elkostnader.
  • Skaffa en matta. Mattor håller huset varmt och hjälper dig att hålla nere värmen.
  • Skölj inte. Om du använder diskmaskinen, skölj inte av tallrikarna först.
  • Använd tygblöjor, eller nya miljövänliga engångsblöjor.
  • Skotta snö. Undvik snöslungan och få lite motion.
  • Använd gammaldags tändstickor. De kräver ingen olja, vilket bras-, ljus- och cigarettändare i plast gör.

Nivå 3: Saker du kan göra när du är hemifrån

street-1026246_1920
ohurtsov, Pixabay
  • Handla lokalt. Att handla lokalt hjälper människor att behålla sina arbeten och stoppar långa transporter.
  • Handla smart. Planera måltider, använd inköpslistor och undvik impulsköp. Fall inte för reklamtrick som får dig att köpa mer mat än du behöver, särskilt när det gäller färskvaror. Även om kilopriset är lägre, kan det bli dyrare i längden eftersom du måste slänga en del av maten.
  • Köp frukt som inte ser perfekt ut. Frukt och grönsaker kastas eftersom deras färg, storlek eller form inte är perfekt. Genom att köpa dessa, hos lokala odlare eller i affären, ser du till att all mat kommer till nytta.
  • När du äter på en fisk- och skaldjursrestaurang, fråga då alltid om maten kommer från hållbara källor. Låt din lokala mataffär få veta att du bara tänker köpa mat från havet om produkterna kommer från hållbart fiske.
  • Kolla in vilka fisk- och skaldjur som det är ok att köpa. Se till exempel Fiskguiden som app
  • Cykla, gå eller ta bussen. Använd bara bilen när ni är många.
  • Använd inte engångsmuggar eller engångsflaskor. Skaffa en återanvändbar mugg och ta med den när du köper take-away kaffe.
  • Ta med en egen påse till affären. Tacka nej till plastpåsar.
  • Snåla med servetter. Du behöver inte en hel näve, utan ta bara precis de servetter du behöver.
  • Köp begagnat. Splitternytt är inte alltid bäst. Kolla igenom second-hand affärerna och se vad du kan hitta.
  • Underhåll din bil väl. En välunderhållen bil avger mindre giftiga utsläpp.
  • Ge bort det du inte behöver. Lokala hjälporganisationer kommer att ge dina gamla prylar ett nytt liv.
  • Vaccinera dig och dina barn. Att skydda din familj från sjukdom kommer också att påverka folkhälsan i en positiv riktning.
  • Utnyttja rätten att kunna välja ditt lands ledare. Rösta även i kommunalvalet.

Saker du kan göra på jobbet

adult-2449725_1920
rawpixel, Pixabay

Här översätter jag bara de mål som direkt relaterar till klimat och miljö. Dessutom har jag redigerat texten för att den bättre skall stämma in på svenska förhållanden.

  • Organisera en Noll-Miljöpåverkan vecka på jobbet. Lär dig att leva mer hållbart. Sustainable development be the change
  • Säg ifrån! Be dina lokala eller nationella politiker att stötta initiativ som inte skadar vare sig människor eller planeten. Du kan också stödja Parisavtalet. (min kursiv) Parisavtalet
  • Undersök ditt företag. Står det för en ren miljö och hållbarhet? Gör ditt företag affärer med grossister, bolag eller underleverantörer som skadar miljön? Be ledningen att hitta nya samarbetspartners.
  • Säg ifrån! Be ditt företag att stötta initiativ som inte skadar vare sig människor eller planeten (min kursiv).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

”Clean coal” – Vad gör media?

trump-2815558_1920
geralt, Pixabay

USAs president, Donald Trump, aka ”El cretino” (artikel i El País), uttryckte nyligen sin åsikt om det omdebatterade kolet i sitt State of the Union-tal: ”Clean, clean coal”, hette det. Ett sådant påstående är inte bara provocerande och absurt, utan även en ren lögn.

När jag hörde det, höll jag andan. Jag väntade på den mediala skrällen. Men den kom den aldrig. Till dags dato, har det mig veterligen inte skrivits eller talats i någon större omfattning om Trumps senaste övertramp mot naturen.

Vad gäller Trump kanske det finns en förklaring till den mediala tystnaden; vi har ju vant oss vid hans besynnerliga påståenden och hunnit bli blasé. Men det är ingen ursäkt.

Visst publicerar de stora tidningarna och Public Service någon miljönyhet då och då. Radiolyssnare kan dessutom ratta in Klotet på onsdagar. Och har man tillgång till internet, finns det förstås massor av information att hämta! Kruxet är att merparten av rapporterna bara når fram till de redan frälsta, de som redan är engagerade i miljö- och klimatfrågor.

Men alla andra då? Vi som har nog med vårt eget och inte har tid att sitta och informera oss på kvällstid: har inte vi rätt att bli upplysta om frågor som i högsta grad berör våra barn och barnbarn? Borde vi inte få en saklig redogörelse för klimathotets- och miljöförstöringens konsekvenser? Skall vi inte få veta när en djurart är utrotningshotad, få kunskaper om problemen palmoljan för med sig, informeras om jordbrukets påverkan på miljön eller köttindustrins fasansfulla djurhållning?

Tydligen inte.

Tack och lov fungerar djungeltrumman även i vårt moderna samhälle! Om det inte vore för den undergroundverksamhet som utförs på Facebook, hade jag aldrig vetat det jag vet idag, och jag hade heller aldrig engagerat mig.

tunnel-237656_1920
bergadder, Pixabay: Underground

Det är dock i gängse medier, på tidningarnas förstasidor och i Aktuellt, som vår tids ödesfråga borde bli exponerad. Public Service når alla. Och om alla vet, kan alla välja om, och hur, de ska agera!

Så i framtiden hoppas jag att våra miljöreportrar skall vara fullt upptagna och att deras nyheter skall publiceras på bästa plats. Jag hoppas att information om vår planet inte skall behöva stå tillbaka för andra nyheter som, hur viktiga de än må vara för stunden, inte kommer att påverka livet på jorden.

Ps: översättning av ”cretino”: kräk, knöl, skitstövel.

Länkar:

Radioprogrammet Klotet

 

 

A secret power

Har du läst The Secret (av Rhonda Byrne)?

Boken blev en bestseller för en 10 – 15 år sedan, och lästes av 5000.000 människor världen över. Den handlar om att man kan få det man vill, bara man fokuserar tillräckligt mycket på det. Den sorts fokusering som författaren lär ut kallas för affirmation, och innebär i korthet att man varje dag, i stillhet, skapar en mental bild av det man önskar sig, samtidigt som man känner tacksamhet och glädje över att man VET att det kommer att bli verklighet. Därefter skall man agera, om det är möjligt. Dessutom skall man bannlysa allt tvivel och alla tankar på det man inte önskar. Vill man till exempel få ett slut på nedsmutsningen av vår planet, bör man alltså inte arbeta EMOT miljöförstöring, utan FÖR en hel, ren och frisk värld. Följer man bara detta är framgången ett faktum.

Trots att boken stundvis lovar runt och tunt, tycker jag ändå att författaren presenterar en utmärkt bruksanvisning för hur man planerar och realiserar en målsättning. Det finns dock några saker med stor betydelse för klimat- och miljöarbetet som behöver läggas till:

pay-3208060_1920
geralt, Pixabay

 

Det kan det vara för sent. När en djurart är borta, till exempel, är den borta för alltid.

 

 

 

pay-3208069_1920
geralt, Pixabay

 

Det räcker det inte med att sitta ensam på sin kammare och affirmera. Vi behöver bli många som gör samma sak.

 

 

 

pay-3208061_1920
geralt, Pixabay

 

Man kan inte räkna med en Quick Fix. Det kommer att ta tid att läka det vi har förstört, och resultaten kanske inte kommer inom vår livstid.

 

 

För övrigt är begreppet affirmation, och det faktum att det används i flera källor fast under ett annat namn, mycket viktigt. I Bibeln, till exempel, likställs affirmation med bön:

”Jag säger er: Be och ni skall få, sök och ni skall finna, bulta och dörren skall öppnas för er. Ty var och en som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas” (Luk 11:9-10 FB) (http://daglig-bibellasning.blogspot.se/2009/09/be-och-ni-ska-fa-luk-11.html)

I vårt upplysta land dock är frågan om bönens makt bara trams.

Och det hade jag nog också tyckt, om jag inte råkade ha personer med clairvoyanta förmågor i min omedelbara närhet. Deras upplevelser har fått mig att ifrågasätta dagens mekanistiska världsbild (=att världen är en maskin) och öppna mig för tanken att det kanske trots allt finns något där ute som är större än summan av delarna. Något som man kan be till, och få hjälp av. En Secret Power, helt enkelt. En Secret Power som vi kan (ut)nyttja i vår strävan att bevara vår planet.

Faktum är att vi inte har råd att lämna någon enda resurs outnyttjad, om vi vill övermanna de krafter som förnekar klimathot och miljöförstöring. Låt därför inte denna möjlighet rinna dig ur händerna. Be till din Secret Power. Just in case…

hands-1926414_1920
Myriams-Fotos, Pixabay

Gör det nu, innan det är för sent. Sprid det till andra, så att vi kan bli starka tillsammans. Och ge inte upp bara för att omställningen tar tid.

Take the first step in faith. You don’t have to see the whole staircase, just take the first step.” Martin Luther King Jr. (https://www.goodreads.com/quotes/199214-take-the-first-step-in-faith-you-don-t-have-to)

step-3183039_1920
barnaspiper, Pixabay
Är du intresserad av healing? Kolla då in:
Braco
Bruno Grönings Vänner

Lyssna och njut:

 

 

 

 

 

Köttets lustar

För mig är det lätt att vara vegetarian, eftersom jag aldrig har tyckt att kött smakar gott. Vegan, som jag gärna vill bli, är lite knivigare, eftersom det gärna slinker in en eller annan Camenbert  när jag blir trött eller stressad.

Hela min familj (med undantag för min partner) och alla mina vänner äter kött. Och det är inget fel på dem. Underbara människor allihop!

Faktum är att jag också köper hem köttprodukter, till husdjuren. Det går ganska bra så länge varorna inte liknar kött – korv eller hundmat på burk, till exempel – för då behöver jag inte påminnas om vad jag egentligen håller på med.

cows-dairy-cows-milk-food-162801
pixabay.com

Wannabe vegan blev jag efter att ha fått reda på att mjölkorna förr eller senare (snarare förr) ändå skickas till slakt. Sedan började jag fundera över vart tjurkalvarna egentligen tar vägen. Burhönsens fasansfulla liv hade för länge sedan fått mig att bara äta frigående- och ekoägg, men när jag förstod att äggindustrin gasar ihjäl tusentals tuppkycklingar, gjorde jag slag i saken och satte upp veganism som ett mål för mig.

 

chicks-spring-chicken-plumage-55834.jpeg
Matthias Zomer, Pexels

Problemet ligger i hur vi behandlar djuren. De förhållanden som de flesta av våra kött- mjölk- och äggproducerande djur tvingas utstå är helt oacceptabla och i många fall rent av grymma. Ta dig en titt på Djurens Rätt eller Djurrättsalliansens hemsidor så får du se. Det är lockande att blunda för förtrycket, men det är inte ok: åtminstone inte om du någon gång köper produkter som tillverkats på djurens bekostnad. Och eftersom djuren ofrivilligt tillhandahåller delar av sina kroppar i fler produkter än du och jag sannolikt känner till, gäller detta inte bara köttätare!

Så informera dig och agera utifrån dina förutsättningar!

agriculture-farm-field-tractor-862487
Skitterphoto.com
Lantbrukarnas situation är en viktig pusselbit i sammanhanget. Vi behöver hjälpa lantbrukarna att kunna driva en lönsam verksamhet samtidigt som djurens behov tillgodoses. Jag är beredd att betala mer för de köttprodukter mina husdjur konsumerar, om det samtidigt bidrar till ett bättre liv för de djuren. Är du?

Det klimatsmarta valet är ändå att dra ner på köttet. Och gör vi det, kanske också pengarna räcker till?

business-money-pink-coins
Skitterphoto.com

Själv skall jag i alla fall börja efterfråga hundmat gjord på ekokött. Dessutom tänker jag engagera mig i Djurens Parti (om de vill ha mig), för utan politisk draghjälp (=pengar) kommer bönderna knappast att kunna lägga om sin verksamhet.

Jag drömmer om att vi alla en dag skall avsvära oss köttets lustar och bli veganer, men det kommer sannolikt aldrig att ske. Men om vi väljer att bruka djur, låt oss då i alla fall ta ansvar för detta och ge djuren lyckliga liv och en värdig död!

Lyckliga grisar:

Pigs Peace Sanctuary

Länkar, och ett tips:

Djurens Rätt
Djurrättsalliansen
Djurens Parti
Dyrare Mat, NU
Filmen Cowspiracy

Tipset: Ät bönor! Klimatsmart, proteinrikt och billigt. 
Dessutom bra för tarmfloran.
Kolla in: Food Pharmacy eller läs: "Happy Food" av Niklas Ekstedt och Henrik Ennart

 

Ett förslag till våra politiker

Kära politiker

Du är sannolikt en mycket modig människa! Du står upp för vad du tror på och tar tålmodigt emot kritik. Du jobbar säkert extra på kvällar och helger, och jag misstänker att du inte alltid får betalt.

Jag förstår att du som politiker blir utsatt för mycket press från olika grupper och lobbyister. För att inte tala om de kompromisser du måste göra för att kunna få igenom någon del av ditt partiprogram!

Du är värd all respekt!

Men nu ber jag dig att se helheten – skogen – och inte fastna i detaljerna – träden. Jag ber dig att läsa på och begrunda vad som kommer att hända med vår planet om vi inte vänder utvecklingen. Det vi gör idag är inte tillräckligt, det tror jag att du vet. Men om du verkligen är påläst, kanske partikamraterna är villiga att lyssna? Kanske även andra partier beslutar sig för att delta? De flesta politiker kommer ju att få barn och barnbarn, och nog måste väl deras väl och ve gå före ideologiska skillnader och prestige?

Om ALLA svenska partier har bestämt sig för att klimat och ekologisk hållbarhet skall gå först, borde motsträviga väljare och kortsiktiga vinstintressen vara mindre besvärliga att tampas med. Finns bara den goda viljan, tror jag att ni till och med kommer att kunna enas om HUR ni skall gå till väga.

pexels-photo-398532.jpeg

Pixels photo

Men kampen måste även föras utomlands. De politiker vars länder redan drabbats borde vara villiga att lyssna. Det som blir svårt är att komma till tals med de länder som, istället för politiker, styrs av makthungriga galningar. Vi får helt enkelt hoppas att världssamfundet kan brotta ner dem. Vi står ju som bekant starka tillsammans!

handshake-3205492_1920
Handshake av geralt: Pixabay

Så kära politiker, jag inser att du har ett tufft arbete och att en monumental uppgift väntar på dig. Men du är inte ensam. Om du vågar prioritera planetens – och vår – framtid, kommer många människor att stödja dig. Det tror jag fullt och fast på!

Tack för att du lyssnade och lycka till! Jag litar på dig!

 

 

 

 

 

Upprop för MyPlanet

He who passively accepts evil is as much involved in it as he who helps to perpetrate it. He who accepts evil without protesting against it is really cooperating with it.

Martin Luther King Jr.

 Tuffa puckar. Nog finns det väl förmildrande omständigheter?

Ja, det gör det, tycker jag. Det finns ju många skäl till att man inte agerar: Tufft privatliv, mycket att göra på jobbet, en tunn plånbok (eko och fairtrade är som bekant dyrt), dåligt självförtroende (inte kan väl jag… – eller – vad skall hen tycka…), sjukdom, ett djupt och tidskrävande engagemang på annat håll, eller ren okunskap om vad som pågår. Jag känner igen mig i alla ovanstående exempel, utom möjligtvis det där med engagemanget…

Ingen kan göra ALLT, men kanske kan vi alla göra NÅGOT?

Kanske du redan:

Delar det där klippet på Facebook om köttfabrikerna; köper eko och fairtrade när plånboken tillåter; frågar efter miljövänliga produkter i affären; är med i någon organisation som främjar natur, djur och klimat; skriver under namninsamlingar; avstår från produkter med palmolja i; odlar giftfria grönsaker i trädgården eller på balkongen; cyklar mer, flyger mindre; respekterar Earth Hour och släcker ljuset; köper en Tesla (om du är rik); kollar in tips och idéer på WWF och Naturskyddsföreningens hemsidor; köper en lott på Postkodlotteriet; har ett bålgetingbo i trädgården; minskar på köttet och håller dig till glada grisar, adopterar en hemlös katt, står upp för rovdjuren och den ekologiska balans de skapar (googla på Wolves in Yellowstone) o.s.v.

So far so good. Men trots alla ansträngningar, upplever jag att väldigt få makthavare försöker göra något åt klimatet och de hårt prövade ekologiska systemen PÅ ALLVAR! I politiken finns det många behjärtansvärda frågor, men den viktigaste av alla, frågan som avgör om vi skall kunna fortsätta att utvecklas på denna planet, kommer allt som oftast i skymundan!

Att hotet är verkligt och betydligt värre än vad gängse media oftast berättar för oss, står klart så snart man läser på. MEN DET FINNS HOPP OCH STRATEGIER för att klara upp situationen. Jag rekommenderar Johan Rockströms och Mattias Klums bok ”Big World, Small Planet: välfärd inom planetens gränser” (finns att köpa på nätet, borde finnas på alla bibliotek). När man har läst den känns det lite bättre.

Tiotusenkronorsfrågan är dock: Hur får vi då våra politiker och beslutsfattare att sätta blåslampan på vår tids ödesfråga? Hur får vi public service och andra media att verkligen upplysa om vad som sker där ute i den stora världsomspännande naturen? Tja, den som visste det. Men om vi är MÅNGA FLER som säger ifrån, MÅNGA FLER som tillsammans höjer våra röster, MÅNGA FLER som Twittrar, facebookar, skriver insändare, ringer och ställer krav på våra lokala politiker, demonstrerar, och gör allt det där praktiska som tidigare nämndes – allt efter förmåga – så borde det väl rimligen ha någon effekt?

Jag tror att vi ”vanliga” människor måste ställa till med ETT JÄKLA LIV för att få våra beslutsfattare att inse att det inte längre går att sticka huvudet i sanden och låtsas att klimathotet går över om vi sätter upp några tama mål (och sedan dessutom inte håller dem!)

Om MeToo fick så många att vakna, varför inte ett MyPlanet?

earth-11015_1920
pexels photo